torsdag 31 januari 2013

Tusen tack

 Tusen tack, Pleu ! En utmärkelse för Inspiration! Så fullständigt oväntat, för sista tiden, en lång tid, tycker jag inte alls att jag har varit så värst inspirerande alls. Kändes väldigt roligt! Fem udda saker om mig själv ingår, och vad kan vi hitta på då.....
1. Har med åren och åldern blivit rätt så gråtmild och känslosam. Känner mig absolut besläktad med tidigare generationer. Gissar att det har en del att göra med mycket sorg och andra krävande saker som har deltagit i livet under en längre tid.
2. Har min absolut bästa tid på natten! Glasklara lösningar på det mesta, och ger fina rediga svar på mannens konstiga frågor som han ställer i sömnen. Hoppas att han uppfattar dem ordentligt. Kan formulera mig riktigt bra "miss i nassa".
3. Känner som sagt stadiga band till mitt förflutna och älskar att spinna och använda ull, särskilt från egna får. Skriva, Sy, Spinna ,Sticka och Skapa, fina ord på bokstaven S. Gillar inte att krångla till det och tycker att svenskan i princip redan har alla ord som behövs.Är ganska snäll när jag inte är hungrig!
4. Blir inte förvånad över så mycket och vet att det ryms väldigt mycket i en människa.
5. Är glad och lycklig över att ha mycket lust och glädje till livet. Kommer förmodligen med generna. Är också säker på att blod är tjockare än vatten, en del saker bär man med sig i arv från tidigare generationer! Det blev väl som vanligt mera än det skulle men det bjuder jag på.
Jag skickar den inte vidare, men om någon är sugen så....... kör på! En god sak med att vara Tant är att man inte bryr sig riktigt lika mycket hela tiden och alla saker.........
Stickade vårgröna sockar av ull från "långrompfåren" som vi hade förut. Färgat i lindgrönt, ränder i restgarn och jag har stickat upp massor med rester i vinter, hurra! En vacker keramikbagge från Gotland pockade på min uppmärksamhet i stan idag, och nu har han fått ett nytt hem!

tisdag 29 januari 2013

Tjock, lurvig rimfrost

 Det har varit fuktig luft, och kallt. Perfekt för rimfrosten att lägga sig som glittrande strössel. Jag skulle ta kort på stängselstolparna , de sexkantiga, de var så vackra med snöglitter. Eltrådarna i vinterhagen måste sopas rena, och skrapas också för den delen, och då såg jag allt det vackra. Men innan jag kom i närheten av kameran hade det börjat blåsa upp, och då fick jag ta kort på granen istället. Rimfrosten for som glittret i en snökula, hela världen blev plötsligt vit, och mycket varmare! Minus 5 grader! TÖ, nästan , i alla fall.
 Några bilder blev det, sedan var både rimfrost och batteriet slut!

söndag 27 januari 2013

Nattliga fotograferingar

 Man bör ha stativ när man tar såna här nattliga foton på den romantiska och mystiska månen, det sade min numera bortgångne bror. Ja, inte det om romantik och mystik, men stativ. Jag skulle få låna hans, sade han. Det var då, nu är nu, och jag fick vara mitt eget stativ. Men lite resultat blev det i alla fall,
min gode bror kanske hjälpte till på ett hörn. Snuskigt kallt var det, men det var det värt.

