tisdag 6 oktober 2015

Väva band, vävstol använd senast 1963, och ett visst mått av galenskap!

Jag erkänner villigt att det har gått ett visst mått av galenskap i mitt vävande........ Ett uppdämt behov kanske? Men vad är nu denna lilla för en rackare?
 När man väver handdukar så vill man ju hänga upp dem. Det var ingen ordning alls på bandlagret, och så läste jag att handvävda band är perfekt på handvävda handdukar. Jag har vävt på bandgrind, men jag gillar inte att ha fästanordning omkring midjan och sitta fast. Så kom jag på att jag hade sett en liten barnvävstol i ladugården när jag for runt och städade bort en massa skrot. Den hör till Torpen och är inget som vi har tillfört. Och se, där var den! Men är det brukbar? Jag har aldrig använt någon sådan, och den har ju stått väldigt länge i glömska.
 Jag klippte ned det vävda, och det var mattvarp pådragen. En gammal tidning satt invävd, från 1963! Vävstolen är Patentsökt!
 Jag tog lite cottolin och virade på garnstickan till en bandgrind och den trycker man också ihop väven med. Det gick minsann! Själva "vävskeden" använder jag inte alls förutom att trådarna får gå igenom den, utan solven styr skälet och så drar jag åt så att varptrådarna ligger tätt intill varandra. Det blir ett grövre band med mattvarp, det fick bli en hank med broderat namn på.
Sedan gjorde jag en liten varp i cottolin, på min bordsvarpa. Oblekt och blekt varannan tråd, förutom två mörkbruna i mitten. Inslaget var lättare att hantera med en garnspole än på stickan.
Den där lilla vävstolen tar man bara med sig i näven och så kan man sitta var som helt och väva sina band. Skeden är dock lite vass och ojämn......
Nu blir det snart fler handdukar åt folket!

2 kommentarer:

AnJa sa...

precis en sån har jag stående uppe på kallvinden. Fick den ca 1964. Sååå kul det vore att ta fram den och väva lite band på den. Tack för inspirationen!

fale artut sa...

Varsågod! Det är trevligt med handvävda band, och man kan bara ta sin vävstol och gå.... perfekt att ta med i bilen och ha i soffan.