fredag 29 juli 2016

Mera Zucchini Åt Folket! och Kulinarisk Tystnad

 Man får inte glömma att vattna den, Zucchinin. Men annars, så snäll den är! Jag har bara sett stora Zucchini i butiken, i Italien äter man den ofta mindre. Jag skär hela tiden, och det kommer nya eftersom. Favoriten just nu är den på bilden nedanför, Costata Romanesco, Runåbergs fröer. Den har stora blommor som är lätta att fylla, och ger stor skörd, och är så vacker när man skär den i slantar då de blir som små hjul.
 En hög med salvia ligger intill, och det är första gången jag använder salvia i mat. Smör, salvia och lök är fantastiskt gott på hemmagjord gnocchi, säkert lika gott med köpt pasta av något slag.
Varm sallad, eller frästa grönsaker, är fantastiskt gott! Man kan steka zucchini med lök och kryddor tills den är lagom, och så blandar man den med "råa" tomater och andra "råa"skurna grönsaker och blandar om försiktigt. Eller så har man många olika grönsaker i pannan som får fräsa ihop i olja eller smör med kryddor och örter, sist stoppar jag i grovt hackade tomater som är vätske-rika, och så får de gosa till sig en stund innan vi äter upp dem under en kulinarisk tystnad.
  Kulinarisk tystnad det är när maten är så god att det blir tyst runt matbordet.
Miriam Bryant sjunger på radion, och jag hoppas att hon förvaltar sin fantastiska röst väl. Goda röster förgyller tillvaron.

onsdag 27 juli 2016

Med inspiration av Karin Larsson

 Solrosor är fantastiska! Karin Larsson har broderat en kudde som inspirerats av denna stolta blomma. Själv har jag satt solrosfrön, och fått se solrosorna blomma enstaka år. Det är fascinerande att se dess olika gula nyanser, och hur mitten har olika nyanser av brunt. Blå himmel är skönt att se, så blått måste vi ha. Jag ritar randningar och ser hur färgerna tar sig ut mot varandra.
 Så tar jag fram en massa garn, Cottolin, och gör en varp, som inte har symmetriskt mönster. Det blir spännande att se hur den tar sig ut i vävstolen, och jag lär väl ha glömt hur jag tänkte när det blir dags...Jag har blandat nyanser av gult, grönt, brunt, beige och blått i olika varianter. Det kändes bra i vart fall!
Min morbror BE hade en sambo som var mycket äldre än honom, vilket inte var så vanligt på den tiden. Hon utbildade sig till sömmerska. Hon ville försörja sig på något och då hennes knä blev stelopererat efter att hon fått turberkler i det, var möjligheterna inte så stora. Hon, Ingeborg, sydde en klänning till mamma och mig i samma randiga bomullstyg, vinrött och mörkrosa. Jag fick spets på min. Saxen hon klippte tyget med syns på bild, och den har jag fått av mammas kusin, som fått den av min morbror efter att han blev ensam. Hon hjälpte honom ibland när han flyttade till samma ort som henne, och han var tacksam för det. Den är tung och stor, och då jag också har hennes runda "sybricka" målad i gult och grönt, med fack,  så har den kanske kommit hem.

söndag 24 juli 2016

Torpet förr

Jag visste det! Att det har varit spröjsade fönster på Torpet, träpanel, fler fönster, och är det inte äppelträd på sidan om huset?
Vi har haft den stora turen att få se gamla bilder på huset och jag har scannat in dem på datorn.
Det är rolig med gamla kort. I begynnelsen hade huset spåntak, sedan tegel, och nu plåt. Träpanelen var gul, det har vi sett när vi gjorde tvättstuga/hall. Fönstret på "på hörnet" är borta, där är trappkontor och trappa, asch......! Fönstren är kopplade och har inga spröjs numera. ASCH igen. Men några av fönstren är kvar och de t sitter tre stycken på växthuset, de andra skall också få bli något.....Jag tycker att formen på huset är så fin, väldigt likt det ledsna huset här intill som jag känner så mycket för.

