torsdag 18 augusti 2016

Sopp och annan svamp, och vem gör kexdegen?

 Det är vackert med svamp! Man kan färga med svamp, jag hade en bok om det, men den har flyttat. Jag plockar mest soppar, och riskor. Det finns så otroligt mycket svamp i landet Sverige! Om någon känner igen någon svamp så säg för all del till! Dessa röda finns i mängder. Någon kremla eller vad det kan vara. Jag plockade skäggriskor igår, kokade och lade i salt. Vanligt i Finland har jag läst. De är duktiga på att ta till vara naturens gåvor.
 De små knott-svamparna växer i grupp. Fjällig Tofsskivling kanske? Färgerna är så fina på svampar tycker jag, oändlig med nyanser.
 Tittut!
 Det är mättade färger, varma på något vis, och så kan det vara Giftigt! Hur har man tänkt då????
 Varmt gyllenbrun hatt på dessa.
 Liten Knubbsvamp, men den har nog ett annat namn egentligen.
 Det finns svampar med färgade fötter också.
På Tranbärs-stället fattas det lite än. Små gröna oliver ser det ut som. Odon har jag plockat, och kokat Torpets Glögg! Åh, så gott det doftar!
Morrhåren för dagen gäller:
Kexdegen, görs den hos t.ex. Göteborgs Kexfabrik, eller köps deg in från en stor degfabrik, det undrar jag. Varför är det så många olika sorters socker, förutom just SOCKER. Invertsocker, Glukossirap, och fett; Fullhärdat Kokosfett!, sheaolja och palmolja, och aromämnen i stället för Vanilj. Görs alla degar på Degfabriken eller köper Göteborgs kexfabrik in Sheaolja och Palmolja? Vad är det vi stoppar i oss, och varför bakar man på detta viset? Detta har jag läst eftersom man FICK EN PLÅTBURK i samband med köp, och Singoalla är ju gott, tills man läser innehållsförteckningen förstås....... När fingrarna är jordiga och gröna efter skörd, så kan man ju gena med något KÖPT till kaffet!
Jag betalar gärna några kronor extra om det är naturliga råvaror i kexen, någon som vet om det finns?
När Morrhåren ändå är ute så tänker jag på ARLA igen. Det går ju bra att höja lönerna för sina chefer även när producenterna går på knäna. Men den Danska staten äger 30% i Arla, och bestämmer 50%, det har jag läst hos en annan skribent med morrhår. Det vet jag inte hur det är med det, men det är ungefär 25% av bönderna i ARLA som är svenska, resten kommer från andra länder i Europa. Ännu Mindre ARLA åt FALE blir det! Den svenska Ärtan som inte är svensk snart har reklam som Svensk Ärta i en väl spridd tidning och Mat-Tina är på bild. Dags att reagera på den Svenska Matindustrin tror jag, och vad gör vår "Stat"?.

6 kommentarer:

Wiebke Truelsen sa...

you can dye your wool with mushrooms...and i am baking now more by myselve ,best wishes wiebke

KataM sa...

De knottriga tycker jag ser ut som vårtig röksvamp.

Och ja, det där med vår mat blir allt mer bedrövligt ju mer man informerar sig. Inte lätt att köpa rätt! Själv håller jag till viss del fast vi Arla när det gäller de produkter som har svensk mjölk som bas. Hellre det ändå, än att köpa sådant som producerats av utländska mjölk. När jag flyttade hit, kunde man köpa vissa mejerivaror från ett mindre, lokalt mejeri, men de försvann. Det var väl lite dyrare, så antagligen fick man inte sälja tillräckligt av det.

Cecilia sa...

I Skara köper jag mejeriprodukter från Falköping och i Göteborg från Halmstad (Wapnö). Men det är skit att man ska behöva fundera så mycket på detta och att "vanlig" mat i så stor utsträckning innehåller saker som är dåliga för miljön eller kroppen eller båda.

AnJa sa...

Önskar man kunde mer svampar än kantarell och trattkantarell. Det finns ju så många som sägs vara väldigt goda! Ja, vad är det vi stoppar i oss. Usch! Häruppe gynnar vi Norrmejerier allt vi bara kan och som tur är har Gubben och jag helt slutat äta kaffebröd och godis.

Myggan sa...

Den chokladbruna med en liten kulle på mitten, den som "blöder" vitt när man drar med nageln på undersidan, det är en pepparriska. Stekt med lite lök är gudomligt gott till kött. Den är lite som skäggriskan i smaken fast pepprigare. Riskorna är ganska riskfria, om man säger så. Om man smakar på en liten rå bit och den smakar gott, då är den giftfri. Peppar-, skägg-, blod och mandelriskor är de som jag prövat på. Barkig fot som man kan bryta av bitar ifrån (istället för "trådig" som ex. den giftiga spindelskivlingen) och "blödningen" är säkra kännetecken.
/Anna

fale artut sa...

Tack Anna!