I mitt lilla hem, där jag bodde hemma, en gård i Jämtland, till salu

 En liten by i Jämtland, här slutar allmän väg och närheten till naturen är optimal. Här växte jag upp, och för ett antal år sedan sålde vi vår föräldragård. Den har varit fritidsboende sedan dess, men inte genom vår försorg, däremot sorg. Nu är husen , ladugården, vedboden med ett litet isolerat rum och en lada till salu, mark 3,5 ha, lämplig för odling, slåtter och bete.

 Husen har renoverats och jag känner ju inte igen mig, men här är "bryggstugan" där min farfar bodde när jag var liten, senare bodde min farbror och faster här. Här var det en speciell känsla, lågt i tak, särskilt på övervåningen och min farbror Laurentius hade fullt med blommor överallt! Köttätande växter, femöringar, pelargoner, amaryllisar, jag allt man kan tänka sig. bord och stolar kommer från mitt föräldrahem, det stora huset.

Här är hallen idet stora huset, till höger är de två stegen som leder upp på botten, alltså vinden, Där uppe finns ett rum, och mycket vind att inreda! Där fanns en gammal handvevad mangel när jag var liten och där hängde mamma tvätt på vintern. Där fanns också kakförrådet vid juletid!

Mammas kök såg inte ut så här, men det är samma kök.

 Utsikt över blånande berg och soligt, om än annorlunda. Vi hade kökssoffan där skåpen står.

 Köket i det lilla huset är också omgjort, ljust och luftigt som gjort för blommor. Här var ett litet sovrum till vänster vid den öppnade väggen, och rakt fram vardagsrum, med bäddsoffa där faster sov om natten. Där inne trivdes både gardenia och brunfelsia, gardenian hade julpynt till jul. Där såg jag på färgteve, simning och familjen Flinta, ja, lyxigt värre! Hemma i Stora huset fanns svart-vit teve ett tag till....

 Här var alltså Bäddsoffa och teve, och blommor, och en vit elefant i keramik som stod på en kista, som jag har nu. Utanför växte pepparrot, vinbär och syrener.

 På övervåningen i det lilla huset finns denna fina anpassade dörr med personlighet, ett litet badrum finns också, förutom ett sovrum.

 Mitt i bild ser man husen till vänster och ladugården till höger på andra sidan vägen, här har det odlats potatis och jordgubbar i mängder. Marken går rakt ner från byggnaderna, mot en angränsande bäck. Allt i ett stycke.

 Husen från vägen.

 Kammar´n som mamma sade, pappa sade sal´n. Men vi har ingen sal, sa mamma alltid.

Telefonrummet, där jag och min äldre syster sov i våningssäng, senare sov jag där själv, och innan sov några av de andra syskonen där. Här på gården var det alltid liv och rörelse, mycket folk, fika och mat.

Ladugården är rak och fin fortfarande. Jag hoppas och ber att det skall finnas någon som kan ta sig an detta, och gärna vill bo och verka mitt i naturen. Sök på Hemnet, Jämtland, Bräcke Kommun. Mäklare Ludvig & Co.
Höns, Värmlandsfår, Potatis, Grönsaker, eller andra möjligheter, fram med nygnuggade geniknölar, möjlighet att hyra ut på sommaren för fiske, jakt, friluftsliv mm.
Idag den 7 oktober, såg jag att det är bud på fastigheten. Jag håller tummen för att det är någon som vill bo för sig, på riktigt. Bärodling skulle också fungera fint, och biodling.

Värt att veta om mänskligheten och vårt agerande

Det går framåt i köket. Tanken är att det skall fungera över tid även om man i dagsläget inte vet hur det skall användas. Tanken är att det av något i princip obrukbart skall gå att göra något verkligen brukbart. Återbruk, med tillsatt nytt material. Man skall få plats med det man behöver, och man skall kunna laga mat, och elda för värme och mat om det blir elavbrott.
Igår var vi utan el i sex timmar.
Ett rejält detektivarbete, sade man hos elleverantören, som inte kunde säga med säkerhet var felet låg. Åttahundra kunder drabbades. En del längre tid än vi.
Då var vi glada för vår vedspis och kokade både potatis och ägg till sillmiddagen. Senare kokade vi kaffe på samma vis, med sista kranvatten som fanns.
Potatisen skrubbades och kokades i regnvatten, och även äggen kokades i regnvatten.
Vi har ju som tur är fått en hel del regn. Annars har vi en bäck och en älv i närheten.
Vid sju kom strömmen tillbaka en halvtimme ungefär. Jag gick ut och stängde åt hönsen, en kyckling fattades så vi var ute och letade en lång stund. Bara lite fjädrar fann vi. ?!?!?!??????? Så kan det vara. Usch!
När vi kom in igen hade vi ingen ström, och jag blev så sur på mig själv för att jag inte tappat upp vatten att ha i kylen, för dricksvatten saknar man verkligen utan el, då går inte vattenpumpen.
Vi delade en liten flaska julmust till sillmiddagen, lite som julbord....
Vid halv tolv var jag ute och letade kyckling igen, även om jag hade så stora förhoppningar, hönsmamman letade inte sin kyckling, jag tror att hon visste att den var borta.
I morse hittade jag lite fler fjädrar och det är säkert en katt av större modell som varit framme.
Så det är bara att gå vidare. Med en del snyft..

