Farbror Gröns kaka, första humlan och Trädgårdstider

 På Farbror Gröns blogg finns ett recept på en kaka med rabarber och choklad.
Den kan jag rekommendera, särskilt när den är gräddad i vedspisen. Jag tror att vi eldar mer nu än vi gjorde i vintras..... Eller i vart fall mycket mera än vi brukar göra i maj. Perfekt för ett litet kak-bak. Rabarber till kakan finns i frysen, den i trädgården är inte så sugen på de isiga vindarna. Ovanpå är det hackad mörk choklad som ger en fin karaktär. Kolla in receptet där, jag tror att det finns i deras nya bok också.  Den smakar särskilt smaskigt med lite grädde, och passar för frusna trädgårdsarbetare.

 Man har ju inte roligare än man gör sig! Det här är en bokashi-pyramid! Ingen ledig låda fanns och jorden är frusen, vad göra då? Jo, man tager lite ärtblast från i fjol, som legat ovanpå jorden i en klippt hög, lite aska från spisen, lite hönsbajs från den rosa hinken, ja, en halv hink är det nog, en hink bokashi, en stor hink gammal jord som blev kvar från omsättningen av blommorna, och så varvar man detta i en stor hög och täcker med balja från fåren, och för att inte räven skall riva ut allting tynger man ner härligheten tegelstenar mm.

 Nu har det legat i några veckor och fördelats här, i de nya lådorna hos Grannen. Mannen har hittat spillvirke och gjort tre likadana lådor, mycket stiliga! De är nu fyllda till bredden med jord från en annan låda, färdiga att plantera i. Lådorna är oljade och målade, de har dessutom plast inuti.

Här kikar liljorna blygt upp ur jorden! Under grävandet kom första humlan för våren surrande, iklädd randiga långkalsonger i ULL. Det finns spår av sälg och tussilago att festa på.
554 konstaterade fall av Covid-19.

Egna frön, Rosenböna

 Jag har samlat en del frön i år, men det har inte varit så lätt. Förra året blev bönorna stora och blanka. I år är de små, få, och liksom trötta. Alla baljväxter har haft liknande problem. Torkningen har gått dåligt ute så jag har plockat in en del som jag hoppas skall bli såbart. Törnrosas kjortel till exempel, den blommar än fast vi har haft minus 7 grader kallt. Fröna skall vara färska om de skall gro. Det var få befruktade blommor men jag har samlat några i vart fall.

Malabarspenaten står i en kruka i tvättstugan och ser fin ut! Den får svarta frön och den få stå så länge den är fin. I växthuset var det 10 grader varmt när solen sken, passade på att tömma trälådorna på jord och gräva ned "hönshusrens" i jorden. Jag har förberett en låda till som skall bli jordfabrik: med jord och bokashi. Det är en fin samling redan!

Jag har faktiskt FÄRGAT lite garn också. Man behöver FÄRG i tillvaron.

En studie i grönt, mestadels

Bondbönan, den är fin. Men sen i år. De här står mellan de nyplanterade Havtornsbuskarna som fortfarande är små. Blandade sorter, här blir det varmt och inte så blåsigt. Det verkar ha varit fint för Bondbönorna.

Fröbomberna som jag gjorde i våras och planterade med ena barnbarnet har varit till stor glädje, där det inte blev för torrt. Blåsten torkar ut fort. Så, Bland Havtorn Och Bondbönor, vilken fin boktitel!, står det klint i blått och lila, vallmo i rött och lila, gurkört i blått, och det är så fantastiskt FINT!

Vilt och vackert! 

Jag älskar vallmo, i alla dess former.

 Ordningsam som jag egentligen är, fast det inte märks så ofta, satte jag bondbönor Solberga på en plätt, intill satte jag gråärt Solberga, och bortåt/nedåt satte jag jordärtskockor som vi flyttade från en hög med material från det urgrävda kashuset. På resterande avlånga  upphöjda jordplätt satte jag rabarber och vallört. Bredvid ärtorna fick några mindre träd stå som skydd för den isande vinden, alla ärtorna fick pinnar att klättra på. Mycket ordningsamt och trevligt. Men sedan hände något, ärtorna har fullständigt gått bananas och växt in i de där träden, det som var en ganska smal och liten plantering av ärtor är nu ett helt ärtmoln. I alltihopa fanns gott om plats så fröbomb finns utsatt och den har grott. Vallmo, ringblomma och gurkört tittat fram här och var i havet av grönt.

 Så underbart RUFSIG och HÄRLIG! Så känner jag mig ibland!

 Dessa bondbönor är smått skrattretande, de kan var lite olika, bruna, vita och gröna, nästan lila, höga, röda eller vita blommor, fem eller tio bönor, stora och små. Hängande och mera upprätta, och ALLT där emellan! De ger också mycket material att berika sin jord med. Baljorna klipper jag i småbitar och förpassar till Bokashin, resten klipper jag i bitar och vänder ner i jorden.
Express är en bra sort, från Runåbergs, Bondbönan Arne jag satt i år men den är inte alls färdig utan blommar i massor, det finns massor av sorter att prova och blommorna doftar jättegott. Topparna på plantorna kan kokas och ätas med smör. Solberga är en bra sort här, och de röda är vackra vid blomning. Kan sås tidigt då det tål kyligare väder, även på hösten så jag hoppas att de hinner bli klara. De är fina som utfyllnad i det mesta och jättegoda till fisk.

