torsdag 31 december 2015

Gott Slut, och Gott Nytt År

Kära nån, jag som planerade att min blogg skulle försvinna, och hur jag skulle lägga upp en ny....
Det är roligt att vara kvar, att det är som vanligt. Jag gillar det! När det är som vanligt! Jag vill önska alla Ett Gott Slut, vad ni än gör, och Ett Gott Nytt År!

 Vårt båthus en tidig morgon, och jag har min gamla kamera, med stålboett, från 2008. Den är så snäll, och älven ger ett sånt mångfald. Jag är väldigt bortskämd, när jag har det som vanligt!
 Vi har haft ett innehållsrikt år, med många positiva saker. Det blir en bra jämvikt mot all oro i världen. Jag skall försöka tänka positivt nästa år, och försöka uppskatta allt vi har, ännu mera.
 Här är det en snöfattig vinter än så länge, och broddarna används flitigt. Det har ändå sin charm, med is och rimfrost, och jag tycker att det är skönt med kalla kinder. Det är den där mångfalden, i det lilla. Längst bort i mitten på bilden är vårt lilla hus, där vi stökar och trivs.
Här skulle man kunna skriva långa epistlar, det sätter igång fantasin när man ser det lilla huset på ön! I skogen är det fullt med mossiga stenar, håligheter under dem, och plats för skrömt.
Det är härligt att se så mycket, så nära, och att känna sig nöjd med det.
Kram på er, vi ses nästa år!

onsdag 30 december 2015

Julkort som dekoration

 Det fyndades ett litet servettställ förra året, en Tomte med skidorna i näven. I år tänkte jag att det passar väldigt fint som julkortsställ, en del julkort förtjänar verkligen ett långt liv. Detta kort kommer från San Diego,Californien, och avsändaren kallar Jämtland för Huvvaland. I sju veckor bodde hon hos oss för ett antal år sedan, och så mycket har det väl aldrig snöat.
Ett annat vackert kort kommer från grannar från vårt förra boende, det är så tjusigt och stämningsfullt med ljuset från lyktan och lagom mycket glitter.
 Ute är det fullt av rimfrost, det gör så vackra former och mönster.
 Den gamla lådan som fanns här när vi köpte huset är vackert frostig. Den var tråkbrun men har fått ett lager med järnvitriol och blev vackert grå.
Under julen blev det inget vävt, jag klippte ner fyra julklappsmattor, och så fick vävstolen vila. Nu har jag knutit fram varpen och väver minnen i mattorna. Gamla bolstervar från mitt barndomshem, mammas gamla duk, vävd i vitt och rosa, rött för kärlek och värme, flanell som alltid fanns i skjortorna, och spets från gamla lakan. I fönstret står en likadan ljusstake som fanns hemma i köket, det är den finaste ljusstaken jag vet. Bakom vävstolen finns en spegel så ljusen och de färgade glasbitarna syns i olika lägen. Perfekt plats för en vävstol. Det har varit vävstol här förut, precis på samma ställe berättade grannen häromdagen. Vävstolen kom från andra sidan älven och har inte färdats långt för att komma till sitt nya hem, varpen är Mildreds, som ägde vävstolen förut. En del av trasorna kommer också därifrån.
Den främre mattskytteln är handgjord och kommer från Mora, det är roligt med gamla redskap med karaktär.
Om man tittar riktigt noga så ser man även en Tomtegumma som gungar i vävstolen.

måndag 28 december 2015

Samlar färg!

 Korta dagar, man får vara med om man skall hinna fånga ljuset
 Fantastiska färger! Idag är det minus 18 grader, det är det kallaste vi har haft denna vinter, än så länge.
Himlens dovblå färg gör älven blå, och det dånar och sjunger både lite skrämmande och häftigt från isen. Just här har älven inte lagt, det var några dagar sedan jag tog detta foto. God fortsättning!

onsdag 23 december 2015

God Jul!

 Lugn och Fin
En sådan Jul önskar jag er alla!

söndag 20 december 2015

Regnbåge, vävning och Du hade ju inte varit i Backe!

