Mannens mamma föddes i Härjedalen i början av 1900-talet. Då var det vanligt att man fick arbeta från tolvårsåldern. Den här rätten, eller efterrätten, kommer från en prästgård i Härjedalen, där mannens mamma hade tjänst under en tid.
Då fanns ingen Ekströms blåbärssoppa, det kan man använda idag.
Här fann jag en flaska hemmakokt blåbärssaft i jordkällaren, så lyxigt! och så GOTT!
Man behöver lite mjölk, lite socker, lite vaniljsocker, vispad grädde, blåbärssoppa och skorpor.
Det är en riktig favorit! ( Passar säkert också bra i nyponsoppa!)
Man tar lite mjölk i en bunke, smaksätt med lite socker och vanilj. Rör så att det blandas. Det skall smaka lite sött och lite vanilj, tydligt men inte starkt. Bryt ner skorporna i bitar, rör försiktigt. De skall ligga precis så länge att de blir fuktiga men inte blöta, lägg dem eftersom i en skål. Det skiljer sig mycket mellan olika skorpor hur fort de blir blöta. Godast är att ha lite skorpkänsla kvar, inte bara mosigt. Fortsätt tills mjölken är slut. Jag tog ungefär en dryg deciliter mjölk, knappt två tsk socker, och en knapp tsk vanilj. Jag mäter sällan, känslan är bäst för den har man alltid med sig.... Skryt, skryt!
Koka blåbärssoppa och låt den svalna lite.
Så blandar man sina skorpor med vispad grädde, det skall vara en ganska fast blandning.
Låt vila en stund i kyl.
Ta soppan i tallrik, lägg på lite vaniljskorpor, och njut!!
Om det mot förmodan blir något kvar kan det sparas i kylen ett dygn i alla fall.
I Prinsessornas kokbok finns Skorpor i vaniljgrädde, och det är snarlikt.
Hoppas att det blir en fin blåbärssäsong!
