Ren Ny Ull

Ren Ny Ull stod det på banderollerna på garnet man skulle köpa, det fick jag lära mig av min mamma. Annars kunde det vara vad som helst i garnet. Här står det ren ny ull i vitt! De två små lammen är redan ute i flocken och de växer så det syns.

Åh, jag gillar den där eyelinern!

I närheten av mamma vill man vara när man är liten, de har bra koll på varandra.

Knut den XIII är stor och stadig. I går sprang hans mamma ut med fart och kläm när dörren öppnades. Hon var bland de allra första i kön. Så kom hon på att hon hade ett litet barn också. Då tvärvände hon och gick mot strömmen av får på utgång, och det är inte lätt när alla har bråttom, bråttom för att komma ut och leta den bästa maten. De får varannan bal grönfoder och hö, flytande selen och vitaminer två gånger i veckan, och kornkross med lite skuren potatis. Mineraler med koppar strös över härligheten. 30 säckar om dagen går det, vi utfodrar inte med hela balar. Vi har turen att få ha lånat en rivare och fyller därefter i säckar, då kan man plocka bort ej önskvärda saker som mögel, som tyvärr finns ibland, stenar kan följa med, skräppor vill vi inte heller utfodra med, de har så förskräckligt många frön och ska helst utrotas från åkrarna.

Här är en bättre bild på den blyerstgrå lammullen, helt ny och oanvänd. Skapligt ren i alla fall!

Här är det kardad ull av Lilla Vilja till vänster, den vit-grå-beige ullen i mitten, och Äggulans vita, blanka ull höger.

På rullen är det ull av ett likadant flor som den vilar på. Det blir ganska melerat som spunnet.