Råttår även i stickningen, Husmusen har fått barn

Sorkarna och råttorna, eller mössen, har varit frekventa denna vinter och vår. även i stickningen är det små möss! Husmusen på Förskolan, där dotra arbetar, har fått smått med sin fru. tre stycken blev det i första kullen, av restgarner, stickor 3 mm. De ligger på en handduk som har söm i mitten, som de gjorde förr i gammalt. Nyvävd i lin. Bra storlek för att täcka bakplåtar, och bra färg när man skall förbereda grönsaker för frysen! Vävd i tuskaft. Ganska grov i sin struktur.
 

En före detta gardin

Ahhh, jag var lite för långsam.... Mannen fick prova rocken, och SI, den passade även på honom, fast den blev lite kortare och mindre omlott. Men jag hann inte få fram kameran..... I beskrivningen för det ursprungliga mönstret står det att bandet som kantar framkanterna skall sys fast mot avigan för hand. Men det hoppar jag över, det blir så fina sömmar på symaskinen så det blev hur bra som helst.

Det är bara små rester kvar av tygerna, jag skall knåpa ihop något brukbart av dem också. Ja, det var ett lyckat projekt!
 

Talgoxarna har fått ungar

Det är mycket smått i omgivningarna. tranorna har fått en unge, de går här och är underbara på håll, potatislandet är nu skyddat med fårnät. Några plantor har de ryckt upp, likadant med bondbönorna, men bara de som är försådda och utplanterade. De andra är kvar i sin helhet. I den inbyggda holken på ladugården, ett hål i väggen och holk innanför, har talgoxarna bott för sig, och det var ett hiskeligt pipande en dag. Så fick vi se en av ungarna ute på lastpallarna, senare flyttade övriga ut. De sitter först helt nära, och flyger senare längre sträckor.

Det är härligt att vara på hemmaplan, det finns mycket att upptäcka, och man kan resa i fantasin. Nu kan man också göra mat på färska grönsaker direkt ur landet, som i Italien till exempel!  Man kan plocka hem det man är sugen på, och göra det till sitt eget. Från "all over the place".  I Italien gör man mycket garn också! Nu stickar jag trasor av lin till ena dotra. M&K lin.
 

Linneväv och hagel, och en inte så snabb stickning

 Vi har ett kallt väder i Jämtland, 4-6 grader kallare än normalt. Normalt, finns det ens? I dessa tider?
Men i alla fall, kallt. Det kommer hagel och snö med jämna mellanrum, och fåglarna undrar vad som hände med våren.

 Linneväven mätte 3.1 meter nedklippt. Blötlagd i kallt vatten före tvätt, tvättad i 60 grader med snäll centrifugering och Färgkrafts flytande tvättmedel,

 blev den 2,7 meter lång. Den fick hänga över en torkställning ute på tork och fick tas in akut då hagel lade sig i drivor på tyget. Bredden är 61 cm mot 66 otvättad.
Nyss upplagd stickning av speciellt slag, kommer att ta lite tid men kan bli UUUnderbart om jag får till det. Beställd av ena dottern och skall bli en present. Jag gillar den gröna färgen skarpt. Drops Nord heter garnet och är nytt för mig.

Tålamodsprövande och Girighet

 Så här ser det ut när jag sitter i vävstolen från Glimåkra. Linnevarp. På ena sidan , till vänster, är kvaliteten på garnet ganska god, tvåtrådigt 16/2 kanske. Till höger är det blandad kompott, någon har städat garn-förrådet för att testa mig. Fast jag vet ju inte vem som har gjort det, varpen har följt med en annan varp "på köpet". Jag är ju dessutom alldeles för snål för att låta den vara. Jag anade ju inte att den var så fullständigt ÖVERFULL med knutar!

 Fullständigt galet! Knut på Knut blir trådar av och många morr.

 Glimåkran är underbar när man kan kliva in i den och leta upp ändar att knyta fast nytt garn i. På denna kanten är varpen också "lösare" varpad. Lite luddigt garn i varpen.

