Visar inlägg med etikett Glimåkra. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Glimåkra. Visa alla inlägg

måndag 11 maj 2020

Tålamodsprövande och Girighet

 Så här ser det ut när jag sitter i vävstolen från Glimåkra. Linnevarp. På ena sidan , till vänster, är kvaliteten på garnet ganska god, tvåtrådigt 16/2 kanske. Till höger är det blandad kompott, någon har städat garn-förrådet för att testa mig. Fast jag vet ju inte vem som har gjort det, varpen har följt med en annan varp "på köpet". Jag är ju dessutom alldeles för snål för att låta den vara. Jag anade ju inte att den var så fullständigt ÖVERFULL med knutar!
 Fullständigt galet! Knut på Knut blir trådar av och många morr.
 Glimåkran är underbar när man kan kliva in i den och leta upp ändar att knyta fast nytt garn i. På denna kanten är varpen också "lösare" varpad. Lite luddigt garn i varpen.
Det har jag gjort många gånger nu. Varje inslag är en seger! Gamla spolar töms, varje tomt spol-papper hivar jag iväg med ett tyst HURRA, och tänker att det  blir nog något väldigt fint av hellinnetyget, med många lösa trådar som skall fästas, otroligt fula kanter, och en del hoppor på väven är det också.
Inget finlir här, inget repa upp, för då blir det ännu mera brott på trådarna. Nu är det snart gla-hål! Hur det nu stavas.
Så kan det gå när man är Girig och skall suga ut så mycket det bara går ur varpen.
Idag har vi snö och minus två grader, Jippie!!
Det känns fortfarande för kallt att flytta ut i växthuset och inne råder mörkret för fönstren är fulla!

måndag 24 oktober 2016

En Himla Massa Mattor

 Snälla färger, som huset en bit bort i gult och grrönt, det röda får representera elden som behövs nu i oktobermurret.
 Höstfärger!
 Solrosor!
 Julmatta

 Blandade karameller
 Lupiner med rand av "kvist", två snodda trasor som blir ett mönster i väven.
 Somrig
Milda Makter
Det blev nio mattor, bara att knyta fransar och se glad ut.

onsdag 21 september 2016

Två månader och 18 meter

Den 20 juli solvade (  alltså trädde alla trådar genom var sitt "öga", solv, som sitter på pinnarna som reglerar vilka trådar som skall gå uppåt, resp. nedåt) jag den 18 meter långa mattvarpen på ladugårdsbotten, knöt fram och provvävde. Den 20 september vävde jag så hela väven drogs ned med dunder och brak. Jag hade knutit fast den förskedade (när man trär varpen genom skeden på bordet för att få ut bredden på varpen när man drar den på vävstolen)  varpen mot vävstolens "varpstav" med bomullstrasor.(Varpstav är ett nytt ord, man måste fästa varpen på vävstolen, och då har man en lång rundstav, som vävstolens bredd. Man kan föra över varpen till vävstolens pinne, men man kan ju också knyta fast den som jag gjorde)
Nu är det fuktigt, och bomull och fukt går inte ihop, därav mitt idoga vävande. Två av knutarna ramlade ner, och varpen som nästan var slut for ner. Mannen kom till undsättning och höll medan jag fäste med spännband och gjorde de sista centimeterna  på mattväven klara. Idag skall den klippas ned! Undrar hur mattorna ser ut?
Väva mattor på ladugårdsbotten är perfekt för det dammar hejdlöst. Då slipper man det inne just då i vart fall, och det är en härlig känsla. Men nu är det onödigt fuktigt, så nu tar jag med mig vävskeden in i huset och smörjer in vävstolen som får invänta nästa sommar. Men jag har en likadan inne i huset! Vävskeden är som en kam av metall som håller ordning på trådarna och gör att man kan slå ihop väven och få rätt täthet på trådarna.
Morötter är helt underbart, i alla lägen, i alla former! Ett flertal morötter har tänkt sig att blomma så de rötterna är som ved......... Inte så vanligt här uppe. Jordärtskockorna blommar och det är inte vanligt alls, det har jag faktiskt aldrig sett i verkligheten!