Ibland läser man saker som får en att haja till.
Man måste veta saker för att kunna ta ställning och välja.
Matbehovet ökar i  världen.
 I Sverige bebyggs eller asfalteras 600 ha jordbruksmark/år. Källa: LAND
Internet står för 10% av världens elförbrukning. Källa: Jämtlands Tidning
Servrarna som behövs för uppkoppling drar kolossala mängder energi, förutom vår uppkopplade tid.

Förr användes inte mycket el för att bygga, nu är det el-sågar av olika slag, skruvdragare, spikpistoler och laddningsbara kåpor med musik.......
Tänk så mycket som har förändrats på tjugo år.
Intressant att lyssna på: Kjellsorterat, Kossornas planet
Intressant att se på: Ice on Fire, HBO

Knottrikt och blodfattigt

1: Knott finns bara i Norrland.
 2: De är väldigt viktiga för eko-systemet.
 Det har jag läst. I Aftonbladet.
Sanningshalten kan vara sisådär.
Själv känner jag mig mest blodfattig.
Knott har ingen snabel att suga blod med. De har en STOR käft, och med den biter de en bit skinn och lapar i sig blodet. Därför kan det bli en ganska blodig historia när man är ute och skall göra något.
Min pappa var ofta alldeles full av blodiga, röda prickar när han varit ute i jordgubbslandet eller haft något annat ärende ute.
Jag ser ut som honom. Mitt på ena ögonlocken har jag ett rejält bett. Håret är fullt av dem, de tar sin in i öron och näsa, och prata skall man inte göra för då får man dem i mun och hals.
Knort sa vi hemma. Små och svarta, som ett moln omkring en.
De hörs inte. Men finns.
I oändligt antal.
Närgångna. Blodtörstiga.
Hemskt jobbiga för djuren.
Därför är det bra med bete som har en del buskar och träd som de kan "dra av dem" på.
Bara att kämpa på, nu skall jag så majrovor.
Bilden ovan är lånad.

Mitt på näsan, mitt på ena ögonlocket, på en av hakorna och allt däremellan, så ser det ut hos mig.

Jag tror att jag behöver något stärkande så jag inte tuppar av av blodbrist..................

Priset på citroner och bra städtips

Citronernas pris har stigit och man skall ta vara på allt som går, när man kommer ihåg det. Rivet citronskal är jättegott i kakor och man kan riva ner det i socker och torka för senare bruk om man bara behöver saften, som när man kokar HUTT med citron och ingefära. Sparas i burk med tättslutande lock. Skrubba citronerna först, Ekologiska är ju absolut bäst.

Har du någon virknål frågade jag yngsta dottern som har flyttat och ska städa ut sig. Man kan ju inte städa utan virknål, eller tandborste!

Handfat och diskbänk, tvättbänk och golvbrunn, där kan man göra underverk med såna här saker!

Skördetider, Spinntider och en Utställning

 Bönor, de är så vackra!! Och så Goda! Bondbönorna ger både mat till komposten och magen, De vackra Borlotto-bönorna kan man skörda när de har bara påbörjade bönor och äta skurna och kokta.

 Från Solängel kom min vinst  förra veckan, jag hade gissat skapligt på antal lamm och vikt på minsta och största lamm. Det kardade floret sitter på en rulle till spinnrocken, det gick fort och lätt att spinna. Lockarna är tvättade och ligger på en handduk och skall kardas Pronto så att jag får tvinna garn av DalaPäls-får. Det är grejor det! Det har jag faktiskt aldrig gjort. Det fanns också en chokladkaka i paketet, TACK Solängel!

Min syster ringde förra veckan och undrade om jag hade något att visa på en utställning som visade hantverk av olika slag, som inspiration för intresserade. Nja, jag har nog ingenting sade jag, men jag skall klura. Nu har jag klurat och detta är mitt bord! På väggen sitter också en av mammas broderade dukar och en vävs halsduk som jag har gjort. Allt är märkt med små lappar och det var inte lika roligt att ta bort som att sätta dit. Det var en stor sal fylld av bord med vackra saker, mycket inspirerande!

