På stickorna, Ankers tröja

Jag har botaniserat i gömmorna och testat olika varianter på garn så att grovleken skall passa att sticka en Ankers tröja, från Petite Knits. Lat är jag också..... Jag har fortsatt med sticka 40 cm fast jag har gjort alla ökningarna och tagit av ärmarnas maskor på tråd......... Det blir trångt och mycket att hålla i, jag klämde dit en klädnypa för att inte riskera något.

Det blå-lila är två trådar av ett garn från Storbritannien i silke och ull. Man blir vackert blå om händerna men det skall inte vara giftigt.... Det grön-blå är handfärgad alpacka, och det skall få sällskap under den nedre blålila av röd-brun-gul alpacka. Inga smala ränder, breda ränder med vårlängtan i. Detta är en trevlig stickning, passar fint till skidskytte! Skålen är handgjord, lokalt hantverk, och passar bra att ha nystan i!
 

Återbrukade koner blir granna gröna granar

Jag tänkte mig att jag skulle använda lite handspunnet garn som jag har på lagret, tänkt för julen. Två tomma vävgarnskoner har jag också, vilken skatt!

Jag stickar från toppen, på strumpstickor, och ökar lite eftersom. Lätt att prova eftersom. Det kan vara lite mån/spelrum då konen bara skall vara som stomme. Garnet är ganska stadigt, stickor 3,25.

Två stickade granar har sett dagens ljus!
 

Återbrukade strumpskaft och Nypon

Jag kör med mina återbrukade strumpskaft! Dessa har varit med förr... Det sparade blir mindre och mindre! På-stickad resår med handfärgat gult ullgarn och foten i handfärgat sockgarn. Heja Sverige, om man ser på färgerna... De resårerna lyser verkligen upp i mörkret.

 Dimman ligger tät och luftfuktigheten är 100% utan att det regnar. Nere vid älven har bävrarna haft till uppgift att fylla förråden inför vintern. Fullt av vässade stubbar och bitar av större björkar. Blir en del att städa upp. Vi har nätat in många av björkarna, men långt ifrån alla. 
 

Nere vid älven finns också nypon, av dessa kokar jag mos, eller puré, och fryser in. Idag frös jag in kuber, bra att ha i hett vatten som te, med lite honung eller socker.

Denna röda Mandarinros gav fantastiska nypon!!

Mera FÄRG och VÄRME åt Folket, sjalstickning

 På dataskärmen kom denna bild upp härom dagen och den är så fin!

Nyfärgat ullgarn, ganska lika i färgerna som bilden ovan, varmt och skön nu när det börjar kyla till sig! 

 Handspunnet sjalgarn på stickorna, det är så mysigt att sticka med!

 Vedlåda nr 2, av spillvirke och en återbrukad figur som mannen gjorde för länge sedan och som har kommit hem, gjord som present. Betsad i lärk. Inget värmer som en knastrande brasa!

 Kaffe, garn och en nystepinne värmer också gott. Jag virkar rött som kanske vill bli något så småningom. Svensk ull!

"Höstsjalen" är klar, bara trådar att fästa!

Buketter

Höstblomster och nyfärgad garnbukett
Jeaba kallvattenfärg och sockgarn
Spar sommaren i garn!