Det har jag gjort många gånger nu. Varje inslag är en seger! Gamla spolar töms, varje tomt spol-papper hivar jag iväg med ett tyst HURRA, och tänker att det  blir nog något väldigt fint av hellinnetyget, med många lösa trådar som skall fästas, otroligt fula kanter, och en del hoppor på väven är det också.
Inget finlir här, inget repa upp, för då blir det ännu mera brott på trådarna. Nu är det snart gla-hål! Hur det nu stavas.
Så kan det gå när man är Girig och skall suga ut så mycket det bara går ur varpen.
Idag har vi snö och minus två grader, Jippie!!
Det känns fortfarande för kallt att flytta ut i växthuset och inne råder mörkret för fönstren är fulla!

Nu blir det kök för hela slanten

 På lastbil kom det en pyramid med skåp och paket, det var väl packat och nästan svårt att få isär. Paketen delades upp och kördes i traktorskopa till sitt nya hem. Phu! Väl packat, allt helt. Tillverkat i Östersund, förutom vitvaror, diskbänk och vattenkran. Skåpen kom färdigmonterade. Vitvarorna kom för sig och Tack till ena sonen som hjälpte till att få in kyl/frysen. Så har det stått ett bra tag i väntan på snickare, lite hjälp ska vi unna oss. Inte kan man tro att det är en gammal ladugård?

 Och HÄR skall skåpen stå!

 Köket som det nästan skall se ut, vi har valt bort vitrinskåp, ingen display på kyl/frys och lamporna ser annorlunda ut, fast det kan ändras, de är inte monterade än...... Diskbänken är specialbeställd och går från vägg till dörr, med en kant som går upp mot väggen. Den var paketerad i en fantastisk kartong med speciella hörn utanpå, allt för att inte få skador. Det tog en halv evighet att få fram den.
Bänkskivor i laminat, marmormönstrade. Spis med många funktioner, bland annat torkning, jag får läsa på om detta, det ingick tre plåtar och långpanna vilket inte är så vanligt. Alla vitvaror från samma ställe för mindre frakt, jag hade ställt in mig på spis från Husqvarna som jag tror har bra kvalitetsort, men  så blev det inte.

 En gjutjärnsspis i nytillverkning efter gammal modell. Miljömärkt. Den skall få rör och skorsten av lokal plåthantverkare, även gnistplåt skall göras. En månad till så är det nog klart.

 Hantverkare blir hungriga och i köpet ingick en micro som har stått på undantag tills idag. En stor micro med massor av knappar. Den har inte använts på flera år och nu skall den skuras. Rostfritt är ett underbart material. Svinto och ett starkt diskmedel som vi använder bara ibland, till hårdskurade saker. Trasor i rätstickning av grovt lingarn är utmärkta att torka och diska med. Jag har gjort ett "knapphål" så att det går att hänga på tork. Jag skall göra fler sådana, jag gillar dem skarpt. De fick ligga i blöt i flera vatten innan tvätt i maskinen, en del lingarn släpper mycket fibrer, och på detta vis hamnade de i vatten som går rakt ut i odlingen och inte i tvättmaskinen. Nu luddar de inte.

 Tada!! Mycket skrubba blev det, och det är grillelement i den som gör det extra trångt att skura.
Den måste ju vara ypperlig att färga garn i tänker jag........!

 Utsikten kan man inte klaga på, och jag längtar inte bort.
I fönstret hänger gamla lampor i trä från Second Hand som fått lite  piff med prismor och hål via borr så ljuset kan leta sig ut.

 Vi har köpt en köksö i trä för ett bra tag sedan, för gopris. Vi funderade på att plocka upp färgerna från den och ha på köksskåpen, dörrar i ek och skivor i grått, men så blev det inte. Den är fristående och kan flyttas lätt då de har tassar på de korta benen. På den översta bilden är den inkörd i ett hörn men snart skall den få komma fram. Om man klär in den noga kan man gå bananas i färgburkarna och färga garn, men då sölar jag väl ner trägolvet....... Nej, men en plats vid fönstren skall den ha, för naturligt ljus. Så får vi se vad den vill göra/användas till.

Överallt har vi sommarblommor, i mängder, vägkanterna är fulla med blommor. Detta är på tomten, och jag tycker att Lupinerna håller sig där de skall vara. Inga problem.
Nu är underskåpen satta fram till spisen, och spisen är på plats enligt senaste nytt. Spännande!

