Ljuset återvänder och Guld till Sverige!

Törnrosas kjortel är fin under en lång tid!

Man blir lite gladare och piggare när ljuset kommet tillbaka! Här är det halt som 17, och vintern har varit helt kolerisk. Temperaturen varierar stort och hastigt, det har blåst och blåst, snöat och tinat, rasat av taken och nu är det vår igen. Det kan snöa och vara kallt fortsatt, men hönsen lägger ägg igen och är glada att kunna komma ut lite när vädret tillåter. Hönan på ryggen finns fortfarande kvar och sitter på ryggen med jämna mellanrum. Hon är den enda som ruvar fram kycklingar. I fjol blev det två, en vit höna och en vit tupp. Hönsen är av rasen Bjurholmshöns
 

I växthuset står jordfabrikerna redo! Jag byter inte jorden utan blandar i Bokashi och hönsgödsel från hönshuset. Det har gått finfint. Jag är noga med att ta bort alla växtdelar ovan jord på hösten. Och lufta ordentligt, usch så fuktigt det var i höstas! Jag har satt tomatfrön, paprika, chili och Törnrosas Kjortel, den sistnämnda av egna samlade frön, för de gror bäst. Det är en riktig favoritblomma.

Det är härligt att nysta garn för hand, särskilt handspunnet! De två härvorna till vänster är nystade och snart slut, det blir en sjal i min vanliga modell. Den varmaste ullen är den egna! passar perfekt med en enkel sjalstickning när det är så spännande skidåkning! Hurra för de svenska Damerna som tog Guld i stafetten idag!!

Så underbart

 För många år sedan tog jag det här kortet nere vid älven. 

Så var det en fototävling i västra delarna av Jämtland där vi tillbringade en del tid förr. Jag skickade iväg bilden och det tog inte lång stund så sade det pling i mobilen och ett meddelande att jag vunnit! Ett bord med bänkar, allt i ett. Så mycket fika ute har det inte blivit i vår. Det är lite mycket snö.. Däremot några promenader på älven innan isen blev för dålig. Det är härligt med olika perspektiv!

Inne är tomaterna omskolade en gång, paprika och chili växer på sig, och de som blev kvar från förra hösten blommar och har frukter på G redan! Det var en bra lärdom! Då får man mycket mera och tidigare av plantorna! Någon som tagit sticklingar av chili?

Mera potatis åt folket, och en fundering, någon som vet vad detta är?

Nu är potatisen i jorden, och tänkt så härligt att se måsarna komma och inta det nyplöjda potatislandet! Inga bilder tog jag.

Men vädret är inte på min sida alls.... Satte ut Zucchini igår med fiberduk på, några plantor fick stå på bron då det var ganska skönt väder mellan skurarna. Vid halv två i natt var jag ner i ett ärende, och då visade termometern 1 grad, så det var bara att kvista ut på bron och plocka in dem igen. Någon natt framåt väntas också gränsfalls temperatur.  ja, men jag undrar om det finns någon som vet vad det på bilden är? Det hör väl till klädedräkten, att sätta ihop med, vackra är de, och fiffiga. Man trycker på en knopp så far de isär.

Skulle vara kul att veta!
 

Trögfattad, och små spår av försommar

Trögfattad, visst är det ett bra ord? Det använde vi i mitt föräldrahem, och det fungerar bra nu.

I dessa tider får man tänka efter noga, i alla situationer. Jag tänkte mig att spara en liten slant i en fond, via en svensk bank, och det är också en svensk bank som har fonden, men med sikte på utländska aktier. I utvalda länder, om man säger så...

I dagens tider med dagens teknik tänkte jag mig att det var en "snabb affär", på någon dag skulle allt vara klart och mina slant placerad. Den 26 maj lade jag min order, och inte förrän idag på eftermiddagen är köpet klart. En hel vecka?! Nu har jag också sett att det i fonden finns ett innehav i Mondelez, som äger Marabou, O´boy och Gevalia, och en väldig massa annat, och jag tänker mig att vara noga var jag placerar mina eventuella sparade pengar, så där gick min gräns. På flera vis. Så lång tid borde det inte ta, tänker jag, som känner mig trögfattad, och har precis skickat en ny order, men sälj denna gång. Det tar säkert en vecka det också! Skämmigt.