tisdag 23 augusti 2016

Regntunga skyar och nyspunnet

 Regntunga, blyfärgade moln, som innehåller gigantiska mängder vatten. Det är ju bra på sätt och vis, för i denna lilla fjällsjö är det så otroligt lite vatten i år. På natten vräkte regnet ner så vi vaknade flera gånger. Dagen efter var det städning i området med sommarstugor, det rök när man andades ut, och varm blev man i den höga luftfuktigheten.
När man lyssnar på OS och final i damernas fotboll, vilka Bragdkvinnor!, så är det inte fel att spinna för att hålla nerverna i styr. Den i blått är fin merinoull från Manos del Uruguay, spunnen på Ashford Elisabeth 2, och det andra är ull,silke och kidmohair från Willow Fairy Wool, spunnen på min Lendrum. Jag samlar spolar med entrådigt och får se vad det vill bli senare.
En liten herre på 2,5 år gillar också att spinna...... Det kan bli något Stort av denna lilla Hjärtevärmare!
Nu går det inte att slå in ett enda inslag till!  Nedklippt, men inte städad, usch så mycket ludd det blir....! Den Svenska Ärtan från egen odling ligger i frysen och blev förvälld mitt i natten, tillsammans med en massa grönkål. Den förvälldes på vedspisen, och den snälla mannen ställer alltid upp, så det gick som en dans. Små fina paket blev det efter avkylning i den svala nattluften. Paketen lades i lådor så att de är samlade så jag hittar igen dem vid behov. Även stjälkarna på grönkålen förvälldes, lite längre tid dock, och de som inte provsmakades fick bli paket. Kokta stjälkar är supergott med en klick smör som man strör örtsalt på. Alla bönorna som skördades igår åt vi dock upp till förrätt, det är så himla lyxigt att plocka in egen mat. När jag rantat runt och skördat allt för dagen drog åskan igång, och det var tur att vi hunnit kratta till vägen igen, för normala regn verkar inte vara modellen för året. Skyfall är snarare regel än undantag. 

onsdag 20 juli 2016

Om man skulle koka lite potatis, eller hur allt hänger ihop

 Av en gammal släkting som har starka band med min mamma fick vi en rejäl kastrull, från ett storkök gissningsvis. I rostfritt stål, den kan vi använda till något med all säkerhet. Dessutom var det flera påsar med vävgarn, en del hade hon ärvt av gamla släktingar. "Mostrarna" som hon säger. Hon är liksom sist i kedjan, ärvt i flera led kan man säga. Det är ullgarn. bomullsgarn i härvor och nystan, fint lingarn på spolar som man år se över. En av påsarna med oblekta spolar har jag nu spolat om, det har tagit tre kvällar. Vackra färger, och fint gammalt garn. Det är tur att mannen har nerver av stål och en ängels tålamod när jag har brett ut spolar och påsar, små kartonger och träskålar, över en stor del av huset.
 En påse kom från samma ställe som min vävstol som står "på botten" Det var en stor mängd lingarn 24, ett grovt effektgarn i lin, lite mattvarp, annat lingarn, lite bomullsgarn och cottolin. Damen som hade vävstolen hette Else och var från Norge. Vi gick flera vävkurser tillsammans i början på 1980-talet och det är ju märkligt hur det kan bli, tycker jag. Vävstolen fanns i ett hus mitt emot den äldre släktingen, och huset såldes för några år sedan, och då hade Else skänkt garnet till min släkting. Köparen av huset hjälpte till här, och som av en händelse kom vävstolen på tal. Han, och sambon, sålde vävstolen till Mannen, som gav den till mig. Nu är den städad och har fått lite nya detaljer som fattades, den har torkat ihop så att den gick att få ihop ordentligt. Den har nu blivit påklädd med 18 meter mattvarp, solvad och skedad, framknuten är den också. Nu skall jag
få till trampor och skaft så är det bara att börja väva. Innan kylan kommer skall det vara klart, för det är inte isolerat här uppe. Det är underbart att gå barfota på trägolvet här uppe! Någon som vet om bomullsgarn förändrar sig över tid, det kanske är mindre lyckat att ha i varpen?

måndag 30 maj 2016

Försommarväv och sopberg

 Så fint med vävstol med utsikt! Varp i cottolin och tuskaft, enkelt men bra. I fönstret står en del av mina bomullsplantor, ute växer det så det knakar. Allt får knoppar precis när det har kommit upp, mycket märkligt!
 Ränder i tidlösa färger. Jag börjar med färdigspolat lin så får vi se sedan.
 Vi behövde några småsaker till två dörrar, så att de går att stänga. Men snälla nån, så mycket skräp för så lite! Finns det järnvaror på lösvikt? Det måste gå att minska sopberget om förpackningshysterin ses över!
Har klippt fyra längder av gammal lakansväv......Köpt på Tradera, linneberedd! Skall bli gammaldags lakan med söm i mitten, för jag är så trött på skruttiga lakan utan form och stil.

