Lite vatten och några knappar

Lite vatten att tvätta den färdiga koftan med, och några knappar från lagret, Nu kan våren börja!

Som små flugsvampar!
 

100% ull, Jamieson & Smith´s Spindrift, Trädgårdskoftan är klar

Fem stycken stickade, att fästa trådar på, och montera, sticka kanter.  OS-stickning av restgarner. Någon annans restgarner, köpta på Tradera förutom det klarblå. Jamieson o Smith Spindrift, ungefär som Värmlandsull i känslan, blommar när man tvättar det!

Det bruna var fullt av spinnolja och som jag har längtat efter att tvätta den! Mycket brunt av den anledningen, jag ville sticka upp det. Tanken med Trädgårdskoftan hos Yll och Tyll är att sticka upp rester, och att randa så här är ju inget jag är van, men varför inte?

Denna är designad av Mary Jane Mucklestone, häftigt, och genialiskt om man vill använda det man har!

Spindrift är ett härligt garn, med fantastiska färger. Jag har köpt några nystan att använda med mitt "restgarn" som är kvar. Mera ull åt folket. Och, med 100 % ull i garnet, så kan man med gott samvete använda det i kompost och odling med gott samvete, efter att ha brukat sina plagg med den äran.

 

Trädgårdskofta, Sticka med restgarner

 Hos Yll o Tyll finns en Knitalong, Trädgårdskoftan. Nu när jag har lagat och lagat tänkte jag hoppa på denna och använda Shetlandsgarn, Spindrift, som jag köpt på Tradera för ett bra tag sedan. Det var en rejäl laddning med någon annans restgarn, olika färger, nystade, Spindrift, och en färg av Jamieson o Smith 2ply. I koftan använder jag Spindrift, i trädgårdsfärger, brunt, utan kompost och jord blir det inte någon trädgård, gult, vitt, blått, och blågrönt. Ränder som inte passar med varandra mer än på få ställen. En kofta som passar när man vill minska sitt garnlager och ha något naturnära på sig. Stickor 2,5 och 3 mm. Det är resår nertill i mönstret, men jag gör rätstickning. Åh, jag gillar detta garn! Det är som att sticka med Värmlandsgarn! Bakstycket är klart, och ena framstycket är i höjd med ärmen. Tunn, och lätt, jag tycker att det ofta blir tungt att sticka runt i ett helt plagg. Skönt att det är klart sedan, men ändå. Den här kan nog också passa att sticka i lingarn, för varma dagar. Skön OS-stickning! Satte till en klarblå rand, blåklintsblått, i annat ullgarn på bakstycket i rena glädjen över Di Svenske, så bra de är!

Lagar maskinstickad tröja

Små mystiska trådar släppte på min inte alls så gamla tröja, den är nästan 20 år gammal. Från den fina närliggande butiken som inte finns längre. I spetsen på mönstret längst ner har trådarna gått av. En lång ny tråd, av Rauma lammullsgarn, fint att laga med.

Hade vitt och svart, det fick bli vita duttar. Den här har redan lagningar, och kommer att få fler. Sedan kanske det blir en trädgårdströja, som trädgårdskonst.......

På Yll och Tyll kan man sticka sig en Trädgårdskofta, av sina restgarner. Kanske vore något!

 Minus 17 grader kallt, ull är kanon!
 

Återbrukade koner blir granna gröna granar

Jag tänkte mig att jag skulle använda lite handspunnet garn som jag har på lagret, tänkt för julen. Två tomma vävgarnskoner har jag också, vilken skatt!

Jag stickar från toppen, på strumpstickor, och ökar lite eftersom. Lätt att prova eftersom. Det kan vara lite mån/spelrum då konen bara skall vara som stomme. Garnet är ganska stadigt, stickor 3,25.

Två stickade granar har sett dagens ljus!
 

Jag gjorde mig en varp i ull!

Det är mycket garndamms-ludd här, det är stickningar åt alla håll, färdiga och ofärdiga, och en hel del nystan som man vill göra något av. Ull är skönt när det är kallt. I dyr-elens tider är det bra att ha en filt att vira in sig i, och annars också. Jag letade reda på tvåtrådigt ullgarn från gömmorna och valde ut några, och gjorde i ordning för varpning hos Grannen. När det är kallt eldar vi där, och då är det mysigt att vara på plats och göra något skapande! 5,5 meter är varpen och skall bli en filt, med söm på mitten. Det räckte inte så långt, jag fick ta mera garn, och nu är det 220 trådar. Det var riktigt roligt att varpa och tog bra på resterna!