 I morse var det lätt frost, det blåser isiga vindar, man anar knoppar på liljekonvaljerna om man tittar noga, häggens blommor har blåst bort, och igår sprang hönsen in när det haglade. Narcissernas blommor står länge då det är svalt, och likaså vitsipporna.

Piplöken har försökt gå i blom, men så god den är att klippa ner i allt möjligt! Den kan man göra örtsalt av, gärna tillsammans med libsticka om man har det. Tomaterna har fått komma till växthuset till slut, skönt att se ut!!!  Några har små frukter, några har inte börjat blomma än. Tomaten Venus har jag några i fönstren, men också längst ut bakom, eller framför, de större tomaterna i växthuset. Så skall jag också trycka ner bönor där om de inte har frusit bort. Jag lyckades ju bära ut dem i går, i en hög kasse som skydd då det blåste och haglade... Ja, men det var en kort resumé av livet på landet i Jämtland just nu. Ha en fin helg!

 

När löken börjar känna att det är vår

Nu är det vår, på riktigt!

En del av lökarna har blivit lite trötta, fått en grön grodd och lite mjuka delar. Jag tycker att köpt lök klarar sig sämre än egenodlad faktiskt. Dags att ta reda på de trötta lökarna så den klarar sig i evighet. Tar bort trötta delar och skär strimlor av alla sorter, torkar tillsammans på 50 grader och nu finns det bevarat, och som det doftar lök i huset!!!!!!! Det är en del stök, men mycket bättre än att slänga det hela i komposten.
 

Japansk omelett, hurra för spetskål

På Go´kväll såg jag Anders Samuelsson, göra Japansk omelett för ett tag sedan. Perfekt när man har grönsaker att göra något matigt av! Spetskål är utmärkt till denna rätt, och den håller sig länge. Vi har ju precis ätit upp den sista spetskålen, förutom en pyttebit av Japansk omelett med spetskål som finns kvar i kylen, sedan är den slut. Det är nog bland det godaste som finns att odla! Vi gnager ner stocken till och med.

Japansk omelett: man gör alltså en smet av vatten och mjöl, och soja eller fisksås som smaksättare, som får svälla en stund. Så skär man sina grönsaker, kan ju med fördel vara rester för att minska svinn, ganska mycket grönsaker, och han använder vårlök eller purjolök och kål, morötter mm. Jag har använt spetskål, purjolök eller annan lök, gulbeta, och nu sist fyndade jag en bit fetaost som jag smulade i, men det finns nog många varianter. Det tar tid att strimla fint! Så tillsätter man sina grönsaker och ägg, dessa skall bara blandas försiktigt, annars blir den inte så luftig. I sin stekpanna har man då värmt olja och så häller man smeten däri. Steker, och vänder med hjälp av ett lock. Jag har tillsatt lite andra kryddor, man gör lite som man vill. Den bli väldigt god, och matig. Den röda spetskålen Kalibos får en lustig blå ton när den är stekt, men det gör inget. Till kan man ha Teriyakisås, eller soja. Recept finns på nätet, i lite olika varianter. Jag håller det enkelt, använder kryddor från skåpet, och inga extra såser utöver det jag skrivit.

En varm sommardag är den nog jättegod även kall!
 

Delad glädje är dubbel glädje, recept på Inlagda Rödbetor

Ah, man har ju inte roligare än man gör sig. Rött var mammas favoritfärg, och den står även högt i kurs hos mig. Rött är också kärlekens färg, och rött symboliserar elden. Utan eld ingen mat!

Och mat ingår i denna serie av inlägg, som har en RÖD symbol. 

Rödbetor är röda, och hemma hade vi mammas inlagda rödbetor, de åts bara inlagda, förutom att jag knyckte nykokta rödbetor och åt för att de var så goda. Rostade i ugnen är också en höjdare! De röda får man hålla lite för sig själv om man har fler rotfrukter, allt blir ju rosarött av dem. Men, det finns ju också viktigare saker att tänka på, bara det smakar gott.

Mammas Inlagda Rödbetor.

Det är ett gammalt recept, ser ni att det står Ättiksyra i receptet? 

Det är den fyrkantiga flaskan med ättika 24%.

Dessa kan man ha på macka utan något mer än smör, mamma åt dem på tunnbröd, ett måste till pölsan, till pytten och kalvsyltan, och när som helst. Man vill inte ha köperödbetor när man gjort dessa.