söndag 22 maj 2016

Mattor, mattor, och åter mattor

 Det är roligt att väva med randig mattvarp! Den sista slatten varp blev en liten dörrmatta. Skorna hamnade dock på kanten då den till en början kändes för fina att ha skor på.......
 Ränder hit och ränder dit. När mattväven kommer ner tycker jag egentligen inte att någon matta ser något särskilt ut. De måste ligga till sig innan jag liksom SER dem.
 När man väver ser man ju bara en liten bit i taget, och det är inte helt lätt att göra sig en helhet när man är nybörjare.
 Lite fransar finns det kvar att knyta!
Den här skall ligga på sofflocket på ladugårdsbotten är det tänkt. I vart fall på sommaren!
igår drog vi på en ny varp i Glimåkran, en randig i rött, vitt, oblekt och grå nyanser. Dessvärre hade jag lyckats slå knut på varpen såg jag när jag fått fast varpen på vävstolen. Hur hopplös får man vara?Lätt panik....
Men, om man tar lös hela härligheten efter att ha satt ihop skälstickor och pinnen med varp, naturligtvis med de ovärderliga spännbanden, tar lös skeden och tar hela härligheten igenom öglan som är låst, DÅ löstes låsningen upp, och det var bara att pillra dit skeden och knyta fast "varp-pinnen". Så nu kan jag solva, och halva varpen är klar.

söndag 24 april 2016

Rys-väder, perfekt för innemys och ute snöar det som vanligt

Det snöar, och så lyser det upp lite, och så blåser det, och snöar igen. Nu kommer det "lapphandskar", och allting är helvitt. Ingen vårvärme i sikte, och det är långkalsonger, vantar och mössa som gäller.
I ren protest hängde jag tvätten ute på förmiddagen. Senare fick jag hämta in den och skaka fastfrusna hagel från allting. Nu luktar det ute inne, och tvätten hänger upphängd för andra gången idag. Inne är det mysigt att tända i spisen. Koka kaffe och mat på vedspisen, det är livskvalitet!
Vävningen går framåt. Denna matta har fått en ny ägare, och jag har bara en liten bit varp kvar på den randiga mattvarpen. Igår blev det baka av, man kan ju fösöka fylla på förrådet så att det finns om det blir "govär" någon dag. Dagens Kubb bakades, och en kaksort med linfrön, och så lite matbröd, en del med smojs i, som fick bli utflyktsbullar. Så kan vi i vart fall trösta oss med lite gott till kaffet medan vi väntar ut snön.
Det är kanske klokare och viktigare att titta ute, än att titta i almanackan, när man skall byta däck.................
Nu är klockan 10 i 6, och snöfallet har avtagit. I prognosen för dagen stod det lätt duggregn.
På marken har vi 10 cm nysnö.
Vi matar fåglarna lite överallt, det är inte lätt att hitta mat än så länge.


tisdag 9 februari 2016

Återskapa: trasmatta från Torpet

 Opp på botten, alltså övervåningen eller höskullen, i vår ladugård hängde tre bortglömda mattor. En var väldigt ankommen och fick återgå till Moder Jord, men två långa, smala trasmattor skurades med såpa och fick pryda golvet i båthuset över sommaren. Nu på vintern har vi dem på bron som halkskydd. De är 53 cm breda och vävda i rosengång. Den blå färgen är så fin, sedan är det brokigt mellan bårderna av rosa, vitt och svart.
 Här i Glimåkran är det solvat i tuskaft, men färgerna och randningen kan man återskapa. Färgerna verkar ha hållit sig fint i mattorna för om man petar i inslagen så skiljer sig inte färgen nämnvärt i det som varit skyddat av varp och hopslagning.
Jag kallar mattan för Torpet, och det är en randning som kan användas i många andra färger, och det lär det väl bli. På garnbommen är det nu inte så många varv kvar, men på tygbommen är det så fullt att det knappt går att trampa.
Trasorna är återbrukade textilier, mestadels bomull.
Broddar på är läget för dagen!

torsdag 4 februari 2016

Himmel och vävstol

 Idag har vi varit ute på vidda, och på väg hem var himlen så vacker. Jag tog kort genom bilrutan.
 Vi har satt upp en vävstol, igen! hos yngsta dottern. Hon som fick en vävstol i somras och satte igång en vävfrossa hos sin mamma, och nu är det sjätte vävstolen vi fraktar. Den hon fick förut var inte helt snäll och gav en hel del stickor. Om man tycker om att skapa skall man ha bra verktyg och material. Denna är svensk och gjord i Strängnäs, man kan väva en knapp meters bredd och den är rejäl och lagom stor.
 Det är en aning av vår i luften, det är fortfarande lite ljus kvar när klockan är halv fyra, härligt!

