Morsdag

 På Morsdag invigde vi ladugårsbotten. Ett långt bord av skivor i furu och ek, som satts ihop och oljats. Underredet är en gammal ställning för att kvilta täcken, där kröp Henrietta och sydde upp och ned, upp och ner, med täcket fastspänt. Trådarna sitter kvar, men inte fattade vi vad det var, förrän husets förra ägare berättade. Henrietta var hennes farmor, och duktig på att ordna med saker och ting. På bordet ligger en duk som jag egentligen tänkte göra handdukar av, men det fick bli en lång löpare i stället. Solen går upp till höger och ger fantastiska färger i fönstret, så det passade bra tycker jag.

 De gamla backhopparskidorna fick ligga uppe på takstolarna

 Lite spruckna har belagen blivit, men i fint skick annars.

 Gamla tvingar av trä, fanns i byggnaden och har fått stanna kvar.

 Åt andra hållet står vävstolen och väntar på en varp, efter avtorkning. Det blir rysligt dammigt när man bygger. En ny-gammal stolpe har kommit upp och nu finns det golv över hela "botten".

 När man kommer upp för den nya trappan ser det ut så här. Trappan byggdes förra våren, och före den fick man klättra på en livsfarlig stege. Här stod också våra lådor med sättpotatis.

 Hornet är mäktigt och kommer från Öst-Jämtland, från mitt föräldrahem.

En sol av byggrester har kommit upp, två halvor som satts ihop, och smala strålar, allt målat i gula toner. Soffan stod här förut men var ganska ruskig av "djursmuts" av olika slag. Efter tvätt och puts, och en målning av lock blev den mycket trevligare. Den har fått ett liggunderlag och en ny-vävd trasmatta som skydd för träsmak. Soffan är utrustad med två bottnar, men man bör inte vara allt för lång om man skall sova i den.... Här blev det marängtårta med grädde och bär, citrondricka och kaffe, och en liten mjuk kaka med bär. Inga bilder tyvärr.....

Regnbåge, vävning och Du hade ju inte varit i Backe!

 Ur led är tiden, regnbåge och regn i december. Man får ha livlig fantasi för att få någon julstämning. Julhandel går nog inte något vidare, många stannar hemma då det är ruskigt halt. I fredags kom ingen post  i Ragunda då det bedömdes vara för halt. Jag känner med turisterna som kommer uppåt och kanske inte har dubbdäck, förutom att det är dåligt med den vita varan i området. Vackert är det med dessa färger och fenomen på himlen, idag har det varit dimmigt som mjölk större delen av dagen, och jag fick gnugga geniknölarna för att komma på något julgodis av saker vi hade hemma, för på vägen vill man inte vara. Det är ju bra och kreativt. Nöden är ju uppfinningarnas moder.

 Jag väver klappar, och det är ju inte så fantasifullt med ljusgrått, svart, vitt och rött, dessutom är det dåligt med rött på lagret. Fin utsikt har jag när jag slamrar på och skräpar ner! En kort stund är det också lite naturligt ljus.

 Det ser ut så här på ett ungefär. Det är den fjärde mattan, och nu blir det nog inga fler före jul. Idag har jag pyntat vävstolen, och det är första gången jag gör det, en gungande "Tomta" och lite glitter. Hon ser ut att ha det som pärla i Guld.

 I den lilla vävstolen klädd med röd varp gjorde jag en hög med spolar att väva ner varpen med. En tråd lin spolades tillsammans med färdiga spolar av blandat material.

 Så värst fint blir det inte omkring en när man väver, men det är praktiskt att göra många mattstickor färdiga och ställa i en bra kartong, eller något annat.

 Snart klart!

 Gla- hål, och så glada de är! Jag trodde att det var klart till 11-kaffet, men det tog några timmar till. Nu är den uppklippt, delvis fållad, en del tvättad, och en del skall fållas.

Man blir lite trött i luvan av mörker och textildamm... Jag vet ju att mannen har hoppat backe både här och där  i vårt avlånga land. Nu dammade han av sina priser, och de är fina skall jag säga. På en stod det Backe, som är en ort i vårt stora län. Vi var dit i somras, och då talade han klart och tydligt om för mig att han då aldrig hade varit där förut. Men vad står det då på priset, jag får allt läsa en gång till. Jag spit opp öuga, och läste igen, TV-skidan, jojomän, en enda gång blev det, och då var han med, och så, BACKE, står det, även andra gången jag tittade.
Naturligtvis måste jag påpeka detta, i mitt luddpåverkade tillstånd.
Men, sade jag, du hade ju aldrig varit i BACKE!
Mannen blev väldigt road, och kanske lätt förvånad, för att jag är så fullständigt utan begrepp ibland. SUCK!.
Jo men, BACKE, svarar han. Det var ju TV-SKIDAN, BACKE. Jag hoppade BACKE. Tävlingen var ju i LJUNGDALEN!