Ungefär som Malena Ernman, och kopparsaken

Malena Ernman, hon som sjunger så vackert, hon har en namne i vårt fårhus. Jag har sorterat och tvättat hennes ull idag, och hennes färger är ungefär som det vintriga fotots. Hennes mamma kallas för Silver, hon är silvergrå och den snällaste man kan tänka sig. Malena Ernman är också snäll, och har som ett vitt C i det mörka ansiktet. Varje  gång man kom på betet i somras så hörde man en liten röst, ganska så gäll och speciell. Det var inte något speciellt hon ville, inte särskilt hungrig, eller moderslös eller på annat sätt behövande. Hon vill bara tala om att hon finns. Det var Malena Ernman, något annat namn kunde det inte bli. Hon gör likadant nu fast hon är hemma, säger "hej" liksom.
Lammull kan verka väldigt tovig i topparna, men ibland så släpper det efter tvätt. Malena Ernman hade hela ullen full med strån "på utsidan", som plockas bort. Det är ganska typiskt för lammullen på dessa får, det fastnar lätt saker i den mjuka, feta ullen. Och som sagt, den verkade lite tovig utanpå. Men efter tvätt är den hur fin som helst.
Får se om jag lyckas fånga färgerna!
Kopparsaken: Grattis AnJa, vilken klok "gubbe" Du har! Visst är den gjord för ljusstöpning!
Här har vi inte så mycket snö, det är någon ynka centimeter, och tio grader kallt. Annars verkar det vara mycket VINTER i landet Sverige! Nu är det advent! Fram med stjärnor,ljus och glögg, på med julmusiken, allt för att motverka mörka sinnen!