Koft-KAL

Det går framåt. Många sockar har det blivit, men nu ropade koftstickningen på uppmärksamhet från sin korg. Jag har delat av för ärmarna! Yeahhh! Det är som en milstolpe. Oket är i handspunnet garn, nu blir det grått av garn från egna får, lönspunnet hos Madame Lutuss. En rejäl bit grått hade jag tänkt, med lite "snöfall" av aviga maskor med lagom mellanrum. Jag har stickat ihop knappribban, alltså de sex maskorna jag lade upp i var sida, så det blir en tröja med knäppning.
Jag satte de sex maskorna med knapphål på en extra sticka, lade den ovanpå de resterande sex maskorna, och stickade ihop dem.
Lyxigt att sticka med egen ull, och handspunnet garn. Trösterikt när man saknar fåren, värmer lite extra. Handspunnet garn, i vart fall mina, är lite fastare i konsistensen, det lät lite knepigt, men jag kommer inte på något bättre. Det är mycket formfast, och tål att användas och tvättas utan att tappa formen. Särskilt om det är spunnet av den egna ullen från Värmlandsfår.
Det lönspunna är tvåtrådigt, av den sist klippta ullen. Sommaren var historiskt dålig, regn nästan varenda dag, och de klipptes sent, i november. Ullen blev mycket mjuk, och detta är en fantastiskt stick-material att njuta av. Det är nu ett år sedan jag sorterade ull före flytt, och det är snart ett år sedan jag ledde fårflocken på djurtransporten, som skulle åka till deras nya hem. Det tar tid att landa. Tillvaron blir så väldigt annorlunda. Trots den stora saknaden, så är resultatet så positivt som vi ville.
Var sak har sin tid, och att skapa förgyller tillvaron, vad man än gör.

Retro-kofta

 Yngste sonen hade en stickad overall när han var mindre, och inte kunde försvara sig. Den var stickar i guldgult och brunt. När han fick se den på foto tyckte han att den var riktigt fräsig, och undrade om det kunde gå för sig att sticka något i dessa färger till hans lille son R. Först blev det ett par byxor, de har jag redan visat. De är i brunt med gula ränder på överdelen. Här har jag färgat garn från BFL i guldgult, och lite bruna rester fanns på lagret. 6 knapphål, stickad uppifrån och ned. Så hittade jag sex mycket passande knappar i brunt, och skulle sy fast dem. Den bruna tråden bara trasslade, jag lade bort alltihopa efter den första knappen, för att fortsätta när jag var lite mindre trött och sur.

Men knapparna försvann, de gick inte att hitta. Fram med knapplagret igen, och nu hittade jag guldknappar från något trevligt plagg, och sex stycken nya knappar plockades fram. Den bruna knappen klipptes bort, och det gick hur fint som helst att sy in de guldiga. Så det är någon mening med allt, fast det kan ta ett tag att förstå. Den passade perfekt på lille R, som precis har fyllt 1 år och fått sina först julklappar. ärmarna går att vika upp så räcker den länge.
Så blev det dags att starta tvättmaskinen, det blir lite tvätt under helgerna, dukar och handdukat till exempel. Vid påfyllandet lät det lite konstigt, det liksom klirrade till i trumman. Jag vek ut en av dukarna, den som legat på köksbordet. Där kom några av knapparna, någon låg på golvet, och någon i maskinen. Så alla knapparna är tillbaka!
Som Cecilia så klokt skriver i sin kommentar, kvaliteten är mycket högre än den var i overallen. Det var konstfiber, på 80-talet. Var overallen är vet jag inte, men gläds åt att det går att hitta fint ullgarn, både svenskt och engelskt, som i detta fallet, av djur som har haft det bra. och att få en sådan förfrågan, det var riktigt roligt, Tackar så mycket, sonen och barnbarnet.

Småstick

 Mina "stadsvantar" har gått sönder. Jag har lagat dem efter bästa förmåga. De är vit-grå rutiga, med blått på skaften. Små, som mina händer, smidiga, och har varit med om att hämta ved, skotta snö, promenera och allt möjligt. Jag hade ett annat par, men de är utlånade till lilla barnbarnet L. Vantar, det behövs det flera av, tänkte jag, och lade upp maskor av ett garn som jag färgat med inspiration av havtorn. Garnet är av egen lammull och alpacka, blir lagom stadigt och mjukt. Lite dimrosa att göra ränder av. Vantar går fort att sticka när garnet randar sig själv.

Enkel modell, en slätstickad krage, en liten resår med 2 r, 2 a, stickor 3mm. Slätstickad vante med liksidig tumme. Båda vantarna blir helt lika. En Snällvante!

