måndag 11 februari 2013

Fales Matupprop: Man får det man betalar för....

 Nu är jag ganska upprörd. Jag gillar inte bara ull, jag  gillar även mat. Mat, inte bukfylla. Mat skall dofta, mat skall smaka, mat skall göra en mätt i lagom många timmar, inte däst och orkeslös. När jag växte upp fick vi  mat som lagades av mattanterna på skolorna, och hemma var allt hemlagat. Köttbullar på burk, "Jojjka" såg jag någonstans och tyckte att det var väldigt exotiskt. Pölsa lagades vid slakt och lades i frysen. Matlös är man när man inte har något i frysen och ingen potatis i matkällaren. Det är kris hos Fale när potatisen börjar bli luden och skrynklig och inte går att använda mera, innan man kan börja äta av de nya potatisarna med gott samvete. I Sverige går väldigt mycket pengar till boende, och maten får man ofta höra att den är så dyr. I Frankrike lägger man mera pengar på mat. För den som är intresserad kan jag tala om att maten som produceras i Sverige är av god kvalitet, även om den kan bli bättre. I Sverige får man inte använda antibiotika i djurfodret, vilket tillåts i andra länder. I Sverige skall djuren gå ute om sommaren, och beta, då får man Omega helt naturligt genom kosten. Jag tycker faktiskt att bra mat skall få kosta. Det kostar att göra bra mat. Det man kan lära sig, och det tycker jag att skolorna skall införa omedelbums, är att lära sig laga bra mat, billigt. Köpa de billigare köttbitarna, procenta med svenska råvaror, potatis, kålrötter, morötter, de fina frysta grönsakerna som kan förvaras länge, tack och lov för frysen, och laga god mat! Man kan visst ta in råvaror utifrån, men det borde vara undantag, och inte regel. Nu är det lasagnen med hästkött som är på tapeten. Är det billig mat? Vad skulle den då vara gjord på för råvaror? De kommer från olika länder, ursprunget är okänt, det fraktas, land och rike runt, lagas, förpackas i gigantiska förpackningar, med för små portioner, med dåligt näringsinnehåll, fullt av tillsatser så att man inte vet hur mat skall smaka, det fraktas vidare, och vidare, ut, i barnomsorg, skolor, äldreomsorg och vanliga hem, där det värms så att ännu mera näringsämnen försvinner. Hur mycket energi har det gått åt tror ni? Och vad får råvarorna kosta när alla, ALLA, i hela denna kedja skall ha betalt! Jag är inte det minsta förvånad. Tyvärr. Det kan vara nyttigt att sånt här händer. Låt oss hoppas det!  Att det leder till förändring. Vad ger vi våra barn? Och våra gamla? I Sverige, som har så fin matkultur! Barnen har ingen aning om hur mat skall smaka om de skall livnära sig på sånt "bukfylla". I barnmaten är det arsenik. Jag höll på att smälla av, var kommer den ifrån? Jo, från marken där den växer. Det finns också bly i barnmaten. Riset som vi vuxna äter, innehåller det också arsenik, förmodligen.... Ibland undrar jag vad EU gör, det skulle vara fint om de kunde bidra till vettig mat, och mindre regler, bara för reglernas skull. Jag förstår inte vitsen med att frakta mat, land och rike runt. Mat skall vara nära. Visste ni, att de som försöker göra lokalt producerad mat, ibland, ganska ofta, har svårt att hitta råvaror som är lokalproducerade? Det beror på den förödande importen. På hösten till exempel, då väller det in lamm, från Irland, som slaktas i Sverige, så att svenska uppfödare får vänta på sin tur. Priserna sjunker så uppfödaren gör en mycket dålig affär, men eftersom det kostar mycket att föda upp djur i Sverige så slaktar man ändå. Det skulle inte förvåna mig om det Irländska köttet märks upp som "slaktat i Sverige", och blandas ihop med svensk kött. priserna för konsumenten dumpas inte, det är samma hela året. Åh, säger många, det spelar ingen roll vart köttet är producerat. Det är så gott med naturkött från Sydamerika!
Kan så vara. Med smaken. Vet ni hur mycket skog som har skövlats för dessa "naturköttsprodukter". Har ni sett djuruppfödning i bland annat USA, där djuren matas med kraftfoder, som skapar metangasen som det skriks om, och har fållor utan gräs, fullproppade med djur? Har ni smakar en riktigt fin bit Svenskt kött? Köp från ett bra slakteri, gårdsbutik. Det är skillnad. Dessutom hjälper man den svenska bonden, som är utrotningshotad. Och vad gör vi då, när inga bönder finns kvar, och vi hittar färgat kött och hästkött i butikerna, markerna växer igen och ingen vet hur riktig mat skall smaka. Och vems är felet? Hallå, vart har vi Jordbruksministern?????
ULL är trösterikt i alla lägen, och det skall jag berätta mera om, senare.