Ull som värmer

 När det är kallt länge så är det ganska fullt upp med att hålla värmen i huset, se till det finns mat till fåren, ta bort is ur vattenhinkarna och fylla med varmvatten, och kolla att det inte fryser någonstans. Om man vill ha varmt fast det är kallt och kanske befinner sig i en stuga som stått kall länge, då är det ull man skall satsa på! Sängkläder av bomull känns råa och kalla eftersom bomull suger åt sig fukt och kyler. Ull suger också åt sig fukt, men inte i samma grad, och den kyler inte, ull värmer ändå. I sängen kan man med fördel ha ull under sig, det finns ullbäddar att köpa. men man kan också fynda fina ullfiltar av god kvalitet, om man inte är händig och fixar något själv. Detta lägger man under sitt lakan. Bara att vädra och skaka. Ullfiltar är även bra i myshörnan, och yllesjalar och halsdukar värmer gott både ute och inne. När man fryser blir man stel och fryser ännu mera, har man dessutom ont blir det ännu värre. Ullkalsonger och ulltröjor är fantastiska när det kryper under - 15 vilket vi har här hela tiden numera......När det är riktigt ruggigt kan man ha sockarna på sig i sängen.......... Mohair har goda egenskaper, och jag gjorde en tröja av en tråd bomullsgarn och en tråd mohair. Den blir inte som en ulltröja, men den fick en härlig styrsel, och mohairen står liksom rakt ut. Eftersom jag hade mera bomullsgarn på lagret men inte tyckte om det som det var, kom jag på den ljusblå idén att göra en stickad FILT i samma kvalitet. Det fanns även en del garn med mohair i, och så har jag köpt in lite från Second Hand i några vackra färger. Jag har bara garner med hög kvalitet i filtstickningen, det är jättemycket jobb med en så stor stickning, då skall resultatet bli bra. Jag tänkte först sticka remsor.
 Men, då blir det mera att fästa, mera spill, och så måste man sy. Jag stickar rakt över, har rätstickade kanter runt om och någon rätstickad rand där jag tycker att det passar. Stickor nummer 6mm, tror jag, ca 130 maskor. Bortanför kartongen med garn ser man en blå/turkos "hög" Det är en yllefilt, modell större, med stort mönster i mitten, vackert blå och turkos, design Viola Gråsten. Den har ett litet hål som jag skall laga, och det har släppt lite på ena langettkanten som jag också skall fixa. Annars är den en perfekt Ull Som Värmer. Fyndad från Tradera.

fredag 25 januari 2013

Den BÄSTA bussen

Bara så häftigt, och visst blir man GLAD?

måndag 21 januari 2013

Mera Ull Åt Folket, I begynnelsen var spinnandet.....

Deborah Robson heter en dam från USA, som har gjort ett fantastiskt arbete med att visa  ull från olika gamla raser, från hela världen. Denna DVD är magisk, hon har ett sånt härligt sätt att berätta och visa hur man kan använda olika typer av ull. Passar bra för en ullnörd och allmogefårnörd som mig!
I begynnelsen spann jag på slända, för att liksom få in tekniken.  Jag fick goda råd av Tina med shopen Spinspiration, och köpte även en del fibrer. Corriedale var ganska bra att spinna, mycket lättare än Merino som jag inte är så förtjust i över huvud taget. Jag hade ingen egen ull, den hade jag skickat iväg för lönspinning! En av de första sakerna jag bestämde mig för att göra av handspunnet garn var en tröja. Jag hade lite alpackaull, avsedd för tovning egentligen, som blivit över sedan jag hade skickat lammull i fyra färger, och motsvarande färger an inköpt alpackaull, för lönspinning. Jag kardade denna med lite ull från egna får när det blivit fårklippning igen. Tröjan blev så här, den är väl använd och håller formen fint, den kortare ullen luddar lite men jag är verkigen jättenöjd, och idag mycket förvånad över att den är såpass jämt och fin, nybörjare som jag var. Nybörjare är jag fortfarande fast det har blivit massor av meter garn!
Min Käraste Spinnrock, den kom till mig med kärlek. Min mamma blev dement, och innan hon "försvann" in i sjukdomen så frågade hon om jag ville ha spinnrocken. Den har så länge jag minns, stått uppe på vår vind, i huset där jag växte upp. Ingen har någonsin använt den i vår hem i mitt minne, och den har inte haft något snöre. Däremot en korg, som är lika gammal som spinnrocken. Min mammas farmor har haft den, och den är från 1800-talets mitt. Många har lärt sig att spinna på den, den var ute på spark vintertid för att vara med på samlingarna som man hade, dåtidens stickjunta, och farmor lärde ut konsten till andra. Senare övertog min mormor den sysslan, hon lärde bland annat mina fastrar att spinna. det är självklart att jag ville ha den! Den är min allra vackraste spinnrock, och den fungerar finfint. Men, om man ser på bilden så är den ju NAKEN! En naken spinnrock har ingen tråd på rullen! Och inte har den något snöre som driver den heller. Jag fick bege mig till biblioteket för att hitta en bok, och knyta på ett. Sedan tog mitt liv en helt ny vändning! Min värld blev helt Snurrig! I början var den inte lätt! Det är mycket som skall klaffa för att det skall bli GARN. Man skall trampa lagom, med jämn fart, drivsnöret skall vara lagom spänt så att tråden lindas på, man måste flytta garnet mellan krokarna, och visst ja, man skall ha koll på fibrerna! Rena paniken!
Några bra böcker att läsa är: Start Spinning, Maggeie Casey, finns även som DVD. Mycket bra. Spinnbok av Lise Warburg, på svenska, äldre bok som tar upp även äldre redskap. Det finns också många filmer på YouTube. Det blir säkert mera ull i nästa "avsnitt"........
Till sist: Lilla Vilja, som var så sjuk att vi trodde att vi skulle mista henne hösten 2010, efter all behandling blev hon så Go, så Go, och Stor! Bilden är från hösten 2010, ljuset obefintligt, fåren nyklippta, och lilla Vilja vill kramas! Nu blir hon ännu större, för hon är havande! Oj, så runda flickorna börjar bli! Den gula jackan och den blå mössan har numera brännhål, men är fortfarande i livet, de också.