 Ur led är tiden, regnbåge och regn i december. Man får ha livlig fantasi för att få någon julstämning. Julhandel går nog inte något vidare, många stannar hemma då det är ruskigt halt. I fredags kom ingen post  i Ragunda då det bedömdes vara för halt. Jag känner med turisterna som kommer uppåt och kanske inte har dubbdäck, förutom att det är dåligt med den vita varan i området. Vackert är det med dessa färger och fenomen på himlen, idag har det varit dimmigt som mjölk större delen av dagen, och jag fick gnugga geniknölarna för att komma på något julgodis av saker vi hade hemma, för på vägen vill man inte vara. Det är ju bra och kreativt. Nöden är ju uppfinningarnas moder.
 Jag väver klappar, och det är ju inte så fantasifullt med ljusgrått, svart, vitt och rött, dessutom är det dåligt med rött på lagret. Fin utsikt har jag när jag slamrar på och skräpar ner! En kort stund är det också lite naturligt ljus.
 Det ser ut så här på ett ungefär. Det är den fjärde mattan, och nu blir det nog inga fler före jul. Idag har jag pyntat vävstolen, och det är första gången jag gör det, en gungande "Tomta" och lite glitter. Hon ser ut att ha det som pärla i Guld.
 I den lilla vävstolen klädd med röd varp gjorde jag en hög med spolar att väva ner varpen med. En tråd lin spolades tillsammans med färdiga spolar av blandat material.
 Så värst fint blir det inte omkring en när man väver, men det är praktiskt att göra många mattstickor färdiga och ställa i en bra kartong, eller något annat.
 Snart klart!
 Gla- hål, och så glada de är! Jag trodde att det var klart till 11-kaffet, men det tog några timmar till. Nu är den uppklippt, delvis fållad, en del tvättad, och en del skall fållas.
Man blir lite trött i luvan av mörker och textildamm... Jag vet ju att mannen har hoppat backe både här och där  i vårt avlånga land. Nu dammade han av sina priser, och de är fina skall jag säga. På en stod det Backe, som är en ort i vårt stora län. Vi var dit i somras, och då talade han klart och tydligt om för mig att han då aldrig hade varit där förut. Men vad står det då på priset, jag får allt läsa en gång till. Jag spit opp öuga, och läste igen, TV-skidan, jojomän, en enda gång blev det, och då var han med, och så, BACKE, står det, även andra gången jag tittade.
Naturligtvis måste jag påpeka detta, i mitt luddpåverkade tillstånd.
Men, sade jag, du hade ju aldrig varit i BACKE!
Mannen blev väldigt road, och kanske lätt förvånad, för att jag är så fullständigt utan begrepp ibland. SUCK!.
Jo men, BACKE, svarar han. Det var ju TV-SKIDAN, BACKE. Jag hoppade BACKE. Tävlingen var ju i LJUNGDALEN!


onsdag 16 december 2015

Tack!

Jag vill tacka för alla glada och rara kommentarer, och säga att jag är kvar!
Det hände ingenting!
Återkommer!

måndag 14 december 2015

Värdet av gammal kunskap, Bloggslut

 Visst är det konstigt..... Sedan urminnes tider har vi som bor här använt oss av det som faktiskt går att få tag på, alltså i textilväg. Lin och ull. Starkt, mångsidigt, varmt, svalt, och helt naturligt, Klimatsmart. Så kom plötsligt Bomullen, som inte alls finns här, och då är det plötsligt finare!
Nu är ullen och linet på väg tillbaka tror jag, hoppas jag. Ja, bomullen kan vara mera lättskött, men det för så mycket annat med sig, och tänk alla jeans som har producerats av besprutad bomull för att sedan tvättas med syfte att bli utslitna, och knappt gå att laga då tyget har blivit så skört. Mera ekologisk bomull önskar jag mig!
Enligt uppgift försvinner denna blogg, och jag har inte sparat något. Jag ser det som ett tecken. Då är den väl färdig. Sluttjatat. Lugn och skönt!
 Om den försvinner, kanske det dyker upp något annat med Fale i, det vet jag inte.Tack i alla fall till er alla som har följt mig genom åren. Jag fortsätter mitt forskande och funderande, med mera naturmaterial, mera närproducerat som väl måste vara det mest klimatsmarta, och skapar fler jobb på ort och ställe. I år blir det en hel del lokalproducerade julklappar, mest från vävstolarna. Nästa år hoppas jag på mera ullhantverk, mera odlingar, mera textil, fler ord, mera ljus och värme, inte bara för egen del.
Jag tycker det är fantastiskt trevligt med fina böcker att inspireras av, gamla handskrivna recept är underbara, och gärna med en kopp kaffe till! Kvalitetstid!
Allt Gott till er alla från mig!