8 kommentarer:

Garnhumlan sa...

Va' bra du formulerar det jag gått och tänkt hela dagen. Vi lagar mat från grunden,mest av råvaror vi odlat själv eller köpt av grannar. Vansinne att transportera mat över kontinenter och via många mellanhänder. Jag känner mig arg och maktlös.

Cecilia sa...

Jag röstar på dig som jordbruksminister!
Hur i hela världen har det blivit så konstigt med maten vi äter?! Jag serverar nog halvfabrikat ibland men den där köpelasangen är ju bara ett äckligt, vitt slafs. Köpe-köttfärssås tycks helt sakna köttfärs och man har inte en susning om VAD man äter eller VARIFRÅN det kommer. Lammkött lär vi också tratta i oss tonvis av kött från Nya Zeeland och i den vevan slå oss för bröstet för att det är miljövänligt med fårkött!!!
Och så har det blivit så tokigt med alla konstiga dieter som ska ätas för att uppnå idealvikt, hälsa och lycka. Lagom med vanlig mat borde vara det bästa! Hederlig mat som producerats så nära en själv som möjligt!

AnJa sa...

Ja du Fale, du skriver så bra! Håller med, vi röstar fram dig till jordbruksminister. Jag betalar GÄRNA mer för att få svenska produkter och gärna närproducerade. Vi är ju så lyckligt lottade här att vi köper både älg- och fläskkött lokalt. Att veta vad man äter! Vi har ibland tittat på de där vacuum-blod-köttbitarna från Nya Zealand OX-filé. Pyttsan, skulle aldrig förmå oss att köpa dem. Gör folk verkligen det??? Usch ja, det är verkligen ur led mycket. Tur att det finns såna som du Fale som väcker oss andra då och då!

KataM sa...

Du sätter ord på något som jag tänkt mycket på de senaste åren. Naturligtvis är det så att kvalitet kostar, också när det gäller mat. Men ofta känns det som om det enda viktiga med maten är att den ska vara så billig som möjligt. Det är som om mat vore ett nödvändigt ont som inte ska få ta pengar från det som är viktigare. Men vad kan vara viktigare än det vi äter. Visst, ska man köpa bra mat så får man nog prioritera bort en del annat. Men jag brukar tänka att jag hellre lägger pengarna på det jag stoppar i mig, än på det jag har på mig. Jag är övertygad om att hur vi äter är den enskilt viktigaste faktorn för hur vi mår i det långa loppet. För att inte tala om påverkan på miljön.

Tänk om den dagen kom då mataffärerna inte konkurrerade med pris, utan med kvalitet. Reklamblad med redogörelser för hur och var maten producerats i stället för att skrika ut hur billigt den är. Det lär väl knappast hända, men drömma kan man ju alltid. :-)

MarieE sa...

Så sant, Fale!

Bibbi sa...

Min man och jag satt i går och pratade om att Sverige borde bli så självförsörjande som möjligt. Det borde väl gå att hitta på någonting för att det ska bli möjligt. Hur ska vi bära oss åt om kriget kommer hit också och vi importerar det mesta?

Anonym sa...

Mycket bra!!

Monica sa...

Ja tack och lov så kan jag köpa kött, fläsk lokalt och gubben jagar så det finns älgkött också i frysen. Eftersom vi inte odlar potatis så åker jag hem till potatisodlaren och köper den. Har någon gång köpt kött på affären då det har varit tomt och kris i frysboxen, men det gick ju inte att äta, smakade hemskt.
Till fåren och ullen, jag är allt lite avundsjuk på dig som har får och egen ull. Vilken härlig känsla det måste vara att sticka av sitt eget garn och vilken lycka när lammen kommer.