söndag 20 januari 2013

Mera Ull Åt Folket!

 Jag gillar ull! Och är rejält bortskämd, som har egen ull att göra garn av. Vem trodde det för 15 år sedan? Ull har alltid funnits nära mig, men inte i växande form. När jag var liten fanns bara korna kvar hemmavid, och hästen förstås, pappas Ardenner som han körde med i skogen. Nu kom jag från ämnet igen! Som man kan se på den övre bilden så kan ull variera väldigt mycket i längd, lock och grovlek, förutom färg. Om man lämnar sin ull till spinneri kan det vara problem med väldigt lång ull, Den är stark, och sliter och drar i kardverken. Om man drar ut den längre totten så är den minst 30 cm. Stora spinnerier som gör garn för kommersiellt bruk vill ha en viss typ av ull, kanske också bara vit, det går fortast och blir likadant resultat. Om jag sorterar ull och skickar den vill spinneriet ha minst 5 kilo ull, ofta tio. Då blir alltihopa en färg.
 När man som vi har många olika nyanser och längder är det naturligtvis lockande att göra något unikt av det. Det är lätt om man kan spinna själv. Unikt blir det även om man skickar sin ull till spinneri, sådan kvalitet går inte att köpa billigt. Och när man väl har provat sådant garn vill man gärna ha mera. Spinnerier har olika grovlek på sin tråd, vilket betyder att det färdiga garnet blir olika även om man har tänkt sig tvåtrådigt, eller tretrådigt när man skickar det. Något spinneri kan även göra båda sorterna vid samma tillfälle. Får och andra djur i Sverige har det väldigt bra, och vi får därför en hög kvalitet på både garn och kött om vi väljer produkter som är inhemska. Plus att vi gör en stor insats för alla som försöker att utveckla sin verksamhet, det är en utmaning i dagens läge, och många bönder försvinner. Av får kan man ju få många saker vilket kan göra skillnad. Plus att vi får ull som är miljöanpassad! Jag tala om, att en tröja av handspunnen Värmlandsull, eller annan Svensk ull, den beter sig annorlunda när man använder den än en "köpeulltröja". Med en tröja av Värmlandsull kan man känna hur fibrerna "reser" sig när det är fuktigt ute. Och den blir sällan för varm så att man smäller av, den liksom andas och anpassar sig.
 Redan i tidernas begynnelse började man sätta färg på sin ull, mycket olika varianter finns beskrivna. Och det känner även jag fast jag har så många nyanser. Särskilt på vintern tycker jag att man vill förgylla sin tillvaro med lite extra i den grå dagern. Något som lyser upp! En del ull tar inte upp färg så lätt, om man växtfärgar får man beta garnet först så att ullen fäster. Jag kan tycka att det gör fibrerna lite trötta och tufsiga. Jag färgar med pulver från Jaeba och Färgkraft, men inte i så stor utsträckning. Oftast blandar jag färgad ull i naturligt färgad. Ullen blir inte så annorlunda av det, och det går ganska snabbt. det är mycket jobb när man skall sticka ett plagg, eller virka eller väva, och då känns det roligt när man jobbar med ett bra material. Man får aldrig bättre resultat än den svagaste länken. Det är inte roligt när man tvättar ett handgjort plagg och det blir helt formlöst. Det är bra att ställa krav på sina garner, är man inte nöjd skall man absolut påpeka det! Och fråga gärna efter Svenska garner, svensk ull och andra Svenska produkter som behövs till Livets Nödtorft. Det finns kanske möjlighet att vi kan bidra till flera spinnerier och mera arbetstillfällen i vårt avlånga land!

