torsdag 19 januari 2017

Det här är likt mig, fast ändå inte

 Jag gillar inte att vara med på bild! Det blir nog aldrig någon fotomodell av mig, eller skådis. Men just idag är jag stark, och skall göra så bra jag någonsin kan, för det som är rätt och riktigt. Så då passar jag på att visa upp det lilla som finns, som är jag, så ni vet vem som bor här, på bloggen. och Torpet.
 Det finns människor som verkligen gillar Striden, och målet är då inte intressant. Såna människor finns lite överallt, och det kan vi inte ändra. Det enda man kan göra är att påverka sin egen inställning, och hur man hanterar det. Ont skall med ont fördrivas, och ont i mitt fall är att ta reda på så mycket som möjligt för att visa orimligheten i striderna.
 Det skall vara substans i saker och ting, och kunskap är  makt. Man blir lite orolig när människor som jobbar i maktens korridorer inte kan skriva rätt namn i sina dokument, utan anger flera på samma person.
 Så, idag är en dag som skall ägnas åt text, substans, ärlighet, och upplysning.
Mellan varven skall jag njuta av att ha så mycket fantastiskt i min närhet!
När jag har gjort så gott jag kan, då tänker jag vara nöjd, för bättre än så är jag inte.

onsdag 18 januari 2017

Vävning och Italiens middag med brandvarning

 Varpen i cottolin är klar för vävning. Det blir handdukar/dukar med lin som inslag. Tuskaft, snabbt och bra. Min vana trogen har jag glömt att kamma håret, men det går lika bra att väva ändå. Mannen tyckte inte att det var så viktigt med fotopiff när han kom med kameran...........
 Vi skulle göra lite smaskens middag med fint kalvkött, och då blev det italienskt. Marinerade skivor, fin olivolja och citron, salt och peppar i marinaden, stektes på vedspisen och det sprätte olja så brandvarnaren drog igång! Ja, men du fungerar den i alla fall.
Resten av marinaden blev skysås, med extra citonsaft, rivet skal av citron, persilja och salvia.
Mycket smak, inte alls som när man bara steker kött och tar ett fint kryddsmör till. Ugnsrostade rotsaker och potatis till.

torsdag 12 januari 2017

Fick ett mail, eller flera

Det är roligt att bli lite peppad när man är "dåligt klen och inte kan äta lite", som min mamma sade när man var sjuk.
Mannens C var vänlig igår, igen, och skickade en del bilder, som både roar och stämmer till eftertanke.
Det är lite så här jag tänker. Att ha det så bra där man är, att man är nöjd och glad med det. Inte alls dumt, om man tänker efter.
Bilden är reklam för ett företag som säljer Rundbalsnät, jag får inget extra för att visa bilden!!

tisdag 10 januari 2017

Metervara av Lin och julmattor

 På årets sista dag, förmiddagen, vävde jag ner linvarpen. En fin rulle blev det. Den ligger hoprullad som ovan, för på eftermiddagen blev jag sjuk, så det har inte hänt någonting mera. Doftkruset har vi eldat i, med Vita blomman från Föllinge som doftessens.
 Väven är lite grov, varp 16/2 och fint lingarn, men lite grövre som inslag på sista biten, och på en del är det ett ganska grovt ljusare inslag. Någon dag skall jag ta mig an den och se vad den vill bli. Den är inte så bred, 23 cm tror jag.
 Vi har plockat bort en del av julen, men mattorna får vara kvar ett bra tag. Jag vävde först en, och använde senare den som förlaga till nr2.
De ligger som ett L i köket.

fredag 6 januari 2017

Fönstertätning av Ekologisk ull, Värmlandsfår

Hus vill också andas, och våra gamla fönster hade tätning av moderna plastlister. Gamla hus och fönster är inte som nya, och det finns mycket att lära sig och utforska, Det blev väldigt mycket fukt mellan fönstren och mycket fukt och is på insidan, Och rysligt dragit!?
Vi fick prover på tätningremsor av ull och lin från ett byggföretag, för mina tankar gick åt det hållet att fukt skall kunna vandra, att det blir för tätt med plast.
Nu har jag ju både ull och lin, och virknålar, så vad väntar jag på!
Jag virkade två remsor med olika grovlek på garn. Virknålen ganska grov, och inte så hårt virkade luftmaskor, jag kan tänka mig virknål fem mm, men man får prova sig fram om man vill försöka.Jag har använt tretrådigt lönspunnet garn av egna får, och handspunnet, ganska grovt garn, tvåtrådigt, av samma ull. Det är mest för att belysa skillnaden på garn. Ett köpt tretrådigt garn av "köpeull, har oftas mycket mera luft, och mindre substans och kropp. Det skall vara garn med karaktär, för det skall ju "fylla ut". Ett grövre handspunnet, entrådigt garn skulle fungera, eller flera trådar av tunnare garn kanske.
Varuproven var platta remsor, med olika bredd, och bra service att skicka prov tycker jag, kostnadsfritt! Hurra!
Men, när man virkar så får det en annan "fyllnadsfaktor", och remsorna placerades utan att sträcka dem, glest fastsatta med häftpistol, men nubb fungerar också.
Ullen från de kära fåren är vänligt behandlad och har sina naturliga egenskaper kvar, när den blir fuktig så "pöser" den upp sig. Det tyckte jag verkade bra!
Nu har vi haft 30 grader kallt, och det blir is på fönstren, men när tempen går upp mot 20 grader kallt så försvinner isen igen. De som fyllde bäst, på flest ställen, var remsorna av handspunnet garn.
Det tycks mig, så här långt, ändå vara mindre fukt och bättre miljö för fönstren. Vi har inte bytt på alla fönster, på de fönster där vi har bytt har vi börjat med tätning upptill, och nertill, det vare ett riktigt gissel att få bort "modernitererna".

