Strategiskt placering.

 Att tänka till när man gör saker kan ha stor betydelse om man lyckas. Som lampor! På Brunnshuset som ligger på motsatt sida om huset sitter en lykta på hörnet, den lyset upp ett stort område, fritt och luftigt, och syns från många håll. Den syns även inifrån, och det är lite skönt när man inte ser några grannar.
Brunnshuset är mannens idé. Under huset är den grävda brunnen som inte används för tillfället. Den hade en täckning av brunnslock, runt brunnen en ram av betong med takplattor ovanpå. Där tog sig mössen in och den var väldigt ful. Då blev det en liten byggnad som används som uterum, med gamla fönster från ladugårdsbotten, de satt på huset förut, och några är från en gammal byggnad i en grannby. Ett halvrunt fönster sitter uppåt stora vägen, de övriga har utsikt över älven. Fönstren är placerade så att man kan se "igenom" dem från olika håll. Det ger ett bra ljus och öppenhet.
Syns på bild om man tittar noga. Det är bra för här hamnar en hel del växter.
Huset är också strategiskt placerat, vi har inte följt linjerna precis efter brunnens ram, det är lite vridet för att optimera utsikten över älven och ligga bra i förhållande till huset.

På ett räcke i Härjedalen finns en strategiskt placerad öppning som passar precis för att husets hund skall kunna ha uppsikt. Så fint!

Lite har det hänt...

Fönster, det är en djungel när man börjar läsa!

Samma fönster som ovan. Här var det vinter och kallt, man ser inte igenom dem. Detta vetter mot älven.

I höstas såg det ut så har i den gamla ladugården. Det var en massa saker, bråte och bra saker, att få någon ordning på.

Kallt var det också. Fönstren är inget vidare, de sitter fästa med spikar i en grovhuggen ram. Det finns plats för två fönster men det saknas några och se är inte täta precis. mellan några finns det spår av renlav. Det finns hur mycket fönster som helst att titta på, och till slut blir man helt yr i mössan. Till att börja med är tanken att få in fönster, golv och tak överallt, och koppla elen så att den fungerar utan för mycket "spänning". 

 Att ta över något påbörjat är ju en utmaning i sig!

 På övervåningen finns nu stolpar och snedtaket har fått panel. Fönstren nya men inte målade, på sidorna var det gips som nu är ersatt med virke.

 Måtten på de två större fönstren på övervåningen är olika, men spröjsar har de. Det ena fönstret är oljat och där klibbar det. Skall se om det går att måla med oljefärg.

 Det är tre fönster i den gamla ladugården, 100 cm höga, 2 st 100 cm breda och ett är 150 brett. Taket skall bytas mot någon "gammeldags" panel.

Dörren skall ersättas av ett fönster, entrén flyttas till vänster för att få upp den en bit från marken och få plats för en bro med tak. Allt i sinom tid!

Trettonde april

 Så kom våren! Som vi har väntat på att snön skall fara av taket på ladugården, man har knappt vågat stänga ladugårdsdörrarna. Man vill inte ha den snön på sig.....Igår lämnade vi den ena öppen, så kan man ta sig in och ut även om det rasar. Igår hände det! Denna sida kom först. Jag hade varit ute på kamerapromenad, och så här såg det ut när jag kom tillbaka. man kunde tydligt höra hur det lät i väggar och tak när bördan försvann.Kameran var med...

 ...för jag tänkte mig att fånga VÅREN!

 Så gick jag på ovansidan, och hann tänka att nu sitter det inte fast uppe vid nock, så nu åker det snart på andra sidan också....

 ....och tre sekunder efter min tanke ser jag hur det far, och HUR SKALL DET GÅ MED VÄXTHUSET? Vi har skottat framför så snön skall ha plats att falla ner på, fönstren uppåt har fått en träskiva som skydd. Pust, det gick bra! Vilket dån! Tuppen varnade sina flickor en kvart efter att all snön kommit ner. Närmast ladugården är det ett förråd, "Smuttan" kallad, där är det plåttak just för takrasets skull. På växthus är det kanalplast med flera lager för att det skall tåla lite, och rejäla takstolar. Utskott på taket gör att snön kommer en bit ifrån, och det är en god sak i snöiga tider. Nu har vi satt plast på vindnäten i sidorna för värmens skull.

