söndag 22 april 2012

Änglaull och tomteull

Här är ullen jag sorterade när jag kom att tänka på Borkan Tore, mannen med änglahåret. Det är Viljas ull, tvättad men ännu inte provspunnen. Det var inte mycket ull som gick till spillo. Dessa gamla raser kallas ju primitiva, men det är inte ett ord jag skulle använda. det finns inget primitivt, bara anpassat och funktionellt. Man kan läsa i Spinnbok av Lise Warburg att ull från gamla raser behandlas annorlunda än de som är framavlade för vissa egenskaper. Man får ofta se "karta" över en fäll och hur ullens kvalitet är på olika områden på fåret, men det gäller inte dessa raser. Ett Allmogefår, eller får av annan gammal ras som har fin ull, kan ha fin och användbar ull på nästan hela kroppen.
Lårullen brukar oftast vara för grov i mitt tycke, och mitt på ryggen kan den vara hårt åtgången av väder och vind och liksom inte bli något, på halsen kan den vara skräpig, och på lilla magen och benen för kort och kanske lite tufsig. Lite försvinner, men som sagt på lilla Vilja är nästan allt kvar, och så mycket ull hon hade. Ojoj. Den påminner lite om mohair. Det skall bli spännande att provspinna. Jag har inte kommit på det här nya bloggutseendet och gillar det inte riktigt för jag hade en bild till att visa så att skilnnaden på ull syns. Hmm, jag gör ett försök. JA! Det är bilden i mitten, med den tjocka, vita, långa ullen från Kärli. Det går lätt att spinna den, tunt och jämnt blir det, och det skall bli ett tretrådigt garn till att börja med. Nog ser man att det är skillnad på ull? Som Tomteskägg!

3 kommentarer:

Sunna sa...

tyvärr kan jag inte avgöra om det är skillnad men jag hoppas jag får lära mig nu, har du sett min lilla bäärit? mitt första får och jag är så stolt

AnJa sa...

Den ser fantastiskt mjuk ut!

hundraprocentull sa...

Mmmm den i mitten är ju helt fantastiskt underbar!