Om man kunde göra något rätt....och Lyx i kvadrat

 Jag har fångat en Kräfta! Jag, som aldrig har sett en levande kräfta i hela mitt liv. Men någon klo har jag sett i den lilla sjön. Ja, det var ju inte nu, det var förra året, och inte hade jag någon mjärde, jag hade en hink! Den var stor, kräftan! Och God. Men hujedamig så hemskt det vara att koka den!

 Små stickade fötter i rött, på överdimensionerade skaft, från pappas sockar. Det gör inget, det är fin resårstickning, och så varma och goa långt uppöver benen.

Göra något rätt... Jag skulle vara så snäll, och beställde en bok som jag tror att en av sönerna skulle ha glädje och nytta av. Till hemadressen förstås. Men kom den i postlådan på en gång? Nej, naturligtvis inte. Ja, men till utlämningsstället, två mil bort, det går väl också? Ja, men så DUM Mamman är, som inte har lämnat rätt mobilnummer! Nu har jag fått lokalisera boken, leta rätt på numret dit, och talat om att det finns en ägare, fast han är just nu i Åkersberga! Men han har mobil, med ett helt annat nummer, och han kommer snart hem. Jaja, svarade den trevlige mannen, paketet ligger här, om han bara har med sig sändningsnumret! Så vi får hoppas att det löser sig ändå. Ett stort MORR till mig i alla fall!
Det är roligt att odla sin mat! Under den mörka vintern kan man skala sin potatis och skiva den, gärna pillra ner lite skivade jordärtskockor om man har, hacka lite feferoni, lite vitlök, skiva lite vackra morötter som också fanns i den eminenta jordkällaren, och så klicka på lite svartkålspesto från frysen, salta, kanske med eget örtsalt, och peppra med köpe-peppar, och så lite härlig fullfet grädde på, och så in i ugnen på vedspisen. Det är LYX i kvadrat!
 Om man vill kan man ha tunt skivat lufttorkat kött till, eller något annat gott, men det är inte alls nödvändigt.

Vinterfärger och marängtårta

 Det är roligt att väva med färg när det kryper ner mot minus 30 ute. Man blir lite gladare i sinnet, och tiden går fort.Här kan man se hur olika färgerna tar sig ut med olika färger i inslaget.Första biten på varpen är tänkt som handduk, jag slår in lite grövre garn i bomull.

 Orange är en färg som lyser, i mitt tycke lite för mycket, men i bland kan det vara härligt med för mycket av det goda. Citrus hör vintern till, och ekologiska apelsiner doftar underbart när man river skalet i socker och torkar för senare bruk. Doftkick!

 Det är lite som att väva en vacker vintermorgon...... Och apelsin det är ju så livsbejakande i smak och färg! Mannen fyllde år förra veckan. Jag tänkte göra en marängtårta, med sockerkaksbotten och bredd maräng på. Enkelt och gott. Om jag skulle ta lite apelsinskal i sockerkaksbotten kanske? Jag bakar förstås med Svenskt Smör, och lyxiga hemägg gjorde inte saken sämre.

Oh, så gott det doftar! Så tar vi lite rosen-socker i marängen, det ger lite prickar i marängen och en aning av sommar. Så härligt och lovande. Men sedan blev det hjärnsläpp för hela slanten, när den skulle in i ugnen.
Jag skickade in den, och efter en stund, lite för fort, tyckte jag att det började lukta "färdigt". Den var mycket högre på ena sidan?! Jag hade satt in den på sniskan, och hela härligheten fick slagsida. Platt och innehållslös på den ena, skyhög på den andra!
Är man BLIND eller?!
Men väldigt god blev den, Mera Apelsiner Åt Folket!

Potatis, lök och skockor

 Det här är inte småpotatis! Till korvgryta modell större använde vi tre potatisar. Denna vägde 587 gram!

 Löken, det är sockgarnet som heter Onion. Färgerna är så fina i detta garn, men inte hållbarheten. När jag har lufsat runt ett tag med mina små tassar så gick det hål på hälarna. Skaften går fint att göra och frossa i färgerna, men nästa gång så för fötterna bli av ett annat garn.