6 liter rödbetor, man skär inte av spetsen, lämnar ca 6 cm blast, och skrubbar dem.

Lägg dem i en kastrull.

Häll på vatten så att det täcker. En STOR kastrull behövs. Små kastruller är för tevatten........och ägg.

Kokas mjuka med 1,5 tsk salt.

Skala rödbetorna, jag tar upp dem i en bunke med hålslev, skär av spets och bladfäste, och drar med kniv på rödbetans yttre, så släpper skalet lätt, när de är varma. Ta gärna en liten smakbit med smör till.

Lag:

11 dl spad, man tager spadet som är högst upp, för att inte få med eventuella sandkorn och annat som man inte vill ha med, det ligger på botten så det är inga problem.

8 dl socker

1,5dl Ättiksyra, 24 %

Koka upp lagen och de skalade rödbetorna.

Skiva rödbetorna, fyll på (hos mamma och mig är de återbrukade) burkarna och häll på lagen. Vänd burkarna upp och ner tills de kallnat.

Efter några veckor är de klara att avnjutas. Håller sig finfint väldigt länge i jordkällare och kyl.

Jag har kokat dessa idag, och en del gulbetor fick också följa med, de är lite annorlunda i strukturen, men det gör inget har jag bestämt. 

 

Evermat, en klimatsmart investering.

 Vår grönsakstork blev väldigt trött förra året. Den lät konstigt och inget blev torrt.

Jag kikade på sådana där flashiga fyrkantiga, från USA tror jag, man kan ju inte vara utan tork när det växer grönsaker och örter som skall torkas..... Men de var då inte gratis precis!

Till Evermaten har vi mång ollor, det som man lägger det som skall torkas på. Både flata och kupade. De är ju helt oskadda. Jag skrev och frågade Evermat-försäljaren om man kan köpa bara själva fläktdelen. Det kunde man! Den är gjord i Sverige vad jag förstår, och det kändes miljövänligt att "laga" den som fanns.

Nu har jag torkad de sista potatislökarna från i fjol. Skadade lökar av årets skörd är också torkade. Det gäller att ta vara på det som blir! grönkål och örter är också torkade, och lite svamp.

Idag skall de skadade vitlökarna, av en usel skörd, blandas med persilja och bli persillade i Evermaten. Solsken på burk!

Solros i stort format

Igår kände man hur kylan kröp närmare, den stora solrosen måste ju fotas innan de fryser bort.

Ljuset var besvärligt så det blev lite blekt

Men nog ser man hur stor den är? Den har lyst som en egen sol hos Grannen. Den har stått med vitlöken som är upptagen sedan länge. I eget majestät har den haft det som pärla i guld!
 

Lokalt producerat!

Tomaterna som odlas ligger på ett närproducerat keramikfat, från Mona Bågling, Hammerdal
 

Hon har också gjort det turkosa skålen, där passar mozzarella och tomater fint!

Fina utflykter, corona-anpassade, att minnas, den mörkare och kallare årstiden. Tack till äldsta dotra, som följde med!

Mandarinrosor!

 

Hönssläpp och vådan av att tappa en saxpinne

Äntligen! Hönsen får gå ute i det fria efter den långa perioden av restriktioner för fågelinfluensa-utbrottet som var stort och med stor påverkan på antalet hönsfåglar i Sverige. De tycker att livet är mycket bättre nu, när de kan gå och sprätta, de njuter, det ser man.

Det börjar bli dags på jordbearbetning och sådd.... Potatislandet brukar vi köra igenom med skålsvans, eller tallriksharv. En saxpinne släppte och ett stag lossnade. Vi har letat, och letat, och grävt igenom halva potatislandet med grepar, alla magneter som fanns har använts i flock i ren  desperation, även en  metalldetektor. Ingen framgång..... Potatislandet ser ut som om jättesorkarna har invaderat, men allt vi hittat är glas, porslin och gamla spikar. Morr morr, dubbelmorr.

Vilken fin skylt den har, va? Den är ju inte så ny, så det finns inga nya stag att köpa till. Däremot har mannen lämnat in en motsvarande på lokal verkstad och skall få en ny tillverkad. Då lär den väl krypa upp ur jorden. Då skall jag måla den i guldfärg, eller olja kanske är bättre, och hänga upp den på ett bra ställe. Skålsvansen har numera helt nya saxpinnar.