Vårlin och Vårtecken

Den knutiga varpen i LIN är pådragen, och det gick hur bra som helst!

 Nu är den framknuten och provvävd, inslaget är fint lin på gamla stora spolar som jag har spolat om till mindre. Lin skall inte vara på stora spolar, det trasslar sig lätt och är till förtret. Förtret hör inte ihop med LIN. Det är kanske egensinnigt men så vackert och levande.

 Naturfärgat lin.

 I den lilla John A Thulin sitter en ännu osolvad varp, i bomull av olika grovlek, och kanske någon tråd Cottolin. Jag kommer ihåg en del saker, men inte så länge sade min mamma, och det går igen kan jag säga. Jag har använt restgarner och det är rätt så få noteringar på min provisoriska vävnota, så det kan vara lite av varje.

Jag sydde modigt ihop den smala linneväven i brunt och oblekt. Det blev en förträfflig kökshandduk att jäsa deg under. idag dofter jag som jag gjorde förr höll jag på att skriva, för vi har varit och hälsat på mannens C, hans får, lamm, kor och kalvar, och tre bastanta tjurar varav en heter Tomas. Den största behöver en KingSize modell på huvudkudde för något så gigantiskt huvud har jag aldrig sett på en tjur. Det väger gissningsvis  minst 50 kilo. Hela härligheten stampar upp i 1200 kilo, det är ju en skaplig "pojkvän"............All klippt ull har vi packat i säckar för den skall det odlas i.
Säkra vårtecken för dagen.
SVANARNA simmar åter nedanför huset i en liten öppenhet i älven.
TRANORNA har kommit.
Jag har letat fram extra tomma mjölkförpackningar som jag hade sparat i jordkällaren, de är så bra att ha TOMATplantorna i. De är omskolade för andra gången, de flesta av dem.
Vi har kittat gamla fönster, och grundmålat, för eventuella byggprojekt.

Vårdropp

Finns det något skönare än takdropp i mars?

Lite sopning av bord så kan man ta sig en Gofika!

En varp i lingarn, full av knutar, och jag har varit väldigt skeptiskt till att dra på den. Knutar i varpen, och lin... Ingen kul kombination. Men, den var ju gratis, och garnet ser rätt fint ut, och knutarna är välgjorda. Så, i förrgår drog vi på den, och nu är två tredjedelar av de 700 trådarna solvade.

Handvävda och fållade

 En smal väv i linne kan sys ihop på mitten och bli handdukar i hellinne. Tänkta för köket, lägga grönsaker och disk på, nyplockade örter, lägga över nybakat bröd, torka handsingarna på, det finns många användningsområden.

 Handvävda band har jag hittat på tradera.

 Mina fina ränder! Jag har lite grövre lingarn, de flesta tycker att det är onödigt strävt, men jag gillar när det river. Därför blev det några med riv i, och några "finare". Några har blivit presenter till ena sonen som behövde lite nytt i sitt nya hem.

 Här kan man se strukturen före strykning. Lite gröna ränder i lin av gamla "fådda" spolar. Om man tvättar lin kan man blöta det först så blir det inte så vassa skrynklor, dessutom kan man sänka varvtalet å centrifugen så blir det slätare. Lin torktumlas ALDRIG.

Den lite finare strukturen. Varp restgarner av cottolin, inslag lin. Tuskaft.

Älskade ränder

Ränder! Så Torplikt. Långa, som vårt land. Egna, varpade av inköpt restgarn. Varpen är snart slut. Den skulle ha varit nedvävd, om inte en tråd gått av igår, eller en knut rättare sagt. Knutar i varp är inte optimalt. Nu är den lagad, och det blir någon decimeter vävda ränder till innan jag skall klippa ner.

Spolarna med lingarn är gamla, papperet som de är spolade på är från 1949 och däromkring. Det ser man när spolen är slut, och papperet viks ut under spänning!

Under de sista veckorna har jag klippt trasor, och mannen gör stenhårda nystan med bravur. Korgen står i en av våra skrubbar, så kallad kattvind, och den var tom när vi började. Det växer ganska fort!