Provstickning

 Jag har ju stickat med mitt lönspunna garn förr, så jag vet hur det beter sig. Jag funderar om jag skall använda två-trådigt, eller tre-trådigt. Och så var det färgerna! Det är dessutom roligt att göra små provstickningar! Tvåtrådigt garn, med stickor 3,5 blir 22 maskor/10 cm. Blir en stadig stickning, men inte alls stabbig. Formfast, inte så tjock, om man vill ha en jacka utanpå till exempel. Kanske gör ett prov till, med aningen grövre stickor.

 Jag har två röda nyanser till de naturfärgade. Plus en klarare röd, som är färgat på handspunnen vit ull. Rött är en varm och vacker färg. Det grå ser mjukare ut mot det röda än de övriga färgerna. Delikata problem/funderingar. Just nu lutar det åt lönspunnet garn, grått, och rött. Kanske något mera, som lyser upp....

Det är korta dagar, med kort ljus. Men ändå, lite magiskt! Jag ser flera stickningar i den bilden!

Handspunnet, Koft-KAL och stickade byxor

 Det är Koft- KAL på G. Jag har spunnit 660 gram garn, med inspiration av naturen och fåren som levde däri. Melerat, naturfärger, lite grönt och rött, och så en härva vitt, som färgats röd. men jag är också lite sugen på att sticka i lönspunnet garn, naturfärgat med lite röda toner.

 Så därför har det hängt en ansenlig mängd garn på tork, nyfärgat, i rödaktiga nyanser. Färgat på beige och nougatfärgad ull. Medan jag funderar vidare på garn....

har byxorna till barnbarnet R blivit klara. En specialbeställning i Retro färger, som pappa R tyckte så mycket om. När han var liten hade han en stickad overall i samma färger, men vart den tog vägen vet vi inte. Så, byxor fick det bli, och en kofta, snart...
Det bruna garnet är lammull av egna får i mörkbrunt, och alpacka i samma färg. Det gula är färgat garn i BFL, köpt från Garnasinne. Tar färg bra och bra att sticka med.
Stickor 3,5, från häfte med namnet "Babystickning på stickor 3,5 - 4" av Lene Holme Samsoe.

Höstmys och Höstnys

 På hösten blir det mera tid inne, men visst kan man vara ute och göra skojiga saker ändå. Det är så stämningsfullt med en liten  brasa nere vid vattnet i höstmörkret. Det ger en fantastisk effekt. Barnbarnet L var med och var inte alls rädd för mörkret. Det är så tjusigt med alla lampor som speglar sig i vattnet, från båda håll om älven. Gatljusen som är 100 meter från älven syns perfekt, och även ljus från husen.

 Ullmys blir det också mera av, och ibland köper jag färgade fibrer. Dessa är från Woolgathering, länk till höger. Det är delvis ekologisk ull, blandade kvaliteter, några med silke, några är färgade på "oatmeal" som är blandade ljusa och mörka fibrer. Inga superwash-behandlade, alla går att både spinna och tova. Resterna som blir när jag kardar används till "tovningsgarn" eller tovning. Nu är denna ull väldigt fin så vi får se om det blir något kardat, eller om jag spinner den direkt. Det beror på vilka infall som kommer. Det ser jag verkligen fram emot, att spinna mera. Jag har förberett en kartong med flor av egen ull, det kan bli en riktig ullfest framöver.

 Jag har min mormors gamla garnvinda, vilken lycka! De satte värde på att göra fina detaljer. I toppen är det som en lite skål, och den är smäcker och fin.
Jag vet inte riktigt hur gammal den är, men gammal är den helt klart.
 Garnet är ett sockgarn som jag har färgat med ullfärg från Färgkraft, och det sitter på stickorna. Nu är det snart ett riktigt hem, stickningar lite överallt.

