Välja färger, tibast och gråväder.

 Stickningen på Aftur går framåt. Det är inte alltid så lätt att välja färger och få det bra........ Ritar upp på rutat papper och hoppas på det bästa! Dessutom har jag räknat fel flera gånger och fått repa upp, och det går ju så långsamt!

 Tibasten har ju börjat knoppas, känns inte som det brukar vara så här i januari?

 Piplöken är grön och grann, men tänk om det blir smällkallt?

 I bäcken en bit bort rinner det vatten, helt öppet.

Gråväder och dåliga isar, skid- och skoterföret är inget vidare heller.
Men Hanna Öberg, hon vann, så spännande och härligt!

En morgon när jag vaknar......

Vinterpromenad, förvaring och en underbar film

 Nu skall vi ta en liten promenad efter älven, den 22 januari, i Jämtland. Älven har ett stort öppet stråk här nere, vilket inte hör till vanligheterna denna årstid.

 Mycket lite snö har vi, den har tinat bort. Jag undrar hur det går med jordgubbarna och den fleråriga löken? De är täcka av is. Här är det vatten som kommer upp ur underjorden, man kan se stenar runt och kanske har man hämtat vatten här förr? Häftigt tycker jag.

 Inne i det gamla båthuset/ladan rinner det vatten, det är alltid kul att pillra så att det rinner bättre!
Här var det golv ovanpå, och massor av jord hade kommit in. Man funderar hur man gör för att hålla koll på flödet om man vill ha golv igen? Burr! Nej, nu går vi in....

 till "grannen". På övervåningen har vi gjort en del förvaring där vävstolen står. Här är det snedtak och svårtillgängligt, då passar det bra att sätta dit gamla köksskåp från det rivna huset. Det är den gamla vedlådan utan låda och ett köksskåp med dörr. Höjden har fått justeras så att de är jämnhöga, plats har lämnats emellan skåpen så att det blir ett mellanrum, ovanpå ligger en skiva av björk som skulle sitta på utsidan kyl/frys i köket, men det avstod vi från. Nu kom den till nytta i alla fall. behövs den till något annat senare så är den flyttbar.

 En resväska från återbruket, en gammal dragspelsväska från grannen i Västjämtland som tänkt slänga den, picnic-korg för alla möjliga behov, och ett skåp och en lådhurts från ett hyllsystem, de har fått nya handtag från ett gammalt lager.Hattasken är köpt i Örnsköldsvik och innehåller solv i olika former mm.

 Vinkartonger ar bra att sortera mattrasor i!

 På andra sidan har det byggts en vägg på mittre delen, hyllan kommer från vår stuga i Västjämtland, på sidorna kan man ta sig in och ut, och...

mitt i är det en hylla som man kan nå från båda håll, här kommer också ljus från båda hållen. Längst bort står den gamla vedlådan, där skall det nog vara oklippta trasor vad det lider. Bara att plocka in saker och få ordning i tillvaron! Materialet fanns i gömmorna och inget är köpt.

En underbar film finns på nätet,
Liziqi Cooking: Full Cotton Story from Planting to Harvesting
Sök och Se!!

Nyårslöften, Glasögon och Aftur

 Jag brukar inte hänge mig åt dylika ting, som nyårslöften, men i år slog jag till!
Jag tänker sticka, och ägna mig åt sådana saker som ger mer än de tar, och att verkligen frossa i det som redan finns och använda det åt alla håll och kanter. Utöver det stödja fröfirmorna, det är klimatsmart och ekonomiskt. Vi behöver våra fröfirmor, och då måste vi stötta dem.
Idag kom en underbar påse med frön, och det var värt hela promenaden på isgatan som är vår gamla väg. Lite perenner, lite grönsaker, och så lite fägring som röd vallmo och doftande tobaksblomma i vitt.
Tanken är att jag skall hålla ut med frösådden ett tag och planera noga och använda ljuset som är på väg. Vi får väl se hur det går, det brukar bli fullt fort......
På min Aftur-stickning har jag gjort själva kroppen, en hel ärm och en bit på nästa. Det är små duttar i garnet. När våra Värmlandsfår var nyinflyttade var de inte klippta som vi gjorde senare, två gånger om år, höst och vår, så när vi klippte dem första hösten var det lite tufs i ullen. Det gör inget, då kan jag sitta och stå och vara sentimental medan jag stickar.