 Himlen är magisk!
 I Glimåkra-vävstolen hemma ser det ut så här. På tygbommen växer det, och i en bok med gröna tips och recept såg jag en bild på en trasduk, en duk för utebruk son inte blåser bort så lätt. Det måste jag ju bara testa! Jag väver i mattväven med enkla trasor i bomull och då blir duken ca 73 cm bred, lagom för våra utebord som vi har varit ute och traskat i snön för att mäta, De står för närvarande i båthuset och strax utanför. Vi får väl se hur det blir, men tanken var god tycker jag.
Här tänker jag sommarhimmel med ulliga moln!

söndag 17 januari 2016

Sånt som värmer i Huvvaland

 Lilla R skall icke frysa har Faster M och Farmor bestämt. Faster M hade ett påslakan med fint motiv, och Farmor hade lite tyg, och en mjuk-gul fleecepläd som Faster M hade inköpt för länge sedan. Det blev en rar filt att värma sig med i den envisa kylan som råder i Huvvaland, alltså Jämtland.
Värmer gör också vävstolen, för varm blir man när man dunkar och slår, och luddet måste väl isolera lite också...... Det här är mattan Mildred, efter den förra ägarinnan. Av henne lärde jag mig hur man gör två inslag på ett fint sätt. Man drar igenom ett inslag så att trasan hänger ut på båda sidor, så slår man ihop som vanligt, viker in den ena mot mitten, slår till lite, tar den andra och låter dem mötas omlott, klipper ändarna på snedden och slår till ordentligt. Klart! Så fint och bra. Tack Mildred, som lär ut saker från sin himmel. Det gick till på detta viset, Mattan var påbörjad i vävstolen, ungefär trettio cm. Så orkade hon inte mera. Jag repade upp hennes väv, och slog in trasorna precis likadant. Trasorna som hon klippt följde med så det var bara att fortsätta mattan ut. Tack Mildred! På Torpet är det trevligt med trasmattor. Och vem kunde tro att jag skulle väva igen?! Fantastiskt.

onsdag 30 december 2015

Julkort som dekoration

 Det fyndades ett litet servettställ förra året, en Tomte med skidorna i näven. I år tänkte jag att det passar väldigt fint som julkortsställ, en del julkort förtjänar verkligen ett långt liv. Detta kort kommer från San Diego,Californien, och avsändaren kallar Jämtland för Huvvaland. I sju veckor bodde hon hos oss för ett antal år sedan, och så mycket har det väl aldrig snöat.
Ett annat vackert kort kommer från grannar från vårt förra boende, det är så tjusigt och stämningsfullt med ljuset från lyktan och lagom mycket glitter.
 Ute är det fullt av rimfrost, det gör så vackra former och mönster.
 Den gamla lådan som fanns här när vi köpte huset är vackert frostig. Den var tråkbrun men har fått ett lager med järnvitriol och blev vackert grå.
Under julen blev det inget vävt, jag klippte ner fyra julklappsmattor, och så fick vävstolen vila. Nu har jag knutit fram varpen och väver minnen i mattorna. Gamla bolstervar från mitt barndomshem, mammas gamla duk, vävd i vitt och rosa, rött för kärlek och värme, flanell som alltid fanns i skjortorna, och spets från gamla lakan. I fönstret står en likadan ljusstake som fanns hemma i köket, det är den finaste ljusstaken jag vet. Bakom vävstolen finns en spegel så ljusen och de färgade glasbitarna syns i olika lägen. Perfekt plats för en vävstol. Det har varit vävstol här förut, precis på samma ställe berättade grannen häromdagen. Vävstolen kom från andra sidan älven och har inte färdats långt för att komma till sitt nya hem, varpen är Mildreds, som ägde vävstolen förut. En del av trasorna kommer också därifrån.
Den främre mattskytteln är handgjord och kommer från Mora, det är roligt med gamla redskap med karaktär.
Om man tittar riktigt noga så ser man även en Tomtegumma som gungar i vävstolen.

tisdag 8 september 2015

När jag klipper mattrasor.....

 Att sitta ute och klippa trasor har sina fördelar. Man slipper städningen! Med den fina vävstolen, från Glimåkra, som har fått ett nytt hem hos oss, följde det både klippta och oklippta trasor i mängd. Skjortor i flanell är så ljuvliga trasor. Men det skall klippas bort kragar, manschetter, knappribbor, sömmar och knappar. Jag tänker på mamma när hon satt i köket och klippte trasor, alla knapparna som hamnade i hennes knappburk, och de små högarna med trådar och klipp som plockades ihop eftersom. Hon vävde inte själv, men tog ändå tillvara allt som gick, på all vis. Det var bland annat en duktig väverska i Norrbotten som gjorde mycket fina mattor av dem. De kom tillbaka till Jämtland och förgyller tillvaron fortfarande.
 Medan jag klipper händer det andra saker på Torpet.En fin gjuten platta, och en stomme har rests. Jag har för all del varit lite behjälplig... Det är mycket jobb innan det kan fyllas med betong! En ram av lecablock, Grus och sand som skall vara på rätt ställe, armeringsjärn och distanser skall läggas ut. Järn som förstärkning i öppningarna, en form framåt, grus upp mot kanterna för att hålla formen och fukten så att det brinner långsamt.
Puh!Jag tror att jag klipper lite till......