Jordärtskockorna är skördade! Så roligt! De var så taniga och mögliga att jag inte trodde att de skulle  komma upp ens.Åtta av tio kom upp. Stjälkarna blev många ock kraftiga, de hade fortfarande inte frusit utan bara blivit "ankomna". Jag grävde med grep och tog upp allt och delade upp i stort och smått. Alla små, och en del fina av de större, har jag planterat med fin jord i en kulle. De andra blev en fin soppa och en fin gratäng, den senare procentad med potatis. Ungefär 750 gram har vi ätit upp. Så smarrigt!

Höstfärg och skördetid

 Det har varit ett besynnerligt skördeår........... Tomaterna har inte fått sitt ljus, och en kall sommar är inte riktigt deras grej. Det som ändå blev tomater får ligga inne och mogna på eftersom. Runda, ovala, pyttesmå och större, rött, aprikos, omoget gröna och gult, med en sommarmorot i cerise-lila yttre, gult och orange inre, den fantastiskt goda broccolin i grönt. Så rikt det känns äta av, och att ha det på bild. Kålen har haft en fantastisk sommar. Svartkålen växer och växer, kålrabbin var fantastiskt god, spetskålen kom igång sent men blev fin, broccolin blev utsökt om än inte så stor mängd.
Svarkål har vi skördat många gånger och det finns torkad svartkål att frossa av i vinter. Jag har gjort pesto med svartkål och lagt klickar i potatisgratängen, det är en riktig höjdare. Nu senast frös jag in den i korvar i folie, som med kryddsmör ungefär, för att ha i vinter, men jag vet ju förstås inte hur resultatet blir.

 Potatisen kom igång seeeent, blev satt seeeeent, och togs upp seeeeeent. Den ville inte sluta blomma när den väl börjat. I söndags togs de sista upp, 285 kilo blev det, förutom de spruckna och skadade som får komma in på en gång och bli något gott. Jag har då aldrig tagit upp potatisen så sent, från älgjakten till mitten på september är vanligt. Riset hade blivit gigantiskt och ingen frost har vi haft. Flera skopor med ris har mannen kört bort.

 Ett Hjärtligt potatisland får jag säga. En Hjärtepotatis av mandel, det är potatiskärlek det.

Höst har det blivit. Både lite sorgesamt och vackert. Mörka kvällar att lysa upp med tända ljus, spetsgardiner i fönstren för att släppa in det lilla ljus som finns, färger att njuta av, marmelad av blåbär och nypon för att minnas den sommar som gått.
Förlåt en Virrekorv!
Jag har kokat blåbär och nypon var för sig, och inte tillsammans! Nyponmarmelad finns i senare inlägg.

Kålsäng!

 När jag växte upp, och fick följa med mamma för att lära mig ogräsets olika skepnader och gallringens vedermödor, fick jag också lära mig att det heter KÅLSÄNG. Jag trodde i min enfald att alla sade så. Nu visade det sig att det är ett fåtal, det finns fler grönsaksland och  köksland. eller länder, haha, än det finns kålsängar! Kålsäng är ett bra namn, och i synnerhet här, och i år, för den har växt ohejdat. flera korgar med svartkål är skördade, och den växer ett tag till. broccolin smakade fantastiskt, och så även kålrabbin. Mamma ler i sin himmel, det är jag säker på. Jag har ju provat att varpa också, det är så nervöst när man inte har gjort det sedan förra århundradet. Det är lin i vapen, och det är ju lite extra. Det är roligt att fundera ut varp-ordningen och kombinera färger. När den lilla vävstolen, John A Thulin. är tom så skall denna dras på. Det blir en nervös. men spännande dag.

 Potatisen är ju så sen, för några veckor sedan såg den ut så här, i alla fall blasten. Nu blommar det för fullt, och är otroligt frodigt. Hoppas att det dröjer någon vecka innan det fryser...... Längst ner till höger är Jordärtskockorna, och de är över en meter höga fast utsädet var väldigt knorpigt och lite mögligt. Jag trodde faktiskt inte att det skulle bli något alls.

Örtsalt har jag gjort i flera omgångar, det blir vansinnigt gott, och det blir så grönt när man kryddar med det. En riktig glädjespridare!

Kålrabbi och ett fascinerande bygge

 Kålen har haft en fin sommar, även om den också är lite sen. Kålrabbi har jag inte haft förr, och jag visste inte riktigt vad man gör med den. Efter lite letande i mina böcker så gjorde jag stuvad kålrabbi, med fläsk till. Man kan lika gärna hoppa över fläsket, det var så himmelskt gott! Nu har jag fem nyskördade på lagret, de håller sig fint i skafferiet. Man skall skörda när de är mellan 5 och 8 cm i diameter. Dessutom är de så vackra, i lila och grönt. Nu kan man spara färgintryck för kommande projekt!

