lördag 15 november 2014

Provstick, och Hej från Gotland

 Det roligaste med att spinna själv är ju förstås när man får sticka med garnet.  Då man ser resultatet, hur färgerna blir, och hur maskorna faller. Jag har ju lite kontakt med Gotland, min spinnvän A. Hon är runt 90 år ung, och spinner vidare. Efter en flytt till lägenhet hade hon i princip avslutat spinningen. Men tog efter ett tag upp den igen, efter att ha provat spinna ull från Jämtland. Nu ville hon för ett tag sedan ha "lite blått" att blanda i sin vita ull. Jag hade inte så mycket blått av egen ull, men skickade lite extra i form av handfärgad merino i olika färger.
 I går ringde hon upp, och undrade var jag hade fått tag på ullen. Hon hade aldrig spunnit sådan ull, det var ju så roligt när färgerna liksom gick in i varandra, och hon berättade hur hon planerade sitt garn. Dessutom är det ju så TRÅKIGT, det är mörkt hela dagarna, och då är det roligt att spinna. Jag lovade att skriva en lista på kontakter för sådan ull, och har skickat med lite provbitar av handfärgad ull.
 Det känns så inspirerande, att en fin dam i aktningsvärd ålder, kan känna precis som jag. Att det är så roligt att sätta sig vid spinnrocken, och drömma om garner att göra, och använda. Fantastiskt roligt att ha fått bidra till detta hos denna spinnvän, om än på avstånd.
Tack A, från Gotland.

3 kommentarer:

Synnöve sa...

Hej,
Har varken blogg eller får :)
Tycker att jag läst i någon blogg att kli-igheten på ull varierar beroende på om den är från en tacka eller en bagge. Har du någon erfarenhet av det.
Kan inte spinna men stickar gärna och har helt slutat använda superwash ull. Tur att det finns silke och alpacka att variera med.

AnJa sa...

Så roligt med en så fin kontakt! Du får ta och åka o hälsa på henne. Oj så mycket ullsnack det skulle bli.

fale artut sa...

Baggar kan ha grövre ull än tackor, men det finns otroliga variationer på ull.