fredag 11 december 2015

Nero de Toscana eller Svartkål

Den kom till mig förra året, och den har stannat kvar!
I sommar växte den fint, och den växer länge! Den tål frostiga nätter, och ända in i oktober plockade jag svarkål. Den är fin att äta färsk, men om man skär bort det allra grövsta på stjälkarna, skär bort resten av stjälken och använder den som sparris, kokt med smör och kryddor, och så delar man bladen i större bita och torkar dem, då har man grön mat för lång tid framåt.
I stora baljor plockades den, och det tog en bra stund att skära och torka, flera gånger. Men så fint det är att hitta stora burkar som man kör ner näven i och tar en lagom mängd, som smulas ner i eget grönsakssalt som vi använder som buljong. Svartkål kan användas som ingrediens i pesto, jag blandade även i basilika för det är så gott, och så gjorde jag korvar i folie som man kan skära bitar av och lägga i potatisgratängen till exempel. Det är vardagslyx.
Svartkål är lätt att odla, täck den med odlingsväv så slipper man kålälskande insekter och får njuta mera! Man kan steka den i smör, helt själv eller med andra grönsaker. Det är bara fantasin som sätter gränser för denna eminenta grönsak som är hur nyttig som helst, och vacker! Frö från Runåbergs fröer.

onsdag 9 december 2015

Med doft av Julbak

I en skrubb hittade vi ett bakbord som hört till den gamla köket som var utbytt. Så flyttade vi ut bakbordet i ladugården för ett tag sedan då det blev lite fullt inne. Nu kom vi på att vi skulle göra tunnbröd på plåt i vår vanliga ugn, och då blev det till att plocka in bakbordet igen. Jag kom ihåg grunderna till degen men hade inget recept, så det får bli en tid av provbakning. En halv liter mjölk är ganska lagom att baka av i köket då det tar mycket plats. Det blev runt 40 små kakor. Inte som riktigt tunnbröd, men gott ändå. Jag har mammas gamla kavel med kullager och en kruskavel, en väldigt gammal kökskniv som har följt med på flera flyttar, och en ny sop som inköptes bara för att den var så fin. Jag har inte bakat tunnbröd på en väldig massa år, och är i princip novis på området.
Det finns väl inget som doftar så gott som nybakat!
Första gången användes även ugnen i vedspisen, men det blev mycket passning. De blev lite mer som riktigt tunnbröd, värmen blir
 lite annorlunda i en sådan ugn.
Vi använder vedspisen till mycket när vi ändå eldar. Värmer vatten till disk och som värmereserv, kokar kaffe, värmer och lagar mat, och här har vi gräddat en tjockpannkaka med mycket ägg!

tisdag 8 december 2015

Halsdukar och annat pyssel

 Halsdukarna som jag vävde, det blev två stycken, är nedklippta och tvättade. Den som har mohair i inslag är också borstad. Den andra skall pressas lätt. De blev mjuka och goa, ca 25 cm breda. På Kupan hittade jag två goa Tomte-töser med stickade tröjor och mössor. De har några år på nacken och det passar ju fint här. Visst ser de ut att ha det bra vid citronträdet som har fått mogna frukter. Undrar vad som är klokast att göra av dem, Lemon curd kanske?
I ladugården pysslas med lite av varje, vi har passat på att måla och täta lite innan kylan eventuellt kommer. Visst är den snygg, saken i mitten på bild?  Det har varit rena katastrofområdet där, vi har inte haft tid att plocka i ordning efter flytten förrän nu, och tänk så många saker vi hittade i lådor och påsar......! Idag regnar det och det är halt överallt. Hoppas att det inte blir sjukhusbesök med brutna ben istället för julpyssel, Var rädda om er!

onsdag 2 december 2015

När man har Tomte på loftet

 Jag skriver en liten sak i en Fårägar-tidning varje jul, det har jag gjort i nio år nu. Det är Svenska Allmogefår-föreningens skrift. I år tyckte jag att det skulle passa med lite foton på mina gamla redskap som illustrationer. Det är ju bara det att det är så svårt att få till några vettiga kort. Platsen som skulle passa bäst är för kall och bökig just nu, varför kommer man inte ihåg det när det är lite lättare med ljus och sånt. I vårt inte alltför stora kök fick det bli, men det var då inte lätt. Spinnrocken, som heter Kristina Magdalena, den lilla korgen och de gamla kardorna är efter min mormor och mammas farmor. De gjordes under 1800-talets mitt och har en väldig känsla och skönhet. De är fortfarande i bruk, visst är det härligt? Den kardade ullen är från våra får.
Nu är det plötsligt advent, och vårt jul-landskap har hamnat ovanpå ett skåp i hallen. Det är en bra plats, den lilla vävstolen står fortfarande kvar där, det är mysigt att kunna titta ut genom tvättstugefönstret och på citronträdet, eller blicka åt andra hållet och se älven och skogen. Till höger har jag då frysen med mycket smaskens, men ovanpå den ställer jag alla prylar och pinaler, och mannen kom skyndade med en extra lampa som också får stå där, så att jag skall se lite bättre. Det är väl det som kallas kärlek!
Från älvens strand kan man ha det så här fint.