Mera Frön Åt Folket!!

Ekologiskt eller inte

 Jordgubbar! Visst är det underbart? Någon som har roat sig med att smaka på dem? SMAKA på dem? Se på dem? SE på dem!! Jordgubbar, min pappa hade jordgubbar, för att han tyckte om att göra saker, och att göra bra saker. Hans lilla land hade mycket GODA jordgubbar, det var en känslig sort, men GOD och de sista små höstgubbarna var söta som socker. Jordgubbssocker! Om man har smakat på pappas jordgubbar, då är man inte nöjd med mindre! Det bästa vi kan göra för oss själva är att använda våra sinnen. SMAKA. SE. Jordgubbar är könsliga små liv, de tål inte transport bra. De skall inte göra det. Då är det lätt att avgöra om den är en FINgubbe, eller en FULgubbe. Fingubben är smakrik men man kanske måste rensa bort lite, Fulgubben ser fin ut men är en vecka gammal och har ingen smak plus att den är full med kemikalier.
Finns det något som är så träligt som när det SER GOTT UT men inte smakar något?

Något som är sorgligt är att det i står på produkter, till exempel Round-up att det är biologiskt nedbrytbart på tre dagar. Tro det? Jag säger så här, det finns ingenting som går upp i tomma luften och förintas. Kompost, matrester, är biologiskt nedbrytbart och blir JORD. Om det är kemikalier i komposten så finns det kvar i jorden, i någon form. Nu är det så fiffigt att jordens bakterier och andra organismer kan ta hand om en hel del. Men att tro att det är OK att spruta på detta i närheten av djurens bete eller den mat som vi skall äta och ge våra barn och barnbarn, det gillar jag inte.
Om man har odlat en egen morot så kan man köpa en morot, och känna skillnaden på smak.
Det är inte för att det KÄNNS bättre, det är för att det smakar bättre.
Jag är ingen fanatiker, men jag tror bestämt på mindre gifter, särskilt i mat och kläder, även om det kräver mera arbete. Jag tycker att vi skall bejaka våra skogar och natur och äta mera bär, det är absolut det bästa som finns, nära och helt naturligt, anpassade för oss som finns här.
Jag älskar citrusfrukter, men i vintras köpte vi apelsiner med konstig text på förpackningen. Det visade sig vara en hiskelig massa besprutning när jag hade letat på nätet, och då förstod jag att det jag känner så konstigt på läpparna när jag äter apelsiner skuren i klyftor, är gifter av olika slag. TRIST!! Så då gick jag till frysen och tog fram en burk med hallon. Att odla ekologiskt är dyrare, de som gör det tror på det de gör, och det är inte pengarna som driver dem. Tro inte det.
Vi har ett litet jordgubbsland som jag försöker expandera, med sjöutsikt, som pappa skulle ha vårdat ömt. Jag väntar gärna tills de gubbarna kommer, och njuter desto mera av dem då. Bokashin är bra att tillverka jord med, det tar några veckor, men det blir fin jord, och vätskan använder vi som gödning, och har inte köpt någon växtnäring alls i år. Kycklingarna gör mer och mer kluttar och får en väldig fart på komposten, som vi kör parallellt med Bokashin, så där blir det massor av jord. När man har hönsgödsel kan man kosta på sig att lägga i mera ogräs-rens och annat som bryts ner fort och det blir varmt. väldigt varmt.
I år har vi skördat lite egen sparris för första gången! Så lyxigt och gott! Fram till midsommar kan man ta lite, sedan får de växa och bli stora.
I sparris-odlingen på 20 plantor finns det lite gödsel från icke ekologiskt närliggande jordbruk då det var det som fanns, och egen kompost. Jag vattnar med Bokashi vatten när skörden är klar, och lägger på lite kompost. Jag saknar våra ekologiska får, det gör jag. Men jag tänker att om man kombinerar, och tar lite av varje, av icke besprutade produkter, så får man göra så gott man kan.
I växtodlingarna som har köpejord, en del av lådorna och hinkarna, har ekologisk jord och kompost och bokashi, till blommorna har jag blandat olika jord. Under sommaren hoppas jag kunna tillverka mera jord och fylla på lagret.
Smaka, Jämför, Se och Lär.
Jag har knutit gröna trådar i växthuset, som bönorna skall klättra på. Det var tur att ingen såg kan jag säga. Gurkorna vill ha mera värme, men de är i alla fall lite gladare nu. Paprika och Chili står i hinkar och lådor, de får också bokashi-vatten en gång i veckan.