Långrandigt, för långt hår

Simsons kraft satt i håret och jag undrar om det inte är lite så för mig också. När man skall tvätta alltihopa tar det lång tid för det att torka, och det är inte så kul att lägga sig med blött hår. Jag brukar göra en "turban" med hjälp av en frottéhandduk, men de är ganska stora och tunga, och det är inte så lätt att få dem att sitta kvar. Nu när jag väver själv har jag gjort några långa handdukar i bomull/lin i varp, och lin som inslag. Lin suger bra! Det blir en lång tofs som hamnar utanför när man gör turbanen, men den är lätt att "vika in" och sno fast, för denna handduk lindar inte upp sig, den sitter fast, och suger upp, så håret torkar mycket fortare.
Så får den torka i spisvärmen, där den stora kastrullen med vatten också står. Då har vi varmvatten och värmehållare i samma!
(Vi håller fortfarande våra tummar för kloka förhandlare!)

Metervara av Lin och julmattor

 På årets sista dag, förmiddagen, vävde jag ner linvarpen. En fin rulle blev det. Den ligger hoprullad som ovan, för på eftermiddagen blev jag sjuk, så det har inte hänt någonting mera. Doftkruset har vi eldat i, med Vita blomman från Föllinge som doftessens.

 Väven är lite grov, varp 16/2 och fint lingarn, men lite grövre som inslag på sista biten, och på en del är det ett ganska grovt ljusare inslag. Någon dag skall jag ta mig an den och se vad den vill bli. Den är inte så bred, 23 cm tror jag.

 Vi har plockat bort en del av julen, men mattorna får vara kvar ett bra tag. Jag vävde först en, och använde senare den som förlaga till nr2.

De ligger som ett L i köket.

Disktrasor och kalvsylta

 Disktrasorna i lin, med glesvävda ränder.

 När de tvättas drar de ihop sig lite och blir så goa så!

Kalvsylta, det fanns alltid hemma i mitt föräldrahem till jul, hemlagad givetvis! Den är bäst! I år hade vi tur! Lyxigt med hemleverans av kalvkött! Storkok av kalvsylta i dagarna tre. Helt utan konstigheter: kalvkött med ben, salt, vatten, kryddpeppar, vitpeppar, lagerblad och lök. Kokas tills köttet släpper från benen, ta lös och mal köttet, helst inte för fint, koka  buljongen med benen en stund till, häll buljong genom sil i det malda köttet tills det blir lagom konsistens, smaka av med salt och peppar medan det kokar upp. Häll upp en liten skvätt på ett fat, låt kallna och se om det stelnar. Gör det inte det, tillsätt gelatin enligt anvisningar. Om man använder älgkalv kan man ha en fläsklägg i koket för att få bättre "bindning". Häll i formar, låt stelna, och jag vände dem upp och ned och delade dem för att sedan frysa in lagom stora bitar. Mycket disk blev det, bra att mannen extraknäckar som diskmaskin nu och då!

Naturmaterial

 I vävstolen John A Thulin är det 100% lin. Rimmar gör det också!

 En del av väven blev disktrasor. Där gjorde jag en del av väven glesare för att de skall torka fort. Inslag av lin. Så klippte jag ner efter 6 trasor, och solvade om varpen och väver i vanlig tuskaft. Varp lin 16/2, inslag av lin.

En liten tossa till en ännu ofödd, beställd av ena dottern som skall ge bort den så småningom. 100% ull från Värmlandsfår. Nu är de klara båda två, tvättade och redo för användning. Beskrivning från "Sticka sockor, vantar och lite till" av Erika Åberg.

Nu skall det bli disktrasor

 Halsduksväven är nervävd, och ny varp är pådragen. Lingarn, till disktrasor.

 Här ser man filten hopsydd, med tvåtrådigt garn av Värmlandsfårs-ull, långt ord!

 Tvättad och centrifugerad, och torr, ser den ut så här.

 Halsdukarna, två stycken, blev så här. de är tvättade för hand, centrifugerad och borstad.

De blir så annorlunda när man har "joxat" med dem. Någon som behöver en halsduk i alpacka och ull, med handspunnet inslag av merino? 25* 136 cm, med frans.