 I vårt närområde finns många entreprenörer, och nu byggs det en stor hall av några av dem. Det är ett häftigt bygge. Först blev det en gigantisk grusplan, sedan gjöts en enorm platta. Sedan byggdes ett TAK! Som hissades, och fick väggar! Det lutar än åt det ena hållet, än åt det andra, ibland står det plant.

 Varje gång vi åker förbi så har det hänt något nytt.

Nu såg vi i förrgår att väggarna har fästs ihop med plattan, så nu är i vart fall höjden rätt!

Vitlöken!

Vitlöken är skördad, sent, men ändå. Nu har vi haft varmt och skönt i en vecka, perfekt att torka lök. På natten får den dock komma in under tak. De blev inte så stora, men jag tycker att det är bra ändå med tanke på omständigheterna.

Örtsalt och Trasmatta

 Favoriträdisor, stora, vackra och inte alls träiga fast de har blivit stora. Easter Egg, från Impecta

 Ludde Lump, det blir det när jag väver på ladugårdsbotten. Trasorna dammar och det klipps lite här, och lite där. Och allt får fara på golvet, och så kryper jag runt ibland och letar igen golvet......Väven skall klippas ned innan hösten kommer, så nu är en matta till klar. Det är ena barnbarnet som har valt färger, vi ritade på papper med vaxkritor. Han gillar klara färger, och här går det ton i ton utan egentliga randningar. Mycket roligt att väva!

 Blått, grönt och gult......

 ...mot orange. Jag tror att den blir 1,70 lång, och den skall bli en present. Barnbarnet som har ritat fyller år i september. Perfekt återbruk av tyger!

Här tas det tillvara: Örtsalt i olika varianter. Det luktar väldigt gott hos oss, men mycket!!
Jag kör örterna i mixer, tillsätter salt och kör tills det blir en massa. Breder ut den på smörgåspapper på en bricka och så får det torka medan jag pillar i den ibland. Tar ett tag men det gör ju inget.
Jag har använt allt möjligt, olika blandningar i alla. Lökblast av schalottenlok och vitlök har jag använt, basilika, dill, oregano, bladpersilja, svartvinbärsblad, gräslök, timjan säker en del som jag har glömt för tillfället.

Julpyssel???

 Vi tänkte undvika den värsta julstressen. Lite julklappar, gärna ekologiskt, lite stickat, lite gott att äta och gärna ute och gärna mera grönt. Jag har faktiskt börjat på koftan också. Jag har stickat en lång provlapp, eftersom jag blev så velig. Nu blir det mest röda nyanser, randat med handspunnet garn av prover från svensk alpacka, kardad med värmlandsull, och lite glitter. Bara svensk Ekologisk ull och alpacka, förutom det lilla stänket av bling, då det ju ändå är jul snart. Knappribban är över 6 maskor, tanken är att ta ihop den efter att maskorna för ärmarna har satts på tråd. Då blir det i så fall en tröja med kort knäppning. Eftersom garnnystanen är ganska så små av alpacka-garnet så stickar jag tills det tar slut, även om det är mitt på ett varv. Citronskalen har fått en tråd för upphängning, de hamnar ovanför vedspisen. Alla ekologiska citronskal som inte används på direkten skall härmed torkas. Här skall inte slängas i onödan!!
Stickorna, de är helt oanvända fram till nu, Susannes, ebenholts, oj, så goa att sticka med!!
Halskanten är stickad i rätstickning med stickor 3,5 mm, sedan bytte jag till stickor nr 4,5 mm och slätstickning. Ökningarna började jag med på tredje varvet efter halskanten.

 Lite kakor är gott! På kakorna kan man ha lite gelé, Strassburgar-degen rullades till kulor, fick en grop, och en klick gelé. Den är gjord av paradisäpplen som låg på vår brevlåda i höstas. Bästa vännen hade varit framme. Det är första gången jag använder såna, och gelé fick det bli. Den blev ju så förjordat söt, som en smällkaramell, ljuvligaste rosa, fint i konsistensen och inget konstigt i den alls.

 Mja, nu vet jag inte om de blev så vackra, men barnbarnet L, som för tillfället älskar rosa, kommer att bli förtjust!

Och så har jag släppt ut korna! Det är faktiskt flera, men denna bild var så fin!!
 För visst är det väl lite vår i luften?????
Det är mannens C som har en samling Hereford, förutom finflickorna. De kan då inte klaga på utsikten! De trivs bra därute i snön. Här har vi nu flera centimeter snö, kanske upp till fyra, men hos korna på bilden är det två decimeter. 15 grader kallt också.