 Den är något större i omkretsen än min nya,

och som sagt, detaljerna är väldigt fina. En ren fröjd, och den är hel. Förutom att man får kika lite på trådarna som av blandad kompott, snören, trådar av olika slag, Jag vill inte byta ut dem förrän det behövs. Nu blev det plötsligt höstnys, pang, så var vi jätteförkylda. Det har vi inte varit på flera år så vi kan inte klaga. Men så värst kul är det inte... I två hela dagar, det tycker jag är tillräckligt...

Januarispinn

 Det har spunnits lite, fibrerna som jag testade på min Blending Board, har blivit ett sjalgarn, i gott sällskap med annan kardad ull, från egna får och köpeull. Lite vårhimmel, lite vit snö, lite guld i tillvaron, och lite rödaktigt med glitter. Drygt 140 gram, blir nog en lagom sjal att slänga med runt halsen. Jag som inte tycker mig vara någon sjalmänniska har ofta en sådan runt halsen. Det värmer gott när det är kallt, 25 minus i morse.

Årets första spinn, men inte det sista hoppas jag!

Sjalgarn

 Här har det spunnits en hel del...... Många meter, proppful rulle

 Blandad ull, BFL, Värmlandsfår, angora, lite silke. Handfärgade "köpeull" och naturfärgad vit Värmlandsull som effekt.

 Efter tvätt blev det en gigantisk härva på nästan 2 hg.

Kan nog bli en trevlig sjal!

Skördetid och sjalen "Höstmys"

En del saker har varit riktigt lyckade trots regnet i sommar. Zucchinin har gett massor av frukt, fast det tog lite tid. Runåbergs fina receptfolder har blivit läst många gånger, och god mat har det blivit. Nu är det sommarzucchini jag har, så jag får göra en del som går att frysa. Dark Fog heter denna variant och får inte så lätt frön, Den är matig och god och kan ätas rå om man så vill.
 Vitlöken tyckte inte om den blöta hösten i fjol, och inte blev den gladare åt regnet i sommar. Det kom nästan inte upp någonting av den. Jag satte därför några klyftor i våras, men det blir inte vitlök för förvaring. Den hinner inte växa sig stor, så det är höstgodis. I fjol blev den desto bättre! Och finfina lagringsegenskaper hade den. Jag skalade och hackade alla som var kvar i lådan nu i augusti, sedan torkade jag dem i ugnen. Gissa om det stank vitlök i huset?????? Men en stor burk blev det att ha i såser och annat där man vill ha lite smak.
Basilikan har fått massor av blad som jag har torkat i en helt vanlig korg med hushållspapper i. Billigt och energisnålt, ekologisk dessutom. Vi äter mycket basilika och det var enkelt och bra. Plantorna såg ju lite trista ut, men det gör ingenting när burken med basilika fick påfyllning.
Potatisen blev finfin, ca 200 kilo har vi tagit upp. Det var riktigt bra för vi satte mindre än vanligt.
Tomater och spetspaprika har plockats in, fast det har inte varit någon frost. Men det är kallare och mörkare och då händer det inte så mycket på buskarna. Spetspaprikan tog jag frön från en vanlig röd paprika och satte, de blev ca en meter höga och gav massor med paprikor!

Den beställda sjalen är faktiskt äntligen klar, och godkänd av beställaren. Hon bor i Skåne och behöver något varm och mysigt, en HÖSTMYS-sjal. Den heter faktiskt också Höstmys och jag har stickat in värme och omsorg, med solsken och varma händer, till en speciell person!

Nu är den tvättad och faktisk finare än på bilden. Det är min vanliga variant med ökningar på mitten och i sidorna, och några hålvarv i nederkanten. Alpacka, handfärgad i det skogsmurriga, merino/silke i det handspunna. Stickor nr 6 tror jag.

Båt-Stickning - med EXTRA allt

 En kväll stod en vän från södra delarna av Sverige på bron, helt apropå. För många år sedan stickade jag en sjal till henne, och den blev en ständig följeslagare. Nu undrade hon om jag möjligen kunde göra en till? Klart att jag kan. Det är Stick-EXTRA, och kräver lite omtanke och EXTRA allt så att det känns när hon har den på sig. En lite provstickning är på plats. Det skall vara mjukt. Handfärgad Alpacka i skogsfärger, skogen är trygghet för mig. Nu även för henne. Så behöver man lite färg, lite lyster, lite lyx. Handspunnet garn i mjuk ullblandning med lite silke och vackra färger.