fredag 18 januari 2013

Lammull och vart ska vi äta?

 Jag fick en stor idé för ett tag sedan, och har sedan dess samlat garn i en kartong. De bästa kartongerna för ullpackning och annat, finns på butiken med gröna skylten, och här kan man hämta såna utan problem. Det är fler som har upptäckt detta, ibland är de slut! Så var det dags att börja glutta på garnerna, och vips, var hela bordet ockuperat! Vad det skall bli? Ja, det kan man undra.........
 Just nu ser det ut så här! Så har jag fått en fin väska av Ulrika, länk till höger! Jag som aldrig vinner något, vilken super-start på det nya året! Här är det sax, blyertspenna, stift för smörjning av spinnrockarna som jag alltid slarvar bort, ja, stiftet alltså, inte spinnrockarna. En stoppnål har jag också lagt i, den sitter på ett papper för att den skall vara lätt att hitta. Helt förtjusande väska och jag älskar färgerna! Tack Ulrika, som också älskar Ull och byggnader!
Jag har fått beställning på en väska i ett speciellt tyg, men något sådant har jag inte..... Undrar om jag måste beställa lite........ Stackars mig...... Eller INTE. Det blir kul, det är roligt när man får uppfylla speciella önskningar!
Jag tvättar ull, och jag måste faktiskt bara visa vilken skillnad det kan vara, på Lammull, från två olika töser. En är Lång, och en är Låååååång. Det är lätt att älska ull! Tillägg: Ja, den lilla fyrkanten, 16 * 16 cm, är en linjal för lapptäcken, Mycket bra och lätt att anpassa för olika storlekar på lapparna. Inköpt på Husqvarna symaskiners webshop.

onsdag 16 januari 2013

Stickstämma i Jämtland 2013

 Vilken grej! Stickstämma i Jämtland 2013. Läs mera här!
 Det blir säkert helt underbart! Jag får nog stå över, men i tanken är jag där!