 Man får ju säga att det var tur att ingen människa, ingen bil, inga sågar, bockar eller andra attiraljer, var i vägen.

Den här husvagnen mår inte så bra. Den är inte vår, men ett sorgligt slut fick den i alla fall.

Ibland har man tur

 I den fd ladugården har en renovering påbörjats. Så stod det stilla i många år, och nu har vi den som vår och på gångavstånd. Fem minuter på sin höjd. I förrgår kom jag plötsligt på att jag skulle ta med mig kameran och gå dit och ta några kort. Innan vi skulle gå hem så tänkte jag ta kort de gamla fönstren i köket som vi kallar det. Oh, tänkte jag, det där ser inte alls bra ut!
Titta på fönstret i mitten! Det håller på att glida ner, och ut i naturen!

 Puh! Jag höll fast inifrån och mannen gick på utsidan och fick upp det. Nu sitter det stadigt med några skruvar. Vilken tur att jag kom på tanken! På älven rakt ner kan man se skiftningar i det vita, av vatten som har runnit till när det har tinat. Nu ser man inga rådjur på isen längre.

 När man går in i den gamla byggnaden så har vi en trappa av ek längst in i den nuvarande hallen.

 Till höger går man in i det sk köket. Där har man förberett för el. Stommen är timrad, i varierande skick. Hr har väggarna varit kalkade, vem som har målat blått vet vi inte.

 Sådana här detaljer gillar jag!

 Mycket jobb återstår, takhöjden blir inte hög. Betonggolvet är bortbilat och grus pålagt. Ny betong har gjutits som grund.

 Öppning mot kashus. Den muren finns kvar, 4*6 meter, med en öppning.

 Här finns också en "öppenspis", skorstenen är dock avslutad en bit upp. Men det finns ju isolerade rör nu mera, och kaminer av olika slag, så något skall det väl gå att få till. Det har varit en naturformad stolpe som stötta, men den har tydligen flyttat till Polen enligt uppgift. Där får man hitta på något.

Här är den nuvarande entrén. Här är det lågt i tak, dörren är monterad så lågt att den nästan är på marken, och kanske är det klokt att sätta igen väggen, sätta dit ett fönster, och köpa en rejäl ytterdörr som håller kylan ute. Det är intet som brådskar, det skall bara vara ett nöjesprojekt.

Ladugårdsfunderingar

Gamla väggar, tänk om de kunde tala! Intill det ledsna huset finna en fd ladugård. En del av byggnaden har varit vedbod, har vi fått oss berättat. För en del år sedan påbörjades renovering/ombyggnad här, som senare stannade av. I ladugårdsdelen finns de gamla väggarna kvar, utåt är det isolerat och ny panel satt, fast det är ju säkert tio år sedan.

 På ena väggen är det ganska murket. Tanken har varit att även isolera på insidan vad vi har förstått. En ny grund/kant har gjutits runt om, och den går en bit ut som synes. Någon föreslog att vi skulle använda saltsyra för att få stopp på rötan, men det låter lite annars. Om någon har bra tips så känn er fria att förmedla! Grus är lagt där det bortbilade gamla golvet var, så där är det torrt nu i alla fall.

 Den gamla ladugårdsdörren gillar jag! Men ovanför dörren har taket blivit skadat, kanske när man har snickrat på våningen ovanför.

 Den gamla öppningen för utgödsling är kvar, och på utsidan syns hålet där det blöta skulle rinna ut, längre ner.

 Här skulle man kunna tänka sig en insats att elda i, men skorstenen är avkapad på våningen ovanför och behöver förnyas i så fall.

 Hönedkastet. Någon verkar ha påbörjat en målning av den timrade väggen.

 Här får man nog ta sig en rejäl borstning.....

 Här var fullt av material av olika slag, nu är det mera luft

I de gamla fönstren ligger det mossa kvar.

Ledsna hus blir spökhus utan fönster.