torsdag 5 januari 2017

Minus 30 kalla grader

Igår hade det ramlat ner två decimeter yrsnö och var tio grader kallt, med en lätt bris.
Idag är det minus 30 och is på nerkanten på en del av de gamla fönstren. I höstas virkade jag remsor eller snören av ullgarn, som vi satte i några av dem, och jag kan konstatera att det drar inte i fönstren på samma vis som förut. Blommorna älskar gamla, svala fönster!
När man inte har varit sjuk på evigheter glömmer man att kolla om det finns medikamenter på lagret.
Av nässpray, som vi använder i yttersta nödfall, som när jag inte kan andas på natten, fanns det fyra tryckningar som manen använde innan jag blev sjuk. Alvedon fanns det ungefär femton av, i en burk från 2004, men tabletterna är färskare än så, Det är mest att jag gillar burkar mer än papplådor. De har blivit bortbjudna, men det lät ju inte så trevligt. Jag menar att vi har haft besökare som har haft bruk för dem och vi har inte kollat upp beredskapslagret. Min hostmedicin trodde jag var en full flaska i kartong, men när jag tog fram den fanns det väl kanske 25 ml kvar.
Då jag inte är sjuk så ofta så gör jag det ordentligt!!!
Det enda vi hade relativt gott om var pappersnäsdukar, men det har gått hårt åt lagret. Jag smörjer både här och där för man blir ju näst intill skinnflådd. Idag kom det hem en ny nässpray, så nu kan jag andas bättre och ögonen är inte så irriterade.
Teet som jag har "läskat" mig med kändes mer som sandpapper till slut, så nu dricker jag nypressad clementinjuice, så blir det honungsvatten med citron som variation.
Vi fattade ett klokt beslut inför nyår och det var att inte köpa hem hummer som är så gott. Men man är inte så sugen på mat när man är krimen, så den hade ju helt fått förfaras. Vi skulle lyxa till tillvaron med lite nyponsoppa och i ett skåp hittade jag Ekströms  pulver, jag läste och blandade, och tog lite extra eftersom den kändes så blaskig. När man har ätit nyponsoppa på vilda nypon blir man bortskämd. Den har en fantastisk färg, behöver inte redas, innehåller bara nypon, vatten, socker och något lite citron, om man vill.
Den där som jag kokade såg mer ut som rostvatten, om Ekströms ursäktar. Som man kanske har sprungit förbi med ett nypon, det är mest socker.
Så kände jag mig lite starkare en stund så jag gjorde en utflykt i frysen och hittade en låda med frysta kuber av nyponmos! Så nu har vi haft fest!
I år skall jag plocka varenda nypon, det skall jag försöka hålla i vart fall.
I frysen fanns också köttfärslimpa och potatisgratäng, det är ju tur att vi har ett litet lager när det blir så här, kallt OCH sjukt!
Det går åt rätt håll, även om det inte är med stormsteg
Bilden är tagen när det är minus 30, vid en damm, i en annan del av världen, som har varit vår.

onsdag 4 januari 2017

Influensdrömmar

 På årets sista dag drabbades jag av influensa. Mannen var snabbare, två dagar tidigare blev han sjuk. Så i år har jag inte varit så produktiv precis. Stoppat sex par strumpor, och sytt ihop ett par ekologiska köpesockar som spruckit i färgbytet vid hälen. Surt tycker jag, att köpa dyra sockar av kloka skäl, och så håller de inte alls.
 På nätterna sitter jag uppe med jämna mellanrum och dricker litervis med citron- och honungsvatten, hostar, snyter och stickar på ett sockskaft. det är så svårt att göra någonting bra när man är skraltig, och den först upplagda stickningen fick jag repa upp, men nu är den på G. Tvåtrådigt garn av de kära fåren, och en tråd  tunt sockgarn hoppas jag skall ge varma och starka sockar.
 Jag älskar verkligen värmlandsfårens ull, och den skall jag vältra mig mig i under det som är kvar av året, förhoppningsvis.
 Och när man ser bilderna, inte är det svårt att älska detta? Lammull på de två nedersta bilderna.
Här har det snöat och drivit, så vi har hjälps åt att leta fram bron, vägen till veden, jordkällaren och resten tar mannen med traktorn. Den har fått ett täcke av en gammal väv, då ger motorvärmaren mycket bättre effekt.
God fortsättning!