 

Nyskördat

 Jag har sparat en  hink med två chiliplantor hos "grannen". de får lite extra ljus av vanliga fönsterlampor ibland. Idag har jag plockat två pyttiga, men vackra, chilifrukter. Det är livsbejakande att odla! Den verkar trivas mycket bra och är grön och fin, jag har klippt ner den något.

Buena Mulata heter sorten och kommer från Runåbergs fröer.

Så här ser de ut under säsong. Blommar i blå-lila.

Höst i Jämtland, Bjurholmshöns

Hönsen älskar att var ute och leva rövare. Vi har gropar och rivspår lite överallt.

Det är skönt att de har möjlighet att röra sig fritt, när det blir metervis med snö och kallt på riktigt går de inte ut, och det är ju lite trist.

En kolsvart tupp. Ny för i år. Det blev en väldig oreda i flocken när den gamla tuppen försvann. Han var inne på sitt fjärde år och det kändes som det var dags att få in lite nytt. Vattenhål hittar de överallt, vatten är viktigt.

Nytt? Är det inte Gammal-Tuppen? Nej, det är han son! De är så lika så man undrar man ser fel! Vi har sparat två tuppar, på 11 hönor. Vi får se hur det går, än så länge är det toppen.

Gurkan som står i österfönster kämpar på

, gurkorna blir små och mindre, men goda! Då kan man väl inte putsa fönstret.........?

Vi har en återvänd Mechelner som undrar om det inte är fika snart!

Så där skulle ordningen inte vara, men det är så trassligt att ändra så så får det bli.
 

Det finns ju att köpa, koka egna inlagda rödbetor

Hos Christinas Sytips kan man se mycket bra, och jag gillar ju att göra själv. Av en bit överbliven träskiva skall jag göra mig en liten strykbräda för små projekt. Jag hade tovat en platta som ligger och vill bli något. Den fick bli stoppning.  Häftade långsidorna med häftpistol. Täckte härligheten med en gammal tröja som är slut men har hela partier, tog tyget dubbelt. 

Vek in kanterna, sträckte, häftade, sparade hörnen.

Drog upp det inre lagret och klippte bort en flik, det blir för tjockt annars. Drog ner så att det blev ganska platt och häftade. klippte till en bit filt och limmade med trälim.

Klart! När den har torkat kan man vända på den, Tack för det, Christinas sytips!

Jo, att göra själv, det får man höra både nu och då att det finns att köpa. Våra inlagda rödbetor tog slut. Jag älskar inlagda rödbetor, det är SÅ gott! Man blir himla bortskämd när man är van hemlagat, och tror att allt smakar så, när man KÖPER också.

Men rackarns så SUR jag blev. Till kalvsyltan var det godare med hemkokt chutney än de köpta rödbetorna, och vi provade två olika sorter. De var för hårda, hade trist färg, och ingen smak!

Nu har jag ägnat söndagen åt att koka nya, en del av egen odling och så köpte vi några. De är mycket svårare att skala än de hemodlade, till att börja med. Men smaken blir nog bra ändå. Man behöver förutom receptet en del tid, stor kastrull, bra trasa att torka med för halva köket blir rödprickigt, glasburkar, för det återanvänder ni väl, hoppas jag. När jag köper saker brukar jag kolla om det är bra burkar så kan man använda dem igen. Perfekt ÅTERBRUK.

Jag använder Mammas recept, det är bäst och jag provar inga andra för detta är TOPPKLASS. Håller i evighet, fast de brukar bli uppätna fort....receptet är för 6 liter rödbetor, men det går ju att halvera. 

MATKULTUR: Mammas Rödbetor

6 liter skrubbade rödbetor, spara toppen och lämna lite av blasten så blöder de mindre, behåller färgen bättre, häll på vatten så att det täcker. Skrubba är viktigt, för lagen kokas av kokspadet. Man vill inte ha knastriga rödbetor!

Tillsätt 1,5 tsk salt. Kokas mjuka, tar ca en halvtimme, men det beror på storleken förstås.