Ett ledset hus blir spökhus utan fönster, sade en av grannarna.

 Det finna ingen isolering i huset, och här har det regnat in i takkupan, och vidare ner i trappen.
Kika på gardinen som hänger till höger, vilka tyger det fanns!

 Den gamla Husqvarnaspisen har haft det tufft, här separerar huset.

 Mögel är bara förnamnet. Men söta tapeter och gardiner, men de går inte att spara. Tror jag i vart fall. Mögel är inte bra för hälsan. Här kommer nog taket ner när som helst. Här fanns också en gammal vävstol nerplockad, en hel samling med lysrörsarmaturer, och allt möjligt bråte.

 Här kan man också se att det separerar, bortåt är det källare under, fast den har rasat.

 I köket ser det ut så här. I dörröppningen är det ett skafferi med fönster. Lite här och var kan man se gamla trådrullar av trä på spikar av någon anledning. Gamla fina skåp av trä klär väggarna, några har flyttats ut. Det finns skjutdörrar och fin planlösning, men helt förstört. Inget vatten och avlopp indraget.

 På övervåningen finns spår av något eldningsbart, men här stod en häll med två plattor.

I köket har det regnat in uppifrån takkupan som har kapsejsat helt. Förut kunde man gå ner i källaren genom en trappa men den har också rasat. Man kanske inte skall vara här inne egentligen.......

Fönstertätning av Ekologisk ull, Värmlandsfår

Hus vill också andas, och våra gamla fönster hade tätning av moderna plastlister. Gamla hus och fönster är inte som nya, och det finns mycket att lära sig och utforska, Det blev väldigt mycket fukt mellan fönstren och mycket fukt och is på insidan, Och rysligt dragit!?
Vi fick prover på tätningremsor av ull och lin från ett byggföretag, för mina tankar gick åt det hållet att fukt skall kunna vandra, att det blir för tätt med plast.
Nu har jag ju både ull och lin, och virknålar, så vad väntar jag på!
Jag virkade två remsor med olika grovlek på garn. Virknålen ganska grov, och inte så hårt virkade luftmaskor, jag kan tänka mig virknål fem mm, men man får prova sig fram om man vill försöka.Jag har använt tretrådigt lönspunnet garn av egna får, och handspunnet, ganska grovt garn, tvåtrådigt, av samma ull. Det är mest för att belysa skillnaden på garn. Ett köpt tretrådigt garn av "köpeull, har oftas mycket mera luft, och mindre substans och kropp. Det skall vara garn med karaktär, för det skall ju "fylla ut". Ett grövre handspunnet, entrådigt garn skulle fungera, eller flera trådar av tunnare garn kanske.
Varuproven var platta remsor, med olika bredd, och bra service att skicka prov tycker jag, kostnadsfritt! Hurra!
Men, när man virkar så får det en annan "fyllnadsfaktor", och remsorna placerades utan att sträcka dem, glest fastsatta med häftpistol, men nubb fungerar också.
Ullen från de kära fåren är vänligt behandlad och har sina naturliga egenskaper kvar, när den blir fuktig så "pöser" den upp sig. Det tyckte jag verkade bra!
Nu har vi haft 30 grader kallt, och det blir is på fönstren, men när tempen går upp mot 20 grader kallt så försvinner isen igen. De som fyllde bäst, på flest ställen, var remsorna av handspunnet garn.
Det tycks mig, så här långt, ändå vara mindre fukt och bättre miljö för fönstren. Vi har inte bytt på alla fönster, på de fönster där vi har bytt har vi börjat med tätning upptill, och nertill, det vare ett riktigt gissel att få bort "modernitererna".