 Den skall stickas på platser som är Extra. Båtstickning är perfekt, även om båten är förtöjd.

 De vackert blå stickorna har jag fått av dottern och hennes T, de har varit på ett ställe som är väldigt Extra. Ett mycket trevligt hus i en annan del av länet. Ett hus med själ!

Så här ser den ut nu. Det blir rätstickning, lite släta partier, några hålvarv, och ränder i slätstickat för att få fram färgerna på det handspunna. Om två veckor är hon hemma, och då skall sjalen vara klar! Stickor 5,5. Skall leta en rundsticka med rätt grovlek, nu blir det många maskor!

Restgarnsbruk och Vårbruk

 Det är Vårbrukets tid, men man kan ju variera sig med lite Restgarns-bruk! Grytunderlägg i ull isolerar bra, jag har tovat en hel del, fast jag har bara ett själv. Man kan ju virka sig en rundel och tova ihop den, det blir bra åtgång på rester som ligger.

 Jag virkar bara på så långt det går, och tar sedan ett nytt restgarn och ökar lite här och där, lägger ut den med jämna mellanrum och kolar att den är någorlunda platt mot underlaget. När man tovar för hand har man bra koll på tovningen. Man kan bättra på tovningen för hand om man har kört sitt alster i maskinen, och inte är riktigt nöjd.

Sen knådar jag med såpa och varmt vatten. Nu är den klar! Ungefär 30% mindre efter tovning. Ganska tunt ullgarn av handfärgade rester, virknål 3 mm, virkad med stolpar. Superwash-behandlat ullgarn går inte att tova.

Färg!

Färgen, Jeaba, var helt slut, utom den mörka. Den fanns det kvar av, det går inte så mycket. Färgen kommer som granulat, små kulor, och skall blandas med hett vatten och fixativ. I recepten så står det att man skall blanda hela påsen på 500 gram på en gång. Då blir det 1,5 liter färg, drygt.
Det gör inte jag. Jag gör en blandning med 1,5 liter vatten, och fixativ. Sedan har jag gjort matematiska beräkningar och vägt, tar en lagom mängd granulat, i en lagom mängd vatten/fixativ, och gör då fem färger av mindre mängd på en gång. Flaskorna använder jag om och om igen, glasflaskor tar inte åt sig färg så det går fint. Färgbasen är Urea, och det skall vara biologiskt nedbrytningsbart. Bra det, jag har en liten ullhög att färga.  Dagen började vid fem när förlossningsnerven sade att jag skulle kliva upp och gå och titta till fåren. Då drog det igång, och tre lamningar blev det på en gång. Nu känner man sig lagom mosig och go. Ha en Go kväll!

Spinner i snöyran

 Det är inte klokt vad det har snöat och blåst i dagarna fyra. Idag har det bara kommit lite och jag hoppas att det ger sig. När man inte skottar och utfodrar ull-producenter och ser hänfört på alla lammen så kan man spinna upp lite flor som har legat och mognat. Det blir ett entrådigt garn, lite tjockare, men inte grovt. Floren är av handfärgad Värmlandsull med något lite annat inkardat som passar in i kulören. Tonerna varierar, jag har sorterat alla färgade lockat och kardat i ett visst, men luddigt, system.

 Här man man tänka sig lite vatten och himmel, blommande lupiner i rosa, och de söta doftande rosorna, med mognande havtorn. Lite lustfyllt och drömskt, så här i den vintervita yrsnön. En härva i gröna toner, som barr på granen och löv på olika träd, med lite fuktig mossa här och var.Jag har en hel del flor kvar, mums!

Någon som kan gissa vad som är på G här?