Jordfabriken är öppen

 Bukashin, ny för året, den tömmer jag i stora baljor i växthuset. Jag hade en odlingslåda med gammal jord ute och eftersom innehållet i den har tinat så har jag burit in jorden i växthuset. Den blandas med bukashi när den har jäst färdigt, efter två veckor. Den stora grå baljan är först ut, jag fick tömma den på tyg först. Här skall inte köpas i onödan! Det skall vara lagom fuktigt, det är det locket är till för, att behålla fukten. Så rör jag om i bland och ser hur det går. Den jorden skall hamna i en låda i växthuset och det behövs för tomaterna är helt upp i hejsan, några slår snart ut. Nu är det så kallt och snöar, men snart, snart, skall det väl bli lite varmare. Varje hink med Bokashi blir en sån stor balja då det har blandats med jord. Intill den stora grå är en svart. Den hade inget lock, det är en vattenbalja som fåren har haft. Jag ställde en tom balja ovanpå så får det fungera som provisoriskt lock. Nu är det snart dags att fylla låda tre och den gamla jorden räcker till det också, och kanske en till. Det är otroligt vilka mängder det blir när man skall tömma odlingslådor. Den tömda skall fyllas med vinterull från fåren, Bokashi-jord och lite köpejord, varvat. Ullen får man dra isär och göra hål i, tomaterna planterar jag så långt ner det går för de får nya rötter på stammen, och det är ju rötter man vill ha! Så gör jag varje gång jag skolar om tomater, så långt ner det bara går och fyll med jord.

 I växthuset har jag satt ut persiljan, som tål lite kyla, med väv över. Jag har också satt lite bondbönefrön, men vi får väl se hur det går.

Under påsklovet har barnbarnet L varit här och han älskar växthuset! Och sockerärtor! Så nu skall han få en mycket fin odlingslåda som mannen har gjort, och mormor har valt frön och vi satte 18 stycket när han var här. I papperskrukor som vi snajdade till. Så fick han räkna och skriva lappar och klistra på, och en kruka med sättlök i kruka för "klippgrönt" gjorde vi också.
 Igår såg vi ett program om Moder Jords misshandlade Jord, och det var inte alls roligt, men nyttigt. Så, det är klokt att odla det man kan. I frysen har vi fortfarande lite grönsaksröra, mangold, grönkål, stekt spetskål och bär, och torkat finns purjolök, tomater, örtkryddor, grönkål, zucchini, vitlök, köpta svenska äpplen, tranbär , örtte och nypon. Lök har vi kvar av, och potatis har vi massor av. Jag har säkert glömt något men det känns roligt att ha så mycket som vi odlat själva. Av Bokashin får man också en vätska, som används som flytande gödning, och vi behöver nog inte köpa någon sådan i år. Det testar jag för fullt då vaxterna börjar bli törstiga. Vattningen blir lättare när man kan plantera ut lådor och hinkar, men då har man ju något att se fram emot.

Spara vatten, ull i odling och Bokashi

Om man har en liten stuga, med bara "sommarvatten", då är man rädd om vattnet.
Om man sköljer disken i balja vattnas blommorna ute med det. Besticken läggs i en kastrull med lite vatten för att kunna diskas lätt, och inte smutsa ner själva diskvattnet. Så tar man lite av diskvattnet för att få bort det värsta ur kastrullen, och det hälls ut i slasken. Det finns många knep!
Kontentan av detta är att jag gillar att "återbruka" även vatten. Vatten är lyx, en bristvara snart, som det faktiskt slösas med.
 Nu hör man varje vecka att grundvattennivåerna är låga, och att det är dags att fundera mera på vattenförbrukningen.
För ett tag sedan skrev jag på bloggen att jag hade funderat och skrivit så bra jag någonsin kan, och innehållet rörde just vatten. Mer än så kan jag inte säga för ögonblicket.
Men vatten, det är viktigt!
Jag har groddat lite, det är inte svårt, och gott blir det. Man skall skölja frön och groddar två gånger om dagen, och vattnet det silar jag av i en vackert gul kanna av äkta plast. Så vattnar jag blommor med det.
Japp.
I Bokashin har vi fått våra första centilitrar med vätska, och det är koncentrerad näring, och skall blandas en på tusen, enligt uppgift. En flaska med växtnäring, Bio Bact, kostar väl ca140 kronor ungefär. Den första hinken är redan full, och står på efterjäsning eller vad det heter. I växthuset har jag samlat använd jord och skall varva det med innehållet i hinkarna, och ha en jordfabrik.
Så kan man också hälla innehållet i sin kompost och få mera sprutt på den, och mera jord.
Än så länge tycker jag att det är väldigt lyckat med Bokashi, men vi får väl se. Vi har beställt en hink till då den första blev full så fort, så tre hinkar blir det totalt. Det är inte säkert att de är i full drift jämt, men jag gillar möjligheter!
Vi har tagit reda på åtta säckar med klippt ull, fet och full av mineraler, lite foderrester, någon klutt, och annat matnyttigt. Detta lägger jag i botten på odlingslådorna, och så varvar jag jord, kompost och ull. Det blir fint för växterna att frodas i, och det blir så småningom jord av alltihopa. Ull i botten gör att näringen stannar bättre, och jag brukar ha tidningar eller kartong längst ner mot marken, så kommer inte ogräset upp, Om man vill flytta sin låda så är det också en fördel för det blir ett "stopp" i botten, så att det är lätt att känna med grep och spade vad som är vad.