Skala rödbetorna varma. Skalet kan liksom skrapas av, inte skäras. Det är grisigt, smaka en rödbeta med eller utan smör, det brukar jag alltid göra, gott! Lägg dem i en ren kastrull, ta 11 dl av kokspadet, 8 dl socker och 1,5 dl ättiksyra.. Koka upp lagen och rödbetor. Skiva dem och lägg i burkar, eller lägg in små direkt på burk, och häll lagen varm över eftersom, så är   hållbarheten hög och  rödbetorna lättare att fånga. Skruva på lock och vänta någon dag innan ni börja avnjuta dem, till kalvsylta, pytt i panna, pölsa, eller rakt av på tunnbröd.

 Detta med recept är häftigt, mamma använda alltid detta, och hon har säkert fått det av mormor. Tänk, mormor, och andra kvinnor i en annan tid, de hade fullt upp med hårt arbete, stora barnaskara och de hade ändå tid och ork att hjälpa andra. Som mormor, och min mamma. De verkade också oftast nöjda med sin tillvaro! Jag är lyckligt lottad som har så mycket fint bakom mig. 

 

När mörkret faller är det fint med ljus i fönstren

 Dagarna är märkbart kortare, och allt som har placerats i jorden skall upp inför vintern.

Vi satte en hel del potatis, för tanken är att vi skall ha egen sättpotatis till våren. 14 fåror a´20 meter, förutom några som inte var fulla, så 13 fåror tillsammans, kan man säga.

Vi har ju haft utmärkta "gampäran" i vår jordkällare så vi har inte tagit några potatisar från landet, förrän nu.

Mannens C kom förbi och då tyckte jag att en premiär-hackning var på sin plats. En lagom stor hink och ett pärgräv, de utnötta men bästa stövlarna, ett inte allt för elegant skutt över fårnätet, och vips, drogs den första busken upp. Jisses, så mycket potatis! Hinken blev halv. På nästa buske blev den full.

Nu är vi nästan klara med potatisupptagningen, för hand. Med pärgräv som har anor, ett som pappa har haft, märkt med N, och ett som fanns här, märkt med ett E. Blasten körs bort eftersom med skottkärra, och det är som i gamla tider. Igår hade vi vilodag, och det behövdes.

På varje fåra har vi räknat in minst 50 kilo potatis, förutom en hel del spruckna som sorterats bort.

Det är roligt att hacka potatis när det finns, men det var ju inte meningen att det skulle bli sådana mängder. Det blir många måltider närproducerad mat.

Minst sprickor hade Asterix och Obelix, nej, Asterix och Connect skall det vara. Vi har även  Amadine, men de är väldigt känsliga, Pocahontas gav mycket men har också en del sprickor och skorv. Vi har också en del Sarpo Mira och Queen Anne. Vi statsar på potatis som klarar olika väder, är bra till mycket, klarar lagring bra, och inte så mottagliga för bladmögel.

Vatten, Handfat och ritningar

 Ja, hos grannen är det nu borrat för vatten. Vatten är lyx! En underbar Lyx! Tanken har svävat att gräva slang från brunnen här, vilket skulle bli nästan 150 meter, men när man ser hur det är i världen och så fort allt kan ändra sig så bestämde vi oss för att borra en brunn på  fastigheten. Det var det smidigaste jag har varit med om, helt nära huset, kort bit att gräva, och slangen är nu inne i huset! 1200 timliter vilket är mycket bra, och vi är ändå rädda om vårt vatten, det blir man när man har varit utan. Den brunn som finns på gården är i princip tom och skall fyllas igen. Det syns knappt att något har hänt, borrkaxet skall flyttas till odlingar och det ligger inte i vägen på något sätt. Det tog inte lång tid, och samma företag kom med grävare då det var så kort bit. Nu skall jag finslipa ritning till badrum/tvättstuga och har haft samtal med rörmokare och elektriker. Det var ju el draget sedan förut men kanske inte som man vill ha det, så det mesta är omgjort. Då vi tänkte att ett element skall sitta på ytterväggen under fönstret behöver el dras dit, och som med allt annat så hänger saker och skeenden ihop. Hantverkarna får prata ihop sig så går det smidigt. Vi skulle ju också välja tvättställ! Med lite avställningsyta, och något som ser fint ut, och framför allt går att tvätta sig ordentligt i när man ser ut som en lerkorv om handsingarna, med överfyllnadsskydd och rejäl ho.