Minus 30 kalla grader

Igår hade det ramlat ner två decimeter yrsnö och var tio grader kallt, med en lätt bris.
Idag är det minus 30 och is på nerkanten på en del av de gamla fönstren. I höstas virkade jag remsor eller snören av ullgarn, som vi satte i några av dem, och jag kan konstatera att det drar inte i fönstren på samma vis som förut. Blommorna älskar gamla, svala fönster!
När man inte har varit sjuk på evigheter glömmer man att kolla om det finns medikamenter på lagret.
Av nässpray, som vi använder i yttersta nödfall, som när jag inte kan andas på natten, fanns det fyra tryckningar som manen använde innan jag blev sjuk. Alvedon fanns det ungefär femton av, i en burk från 2004, men tabletterna är färskare än så, Det är mest att jag gillar burkar mer än papplådor. De har blivit bortbjudna, men det lät ju inte så trevligt. Jag menar att vi har haft besökare som har haft bruk för dem och vi har inte kollat upp beredskapslagret. Min hostmedicin trodde jag var en full flaska i kartong, men när jag tog fram den fanns det väl kanske 25 ml kvar.
Då jag inte är sjuk så ofta så gör jag det ordentligt!!!
Det enda vi hade relativt gott om var pappersnäsdukar, men det har gått hårt åt lagret. Jag smörjer både här och där för man blir ju näst intill skinnflådd. Idag kom det hem en ny nässpray, så nu kan jag andas bättre och ögonen är inte så irriterade.
Teet som jag har "läskat" mig med kändes mer som sandpapper till slut, så nu dricker jag nypressad clementinjuice, så blir det honungsvatten med citron som variation.
Vi fattade ett klokt beslut inför nyår och det var att inte köpa hem hummer som är så gott. Men man är inte så sugen på mat när man är krimen, så den hade ju helt fått förfaras. Vi skulle lyxa till tillvaron med lite nyponsoppa och i ett skåp hittade jag Ekströms  pulver, jag läste och blandade, och tog lite extra eftersom den kändes så blaskig. När man har ätit nyponsoppa på vilda nypon blir man bortskämd. Den har en fantastisk färg, behöver inte redas, innehåller bara nypon, vatten, socker och något lite citron, om man vill.
Den där som jag kokade såg mer ut som rostvatten, om Ekströms ursäktar. Som man kanske har sprungit förbi med ett nypon, det är mest socker.
Så kände jag mig lite starkare en stund så jag gjorde en utflykt i frysen och hittade en låda med frysta kuber av nyponmos! Så nu har vi haft fest!
I år skall jag plocka varenda nypon, det skall jag försöka hålla i vart fall.
I frysen fanns också köttfärslimpa och potatisgratäng, det är ju tur att vi har ett litet lager när det blir så här, kallt OCH sjukt!
Det går åt rätt håll, även om det inte är med stormsteg
Bilden är tagen när det är minus 30, vid en damm, i en annan del av världen, som har varit vår.

Fanns lite till......

 Det blev en lite bukett av ringblommor, och det vinröda är Bondbönorna som gärna vill vara med ett tag till. Tomaterna mognar eftersom och färgerna piggar verkligen upp när det är oktobergrått.

 Skotten av bondbönorna är goda att äta kokta, men nu fick de följa med i ört/grönsakssaltet, det sista för säsongen. Asiatiska blad som fortfarande är fina, lite gräslök, lite vitlök av klyftor som satts under sensommaren, några purjolökar som jag glömt att jag hade satt, lite persilja, timjan och oregano, några blad av libbsticka och det sista av salvian. Dessutom lite färsk ingefära och två chili som faktiskt är köpta. Några matskedar havssalt får avsluta härligheten, som blandas och hackas i matberedaren. Ligger på tork på smörpapper i en form av rostfritt. Man får röra lite nu och då så torkar det rätt fort.

Fönstren är putsade, och jag har virkat tätningsremsor av handspunnet ullgarn, av egen ull, som har satts som tätning längst i fönstren, i stället för de av plast/gummi. Vi fick varuprov på tätning av både lin och ull, det verkar vara min stil, men jag kom ju på att jag har både virknål och garn av olika sorter, så vi gjorde ett försök. Får se hur det fingerar. Anledning är att det blir så mycket fukt längst ner på fönstren när det blir kallt, och det är inte bra för varken fönster eller människor. gamla fönster är ju gjorda med tanke på självdrag och jag har läst att det kan bli för tätt med modern tätning. Roligt att testa något naturnära!

Gamla fönster

Gamla fönster, de är så vackra! Återbrukade och sitter på Brunnshuset.