tisdag 15 januari 2013

Kaffetår och Mera Yllevantar Åt Barnen


Ljuset är på väg tillbaka, och kaffepannans sköna ångor gör vackra effekter i ljuset. Regnbågens färger var synliga med de ville inte vara med på bild......
I helgen har jag varit Farmor till de två rara barn, de gillar att händerna är torra fast man har varit ute i snön. Då är det YLLEVANTAR som gäller! Dessa är gjorda av restgarner, bland annat Jubilé, norskt ullgarn, stickor 3,5 mm. Dessutom ville de se hur farmor spann så man kan ju säga att barnbarnen vet vad ULL är! Lilla S tyckte att man kan ha kardade ullflor i bokhyllan och gosa med dem! Jag kan inte hjälpa att jag tycker att det är lite häftigt att de faktiskt har sett hur man spinner, och klappat och matat själva Ursprunget, alltså fåren.
Undrar om de blev miljöskadade under tiden hos Farmor........
Dessutom blev det spårletning i djupsnö, kojfunderingar, snöstjärnor till fönstren, mat och fika, traktorer på kyskåpet och en hel del beställningar på sytt och stickat!
Tack Farmors raringar!

måndag 14 januari 2013

Bä bä svarta lamm.....

 ..har du någon ULL? Ja, svarade det svarta lammet, det har jag! Kära nån, den lilla 12018 hade en jättefäll! Långa lockar, bruna lockiga  toppar, och mörkgrå ton i klippänden, nästan inget spill. Det är spännande med Värmlandsfår som får behålla alla sina olika egenskaper som de har haft sedan "tidernas begynnelse". Om man lär sig att ta vara på ullen optimalt kan man göra en massa härliga saker. Det tar nu en väldig tid, och det  är inte lätt. Mest lär man sig förstås när man har gott om ull och har händerna i den, ser och känner, och provar sig fram. Ofta händer det att jag har sorterat bort ull, till tovningshögen, och efter tvätt har jag ändrat mig och spinner den i alla fall! Det beror på att en del ull verkar ganska grov och känns onödigt sträv för garntillverkning. Men man behöver olika sorters garn, till sockar och väskor exempelvis kan det vara en fördel med lite grövre ull, och ibland försvinner den grova känslan helt efter tvätt. Magull passar bäst till tovning, den är för mjuk till garn, det blir luddigt vid användning och ullen är dessutom ofta för kort. Lårullen är grov vanligtvis, den kan passa till snören, fast det har jag aldrig gjort. Annars har Värmlandsfår med "fin ull" ofta fin ull över nästa hela kroppen. Här hos oss är "fin ull" glansig, ren, inte tovig, finkrusig, storlockig, nästan rak, jättelång, ganska kort, och allt däremellan! Lammullen tar ofta längre tid att sortera. Värmlandsfår har fet ull, lammens ull är dessutom mjuk och lockig. Ibland fungerar den som en magisk trasa, och allt fastnar i den..... Man kan få plocka bort mycket skräp, men från att ha sett nästan hopplös ut, blev det en väldig massa härligt material.
Det är fortfarande några fällar kvar att sortera efter juluppehållet. 5 stycken är i alla fall tvättade och klara för packning.

tisdag 8 januari 2013

Juligt garn blir vantar

 För några år sedan spann jag detta juliga garn, och det har varit klappgarn sedan dess. Nu ville det bli nystat på den fina nystepinnen, och BLI något! Dotra har klappat garnet många gånger och hon behöver vantar, men dessa får inte tappas bort! Här är det glitter, svart, rött, grönt, vitt och lite silvergrått, värmade, vackert och Extra! Nystpinnen är en riktig "söndagsnystpinne", så vacker som ett konstverk! Tack mannen!
 Det var två härvor, en stor och en mindre. Jag har bara stickar rätt upp och ner, men det blev rätt kul, ganska jämnt fördelat med färgerna! Svart och vitt är egen ull av värmlandsfår, det andra är mest merino.

Lätt modell, 40 maskor, resår i 2 räta, 2 aviga, slätstickning till tummen, en tråd för tummens maskor, 8 till antalet, slätstickning till hoptaget. Det är mycket substans i detta garn, stickor 3,5, mycket varma vantar! Men lite sur är jag! De trevliga stickorna gjorde mig lite besviken. Jag har använt dem mycket, men nu gick en av dem sönder, först blev det lite vasst, och sedan gick den helt enkelt av! Morr för det! Av just den grovleken har jag en uppsättning till, så det blir inget nytt inköp. Skall se om det upprepas!

måndag 7 januari 2013

Nu fungerar det!

