I mitt lilla hem, där jag bodde hemma, en gård i Jämtland, till salu

 En liten by i Jämtland, här slutar allmän väg och närheten till naturen är optimal. Här växte jag upp, och för ett antal år sedan sålde vi vår föräldragård. Den har varit fritidsboende sedan dess, men inte genom vår försorg, däremot sorg. Nu är husen , ladugården, vedboden med ett litet isolerat rum och en lada till salu, mark 3,5 ha, lämplig för odling, slåtter och bete.

 Husen har renoverats och jag känner ju inte igen mig, men här är "bryggstugan" där min farfar bodde när jag var liten, senare bodde min farbror och faster här. Här var det en speciell känsla, lågt i tak, särskilt på övervåningen och min farbror Laurentius hade fullt med blommor överallt! Köttätande växter, femöringar, pelargoner, amaryllisar, jag allt man kan tänka sig. bord och stolar kommer från mitt föräldrahem, det stora huset.

Här är hallen idet stora huset, till höger är de två stegen som leder upp på botten, alltså vinden, Där uppe finns ett rum, och mycket vind att inreda! Där fanns en gammal handvevad mangel när jag var liten och där hängde mamma tvätt på vintern. Där fanns också kakförrådet vid juletid!

Mammas kök såg inte ut så här, men det är samma kök.

 Utsikt över blånande berg och soligt, om än annorlunda. Vi hade kökssoffan där skåpen står.

 Köket i det lilla huset är också omgjort, ljust och luftigt som gjort för blommor. Här var ett litet sovrum till vänster vid den öppnade väggen, och rakt fram vardagsrum, med bäddsoffa där faster sov om natten. Där inne trivdes både gardenia och brunfelsia, gardenian hade julpynt till jul. Där såg jag på färgteve, simning och familjen Flinta, ja, lyxigt värre! Hemma i Stora huset fanns svart-vit teve ett tag till....

 Här var alltså Bäddsoffa och teve, och blommor, och en vit elefant i keramik som stod på en kista, som jag har nu. Utanför växte pepparrot, vinbär och syrener.

 På övervåningen i det lilla huset finns denna fina anpassade dörr med personlighet, ett litet badrum finns också, förutom ett sovrum.

 Mitt i bild ser man husen till vänster och ladugården till höger på andra sidan vägen, här har det odlats potatis och jordgubbar i mängder. Marken går rakt ner från byggnaderna, mot en angränsande bäck. Allt i ett stycke.

 Husen från vägen.

 Kammar´n som mamma sade, pappa sade sal´n. Men vi har ingen sal, sa mamma alltid.

Telefonrummet, där jag och min äldre syster sov i våningssäng, senare sov jag där själv, och innan sov några av de andra syskonen där. Här på gården var det alltid liv och rörelse, mycket folk, fika och mat.

Ladugården är rak och fin fortfarande. Jag hoppas och ber att det skall finnas någon som kan ta sig an detta, och gärna vill bo och verka mitt i naturen. Sök på Hemnet, Jämtland, Bräcke Kommun. Mäklare Ludvig & Co.
Höns, Värmlandsfår, Potatis, Grönsaker, eller andra möjligheter, fram med nygnuggade geniknölar, möjlighet att hyra ut på sommaren för fiske, jakt, friluftsliv mm.
Idag den 7 oktober, såg jag att det är bud på fastigheten. Jag håller tummen för att det är någon som vill bo för sig, på riktigt. Bärodling skulle också fungera fint, och biodling.

Blommiga fynd i midsommartid

 Vid det gamla huset har jag hittat en del gamla växter som  grävts upp och flyttats. Igår blommade en av de många taggiga rosorna och visst är färgen underbar? Om jag hittar en som inte är så stor kanske det får bli ett spadtag. Det doftar och lyser om den.

 Vid ena gaveln på den gamla ladugården stod det en orkidé, Jungfru Maria nycklar? Den har fått några tegelstenar runt så att jag inte trampar ner den.

 Igår blommade gamla liljor vid en sten, det är trevligt!

 Jag har roat mig med att knipsa sly med en stor grensax, så att man ser älven. Evighetsjobb, men effektfullt.

 Gamla mattor, numera tvättade. Vävda i smalt format och hopsydda.

De låg i en stor hög bland bråte och mindre delikata spår, men efter en hel vinter ute under tak blev det tvätt och nu får de vara med på ett hörn igen.

Gammeldomen, som jag brukar säga

Gammeldomen, det är gamla saker som lever än. Gammalt, gammalt lingarn, på ett tidningspapper som varit inuti en jättespole stod det 1950. Jag har gjort mindre spolar och lagt i de fina burkarna som går att trava. De fanns i huset när vi köpte det, eller rättare sagt i ladugården. Utom den gröna burken, den kom med husets förra ägarinna förra sommaren. Passar perfekt ihop på något vis, gammalt lin som går att odla i Sverige, och gamla Svensktillverkade burkar. Linet använder jag just nu till väven i John A Thulin-vävstolen. Det har olika nyanser och är så vackert! Första halvan av varpen är vävd, med grövre inslag i bomull. Nu blir det lin i resten.Lin på Torpet är perfekt. Nu kan man tycka att det var lyxigt förr, med så fina textilier med lång hållbarhet. Lyxigt att kunna åstadkomma något själv som kanske används och lever länge.

 Snön som fallit har gjort girlanger. Utanför växthuset har vi skyddat rhododendron från rådjurens glupska små mular med lastpallar.

 Det här gamla huset ligger helt nära vårt och jag skulle önska att det gick att rädda. Jag tycker så mycket om formen och fönstren! Tyvärr är det på baksidan hål i ena hörnet, kanske något träd som har skadat det, eller så är det någon annan yttre påverkan. Kuporna över fönstren håller på att ge upp, och det ser så ledset ut! Men ser ni, solen är på väg tillbaka! Ljuset finns i trädtopparna bakom huset, ljuvligt!

Det är vackert med pudersnö som bäddar in vår värld, i Huvvaland.