 Det är inte så lätt när man har krav och tankar på vad man vill ha! Nu tror jag att vi har bestämt oss.
Ifö Renova Plan. Inte på bild här, dessa har vi hittat när vi har letat runt efter vettiga handfat/tvättställ. Det finns en uppsjö men inte många som är som vi hade tänkt. Vi hade badrum med björkskåp innan vi flyttade hit, men det finns inte kvar att köpa längre, det var synd. Nu är det mdf i allting, och kantigt åt alla håll, stora handfat men litet utrymme för det man skall göra.

Nej, inget att dessa blir det, nu skall jag mäta lite bättre och se om vi får till det.

I förrgår var jag ute vid halv tolv på natten och bar växter in i säkerhet och klippte Zucchini, hösten stormade in och jag trodde att det skulle frysa. Det gjorde det inte, men i Lofsdalen vaknade dottern till minus 2 grader. Brrr.

Tur att hon har känslan på rätta stället, hon hade rensat ur växthuset innan. Snyggt jobbat.

I mitt lilla hem, där jag bodde hemma, en gård i Jämtland, till salu

 En liten by i Jämtland, här slutar allmän väg och närheten till naturen är optimal. Här växte jag upp, och för ett antal år sedan sålde vi vår föräldragård. Den har varit fritidsboende sedan dess, men inte genom vår försorg, däremot sorg. Nu är husen , ladugården, vedboden med ett litet isolerat rum och en lada till salu, mark 3,5 ha, lämplig för odling, slåtter och bete.

 Husen har renoverats och jag känner ju inte igen mig, men här är "bryggstugan" där min farfar bodde när jag var liten, senare bodde min farbror och faster här. Här var det en speciell känsla, lågt i tak, särskilt på övervåningen och min farbror Laurentius hade fullt med blommor överallt! Köttätande växter, femöringar, pelargoner, amaryllisar, jag allt man kan tänka sig. bord och stolar kommer från mitt föräldrahem, det stora huset.

Här är hallen idet stora huset, till höger är de två stegen som leder upp på botten, alltså vinden, Där uppe finns ett rum, och mycket vind att inreda! Där fanns en gammal handvevad mangel när jag var liten och där hängde mamma tvätt på vintern. Där fanns också kakförrådet vid juletid!

Mammas kök såg inte ut så här, men det är samma kök.

 Utsikt över blånande berg och soligt, om än annorlunda. Vi hade kökssoffan där skåpen står.

 Köket i det lilla huset är också omgjort, ljust och luftigt som gjort för blommor. Här var ett litet sovrum till vänster vid den öppnade väggen, och rakt fram vardagsrum, med bäddsoffa där faster sov om natten. Där inne trivdes både gardenia och brunfelsia, gardenian hade julpynt till jul. Där såg jag på färgteve, simning och familjen Flinta, ja, lyxigt värre! Hemma i Stora huset fanns svart-vit teve ett tag till....

 Här var alltså Bäddsoffa och teve, och blommor, och en vit elefant i keramik som stod på en kista, som jag har nu. Utanför växte pepparrot, vinbär och syrener.

 På övervåningen i det lilla huset finns denna fina anpassade dörr med personlighet, ett litet badrum finns också, förutom ett sovrum.

 Mitt i bild ser man husen till vänster och ladugården till höger på andra sidan vägen, här har det odlats potatis och jordgubbar i mängder. Marken går rakt ner från byggnaderna, mot en angränsande bäck. Allt i ett stycke.

 Husen från vägen.

 Kammar´n som mamma sade, pappa sade sal´n. Men vi har ingen sal, sa mamma alltid.

Telefonrummet, där jag och min äldre syster sov i våningssäng, senare sov jag där själv, och innan sov några av de andra syskonen där. Här på gården var det alltid liv och rörelse, mycket folk, fika och mat.

Ladugården är rak och fin fortfarande. Jag hoppas och ber att det skall finnas någon som kan ta sig an detta, och gärna vill bo och verka mitt i naturen. Sök på Hemnet, Jämtland, Bräcke Kommun. Mäklare Ludvig & Co.
Höns, Värmlandsfår, Potatis, Grönsaker, eller andra möjligheter, fram med nygnuggade geniknölar, möjlighet att hyra ut på sommaren för fiske, jakt, friluftsliv mm.
Idag den 7 oktober, såg jag att det är bud på fastigheten. Jag håller tummen för att det är någon som vill bo för sig, på riktigt. Bärodling skulle också fungera fint, och biodling.