2: De är väldigt viktiga för eko-systemet.
Det har jag läst. I Aftonbladet.
Sanningshalten kan vara sisådär.
Själv känner jag mig mest blodfattig.
Knott har ingen snabel att suga blod med. De har en STOR käft, och med den biter de en bit skinn och lapar i sig blodet. Därför kan det bli en ganska blodig historia när man är ute och skall göra något.
Min pappa var ofta alldeles full av blodiga, röda prickar när han varit ute i jordgubbslandet eller haft något annat ärende ute.
Jag ser ut som honom. Mitt på ena ögonlocken har jag ett rejält bett. Håret är fullt av dem, de tar sin in i öron och näsa, och prata skall man inte göra för då får man dem i mun och hals.
Knort sa vi hemma. Små och svarta, som ett moln omkring en.
De hörs inte. Men finns.
I oändligt antal.
Närgångna. Blodtörstiga.
Hemskt jobbiga för djuren.
Därför är det bra med bete som har en del buskar och träd som de kan "dra av dem" på.
Bara att kämpa på, nu skall jag så majrovor.
Bilden ovan är lånad.
Mitt på näsan, mitt på ena ögonlocket, på en av hakorna och allt däremellan, så ser det ut hos mig.
Jag tror att jag behöver något stärkande så jag inte tuppar av av blodbrist..................