tisdag 1 december 2015

När man är en TANT som vill rädda Messmöret

Nu har jag skrivit om Tomtar och får, och letat bland alla mina bilder. Oooh, så många fina bilder. Här är en som påminner om mig, jag tror att jag har en liknande bakdel. Bred och rund.
I morse satte jag nästan mitt fina ekologiska te i fel strupe. Messmörs-tillverkningen kanske försvinner från Östersund. Har ni hört så dumt. Vad ligger bakom detta? Jo, ARLA. De vill inte förlänga kontraktet och det är de som levererar råvaran, vassle. Milko sålde sitt Fjällbrynt 2010, till Foodmark. Senare såldes Milko till Arla, och de skrev kontrakt på mjölkleveranser till Östersund och Fjällbrynt. Nu sägs avtalet upp! Och jag som äter messmör och mjukost för glatta livet. Nog vill jag att det skall göras i Jämtland, som liksom har FÖTT det.
Nej, jag har kontaktat Foodmark, och föreslagit en kontakt med ett annat mejeri, längre norrut. Nu är detta inte aktuellt förrän om några år, men visst är det värt en funderare.

Man man skall inte låta sig styras, det är bättre att styra själv!




onsdag 25 november 2015

Julpyntad vävstol

 Mycket pyssel är det..... Varpen framtagen för förskedning. Jag har ju glömt att skriva hur lång den är, men nog är det runt tio meter
 och lika pirrigt varje gång.....Jag har tagit lite lingarn som effekt, vilket gör att man får vara uppmärksam. Det är både bomullsgarn, cottolin och lin, det är ju super när man inte är så van. NEJ, inte så klokt kanske......
 Skall det fungera, klarar jag av det här, eller blir det pannkaka av alltihopa.......
Solvning pågår
 Ser ju bra ut så här långt, juligt, med lite effekter av olika grovlek och material på trådarna som är runt 440 stycken.
Framknutet och prov-vävt!

tisdag 24 november 2015

Väva halsdukar

 Det är spännande att testa olika färger och garner...... Angora, alpacka, ull, mohair
 och ett garn med tofsar!
Det går rätt fort att väva för inslagen skall ju bara "fösas" ihop. Det melerade är handfärgat Silke/Ull.
Det är olika fabrikat på alpacka-garnet i varpen. Det märktes, för en tråd gick av, flera gånger. Man lär så länge man lever!

lördag 21 november 2015

Det brinner i en soluppgång.........Nyvarpat

 Att ägna sig åt skapande är väl använd tid.... Särskilt i dessa dramatiska och oroliga tider.
Det hjälper hjärnan att fokusera, och ger något vackert att titta på. Restgarner i cottolin.

torsdag 19 november 2015

Utflykt i Stenriket

 Nu i höst har vi utforskat omgivningen till fots. Om man går åt det håll vi inte har gjort så ofta kan man se vårt hus på avstånd. Man utrustar sig med ylletröja, vindtät jacka, bra skor och kamera. Då kan man upptäcka ett landskap värt en saga eller två. Älven har flera holmar, eller öar, just här. På andra sidan den stora ön är älvfåran flera meter djup, på den här sidan är den ganska grund. Vattnet är ganska strömt så det blir ingen stark is, det är öppna fläckar långt in på vintern.
Nästan precis i mitten på bilden kan men se Fale-huset. Det var en häftig upplevelse!

Stenrik, det är jag! Det finns fantastiska stenar att titta på, men mossor och lavar.

lördag 14 november 2015

Idag får ljusen brinna

 Idag får ljusen brinna hela dagen
Världen behöver mera Ljus och Värme.

fredag 13 november 2015

WoolPower-toffla

Toffla, av rester från WoolPowers produkter, sammanpressade till filt. Docksta har gjort en toffla med äkta kork och halkfri sula, innersula av filt. Band juligt rött, på denna lånade bild är bandet brunt. Mums för små Fale-fötter!