torsdag 21 juli 2016

Beten är inte offentlig plats, till kornas försvar

En man har avlidit då han blev attackerad av kor, så stod det i tidningen. Det är förfärligt. MEN! Det finns en massa olika raser av det som kallas Kor i massmedia. En del har större "försvsrsdrift" än andra. En del har också horn. MEN! Visst ser det fridfullt ut?
Men kor med kalv, det är inget att leka med. Korna skyddar sina avkommor, och kan se inkräktare som hot. I grunden tycker jag att det är helt rätt! Ingen skall kunna komma traskande rakt in i deras hem! Jag har haft långa föreläsningar då okända människor på något vis fått för sig att man bara kan gå in i fårhagarna. Så är det inte,Vi har gärna följt med in, om intresse finns. Om bagge går på bete, eller tjur, då är risken stor att de visar sitt missnöje. Om en hund går in i "kohagen" så försvarar boskapen sina avkommor. Förra sommaren kom en kamphund in på ett av C:s beten, den skadade tjuren svårt, och även några av korna. Kalvarna som hamnade i mitten för att skyddas, klarade sig undan med chock. Några av korna blev så skrämda att de gick ut i skogen.
Kamphunden var "lånad, den som gick med hunden stack, ägaren ville inte ta sitt ansvar. Veterinärräkningen blev hög, dessutom finns en stor risk att korna kastar sina kalvar då de var betäckta, och det innebär en betydande inkomstförlust. Det är naturligt för djur att skydda sina avkommor, och som sagt, betet är dras hem, där de skall vara trygga.
Jag hoppas verkligen att det inte på allmänning som korna vistades.

onsdag 20 juli 2016

Om man skulle koka lite potatis, eller hur allt hänger ihop

 Av en gammal släkting som har starka band med min mamma fick vi en rejäl kastrull, från ett storkök gissningsvis. I rostfritt stål, den kan vi använda till något med all säkerhet. Dessutom var det flera påsar med vävgarn, en del hade hon ärvt av gamla släktingar. "Mostrarna" som hon säger. Hon är liksom sist i kedjan, ärvt i flera led kan man säga. Det är ullgarn. bomullsgarn i härvor och nystan, fint lingarn på spolar som man år se över. En av påsarna med oblekta spolar har jag nu spolat om, det har tagit tre kvällar. Vackra färger, och fint gammalt garn. Det är tur att mannen har nerver av stål och en ängels tålamod när jag har brett ut spolar och påsar, små kartonger och träskålar, över en stor del av huset.
 En påse kom från samma ställe som min vävstol som står "på botten" Det var en stor mängd lingarn 24, ett grovt effektgarn i lin, lite mattvarp, annat lingarn, lite bomullsgarn och cottolin. Damen som hade vävstolen hette Else och var från Norge. Vi gick flera vävkurser tillsammans i början på 1980-talet och det är ju märkligt hur det kan bli, tycker jag. Vävstolen fanns i ett hus mitt emot den äldre släktingen, och huset såldes för några år sedan, och då hade Else skänkt garnet till min släkting. Köparen av huset hjälpte till här, och som av en händelse kom vävstolen på tal. Han, och sambon, sålde vävstolen till Mannen, som gav den till mig. Nu är den städad och har fått lite nya detaljer som fattades, den har torkat ihop så att den gick att få ihop ordentligt. Den har nu blivit påklädd med 18 meter mattvarp, solvad och skedad, framknuten är den också. Nu skall jag
få till trampor och skaft så är det bara att börja väva. Innan kylan kommer skall det vara klart, för det är inte isolerat här uppe. Det är underbart att gå barfota på trägolvet här uppe! Någon som vet om bomullsgarn förändrar sig över tid, det kanske är mindre lyckat att ha i varpen?

tisdag 19 juli 2016

Hos AnJa såg jag prästkragar i en grön vas

På AnJas blogg såg jag en bild med prästkragar i en grön vas. Vasen var ett fynd från loppis tror jag. Det var lite lustigt, för jag har precis tvättat en duk i lin, GRÖN, med Prästkragar!
Jag fyndade en kont utan remmar, bra att ha saker i när den är städad. I den låg en massa saker. Bland annat denna duk, som luktade unket värre. Nu är den ren och fin, fast den fick "tvättveck" trots blötläggning. Den är så söt! Där fanns också massor av frön i små plastpåsar,två små målade korgar, allehanda ljusstakar, virkade dukar med mera. En del har vi skänkt till Pingstkyrkan, men en del är kvar här. Det var ett verkligt fynd, och kostade inget. Den var helt enkelt slängd!
Igår blev det mera fynd, men "fådda" sådana. mera om det en annan gång.
Disktrasorna syns nu på bild!

tisdag 12 juli 2016

Väver Wettex i LIN

Här vräker regnet ner och det som skulle göras ute är klart, så det gör inte så mycket. bara inte vägen rinner bort igen......
Jag är inte så förtjust i Wettex-trasor. Jag tycker att de luktar "ont" även om man tvättar dem, och torkar dem mellan varven. Jag är mer förtjust i LIN-trasor, och nu gör jag såna i den lilla vävstolen. Mannen, han retas, och frågar alltid efter Wettex när han skall torka något. Därför väver jag med ROSA inslag, så får han en helt egen ROSA lin-trasa. Så kan han låtsas att det är en Wettex. För övrigt behöver man inte koka trasor av lin, eller man bör inte göra det. Lin är väldigt hygienisk, torkar fort, och linet mår bästa av en vattentemperatur på högst 60 grader. Man skall vara snäll med sitt lin.