Det går ju väldigt mycket bättre NU när jag har varit till optikern, och köpt nya glasögon, efter flera år av velande. Det blev mer och mer förstoringsglas, och det är ju inte vettigt när man skall sticka.
Det bor en optiker i mig.
Jo, för när jag satt där och skulle säga vad som var bättre till höger, eller vänster så berättade jag att jag allt som oftast säger helt fel när jag skall förtälja för någon åt vilket håll det är.
Så gör jag alltid privat sade hon, för som optiker får man säga allt tvärt om!

Jag har en viss förmåga att vara så himla tvärsäker, särskilt när jag har FEL.
Jag skulle ge mannen mycket tydliga instruktioner på var han skulle hitta det han behövde i skafferiet, och så drog jag till med, som slutkläm, att det är till HÖGER, men jag slog ut med armen till VÄNSTER.
Jag tror inte ens att han blev förvånad!

Bilden är lånad

Glad och Go Korv i gott sällskap

Man tar en samling potatis och rotfrukter, skrubbar och skalar efter behov och delar dem i klyftor eller stavar, lägger dem i en oljad form och kryddar på, rör om. Stoppa in i ugnen 200 grader, om du inte har eld i spisen och stoppar in den i vedspisens ugn.
Så tager man en God korv, gärna lokalt tillverkad, och skär av skinnet längs med korven så att det blir en ganska djup skåra. Ta av skinnet och skär på andra ledden, inte så tätt, och inte igenom.
Lägg på den när potatisen i gott sällskap har varit inne ca 10 minuter. Rör om innan du lägger på korven.
Om du har vedspis så vänder du på härligheten och sätter in den med andra sidan först, alltså formen.
Man kan ju också tillsätta ost ovanpå, och ha tomater eller andra grönsaker i formen, men detta var det ursprungliga hastverket i julstädningen, som fick mannen att utbrista, Vilken Fin Korv!
Och visst blev den fin!
Total lagningstid är ca 25-30 minuter, passa så att ni inte eldar för hårt med mat i ugnen på vedspisen, det blir lätt för varmt. Att vända på formar och plåtar och att inte sätta dem mot kanterna i ugnen är ett bra tips, om det blir för varmt kan man ha luckan lite öppen.
 Det är en konst att laga mat i vedspis, tänk att förr var det allmän kunskap.
God mat förgyller den mörkaste dag.

Morot och rovor från 2019

God Fortsättning och God stickning

 I hönshuset har vi en Bjurholmshöna som använder mig som gym. Det är väldigt bra utsikt där hos sitter. Igår hade jag kameran med mig i ett annat syfte och passade på att ta en "selfie" på mig och hönan, hon tyckte att det var en genialisk idé. Inte så praktisk för mig med en höna som fripassagerare när man skall försöka städa och plocka, ibland hasar hon ner en bit, ibland flyger hon iväg, för att en stund senare flyga tillbaka. Det är ett pittoreskt inslag i vardagen.

180 maskor upplagda för en Aftur, med fett garn från våra får. Värmlandsfåren har otroligt fet ull, garnet som är lönspunnet är tvättat i varmt vatten, men har fortfarande en del fett kvar. Man blir varm i båda hjärta och om händerna. I mönstret tänkte jag, förutom vitt Lettlopi, använda handspunnet garn och har nystat blått och grönt, med ull från egna får. I korgen finns garn i olika naturfärger, så har jag en palett att välja från.
I natt spöregnade det, på redan isig mark.

Visst har vi en underbart glänsande gård?

I en trälåda under vår trapp fann jag de absolut sista färska tomaterna, de fick förgylla måltiden med uppstekt potatis och skinka.

De kära fåren

När vi bodde i Västra delarna av Jämtland fick jag ett nystan Lettlopi, inköpt på Island av en snäll granne, som skulle få bli något fint.
Ett vitt nystan, som har legat och väntat sedan dess.
Nu tänker jag på Australien, alla fåren som är döda, all ull som gått upp i rök, och känner för att göra något symboliskt.
Med garn från de egna fåren som är kvar hos oss i tanke och

ullform, och ett nystan Lettlopi, skall jag sticka en Islandströja, en Aftur, och tänka så det knakar, på Australien, och känna lyckan av att ha så fint garn att arbeta med.
Nu skall jag nysta garn, garn med ull från bland annat LillVärsta.