Ull vare här!

 När det är kallt och snöig finns det inget så varmt och gosigt som ull. I gammeldags Lovikka-garn har jag stickat vantar, och detta är första paret av tre. Lovikka-garn är inte vad det har varit, och det har att göra med att det görs av helt annan ull, och inte av fyra till fem trådar som tvinnas ihop. Jag skulle försöka får tag på Lovikka med svensk ull om jag skulle köpa nyare garn, och det är kanske inte så lätt. Ull är så spännande när man börjar utforska den, och särskilt om man får leva mitt uppi den, som jag har gjort i många år. Samma sorts får får olika ull beroende på väder och vind, förutom att det är olika hos olika individer, och raser. Svensk ull är dessutom anpassad för klimatet, får är så praktisk utformade.
Våra kära Värmlandsfår kan få gigantiska fällar vid goda förhållanden som ger bra bete och utfodring, annorlunda blir det regniga och sena somrar, med tunnare, och för all del mjukare, ull. I lovikkagarn är det bra med lite krusiga fibrer av olika längd som ger "kropp" till garnet som blir varmare och fylligare, så att de går att slita på. Helt släta, långa, okrusiga fibrer gör ett garn som blir väldigt jämt och mjukt, men utan kropp och fyllighet. Det blir också mycket svagare, och tar man bara två trådar som knappt är någon snodd alls i blir det knappt garn, nästan förgarn. Den ull som inte är hårt behandlad har sina naturliga kvaliteter kvar, och blir burrigare när det är fuktigt, enkelt uttryckt.

För länge sedan fanns garnet Peer Gynt, det var mammas favoritgarn, från Norge. Jag hittade en vante i mitt lager i detsamma som jag stickat för en sådär 25 år sedan, men det blev bara en. Lite garn fanns kvar, men det blå var inte riktigt samma färg. Ah, då kan man ju lättare skilja på höger och vänster!
Det blev en vante till, och det blir bra till yngsta barnbarnet.

Långa muddar som man kan få fast under overallen.

Här är det nu snörik och aningen för kallt, på fel sida om 20 graders-strecket. Isen kryper upp på fönstren här på torpet. På trasmattorna kan man gå utan att bli kall om tassarna, och tofflorna är på, liksom en go stickad tröja. Mera ved åt folket!