 Surt, jag har inte kunnat lägga in några nya bilder på flera dagar! Nu har jag installerat Google Chrome, finns att ladda ner gratis om man söker på namnet, och ladda in bilder fungerar igen. Sockarna är klara och under arbetets gång har det sett ut så här. Brun ull färgad med orange blandat med rosa och vitt, fick bli strumpfötter. Lite vita rester fick bli ränder på skaften och så har jag gjort aviga och räta varv för att det skall bli lite roligare stickning. Stickor 3 mm för täta, varma sockar.
När jag spinner sockgarn väljer jag att blanda in lite längre ull, och avstå från den allra kortaste. Jag har mera snodd på garnet,och tvinnar lite mera.
Sjalgarn, 435 meter, Värmlandsull, 135 gram.

söndag 6 januari 2013

Så mysigt!

Det går hårt åt sockarna när man klafsar runt i stövlar och kängor! Man kan inte ha vad som helst på småfåttran, det skall vara varmt, och så skall det sitta bra. Ibland spinner jag garn med tanke på sockstickning, och det här är ett sådant tillfälle. I det rosa finns fibrer av egen, handfärgad ull, och så Wensleydale, som är lång och stark. Rolig att spinna dessutom! I den vita/beige tråden på rullen är det vara egen ull. Garnet blir melerat och så mjukt och varmt och mysigt att sticka med! Stickor: 3 mm för att de skall bli ganska så tjocka och täta, lite högre skaft så att de går upp en bit. Lite häftigt är det allt att behöva något, göra garn till det, och sedan sticka, och dessutom känna sig Fale nöjd! Bra början på året! Dessutom har det blivit lite spunnet, till exempel sjalgarn av egen ull i flera färger, 435 meter, men det får komma på bild en annan gång.

onsdag 2 januari 2013

God Fortsättning önskar Storvätten och hans vänner

 I ett tidigare inlägg visade jag en mystisk rackare med bandage. Bandaget var en lösning för att få skägget på Storvätten att fastna. Näsan är en ticka som har målats röd, han har varit ute i både storm och sträng kyla! Dessutom gillar han både Krus, Must och Glögg. Hatten har fått en påskfjäder i passande grönt, kroppen är av gran med tovat värmande skydd. Han står inne nu och vaktar vårt hus.
Han har en väldig massa undersåtar, spridda över länet! Det var vättar "all over the place" ett tag, eftersom limmet måste torka och vi har på tok för lite limknektar! De handtovade luvorna har fått dekorationer av restgarn i ULL. Ull är ett stort ionslag även på det nya året, och jag lovar att försöka vara lite pedagogisk mellan varven. Många varv har inlett året, en hel del nyspunnet, och igår var jag tvättmaskinsingenjör. Pumpen till vår gamla tvättmaskin lät verkligen som om den hade det svårt på årets första dag. Bara att bryta strömmen och göra rent i pumphus och vad hittade vi där??
En mindre förmögenhet! Två femtioöringar som numera bara är värda metallvärdet, en plastpipa till smörjflaska och en skrapbricka till tiolotter, vilken jag aldrig har sett förr.
Den där tvättmskinen har många år på nacken, den har dessutom gummibälg, och jag har väntat på att den skall gå sönder så mycket tvättat som det har blivit, och centrifugerande av ull.
Den är nu en riktig vän, den går snällt, har en finfin bruksanvisning och var mycket enkel att meka med. Genomtänkt och praktisk. Den är av märket AEG, och jag vet att de gör finfina skruvdragare och borrmaskiner, men visst inte så mycket om deras tvättmaskiner. Jag är en stor fan av Cylindas tvättmaskin UTAN bälg. Nu klappar jag den varje dag och nu skall den få en omgång med vittvätt så att den inte torkar ihop. God Fortsättning!