Bordsvarpan är snäll och smidig, går bra att flytta själv. Står fint på en kista med--------- GARN!

Beställning av julklapp: de skall bo i Härjedalen. Gröna och blå toner passar bra i landskapet.

Nu får jag sätta sprutt!
 

Socktober, småstickat

 Sockar till en tös på 1 år, så fort det har gått! Grattis!

Garn från lagret, det mörkare rosa räckte inte så jag fick ta lite handfärgat  garn på det andra skaftet. Det är lite ljusare men personligt....... Stickor 2,75.... Skulle vara 2,5 röda Zing, men skumögd som man är blev det 2,75, som är orange, men det syntes inte. Det var rött i mina ögon, och inte tänkte jag på att dubbelkolla.  SUCK! När jag väl kollade trodde jag att de var felmärkta?!  När det blev lite ljusare såg jag ju att de var mörkt orange........ Men det blir nog bra ändå. Peer Gynt heter garnet, 100% ull.

Mörkt, grått, och regnigt väder, löven sprutar runt i vindbyarna, synd på de vackra färgerna!

Glad Påsk, en äntligen färdig Aftur och Mera Ull åt Folket

Påsk med blommor från dotra och hönsfamilj

Min Aftur är färdig! Tvättat och alla trådar fästa. I ullgarn från Värmlandsfåren, en del är handspunnet, förutom det vita som är LettLopi som jag fått av en f.d. granne. Mönstret framgår inte lika tydligt när jag har använt så mycket av naturfärgerna, det blå och gröna har jag färgat före spinning. Om det blir fler så skall jag inte göra sista intagningarna vid halsen, jag tyckte att det blev lite trångt.

Nedklippt ullväv, med olika inslag. Den mörkare har inslag av melerat alpackagarn, den andra har grövre inslag av garn från fåren. Jag har delat upp det i två längder, zig-zagat noga, och tvättar den i ull-program med ulltvättmedel. Så får jag se hur jag monterar ihop det, beroende på hur det krymper och tar sig ut. Jag tänkte att man kan ha dem som sittfiltar ute. Varpen var ganska smal, knappt 3 decimeter, av lite strävare ullgarn från Estland.
 

De kära fåren

När vi bodde i Västra delarna av Jämtland fick jag ett nystan Lettlopi, inköpt på Island av en snäll granne, som skulle få bli något fint.
Ett vitt nystan, som har legat och väntat sedan dess.
Nu tänker jag på Australien, alla fåren som är döda, all ull som gått upp i rök, och känner för att göra något symboliskt.
Med garn från de egna fåren som är kvar hos oss i tanke och

ullform, och ett nystan Lettlopi, skall jag sticka en Islandströja, en Aftur, och tänka så det knakar, på Australien, och känna lyckan av att ha så fint garn att arbeta med.
Nu skall jag nysta garn, garn med ull från bland annat LillVärsta.

Mera Ull Åt Folket, Persedelvård är Textilsmart

 Sjalen är klar och tvättad. Den är utlagd på mammas badlakan av lakansväv efter tvätt, och så rullar man ihop härligheten för att få bort vattnet, så torkar den fort på  torkställningen.
Varm och skön! Varmast är de delar som består av Värmlandsull.
Entrådigt handspunnet garn, stickor 5mm.

Mina "stadsvantar" har gått sönder igen, det tar hårt på vantar att skotta snö!
Sockarna behöver också lite kärlek och förstärkning.
Etuiet för virknålar mm är köpt hos Marks på 80-talet och är alltid nära till hands!
Persedelvård kallas det om man är i det militära.
Fint ord!
Persedelvård.

Just nu pågår en kampanj med titeln 

Textilsmart

Naturskyddsföreningen är en drivande kraft, bland flera.

Sök på TEXTILSMART

Fler kan göra MER!

Mera FÄRG och VÄRME åt Folket, sjalstickning

 På dataskärmen kom denna bild upp härom dagen och den är så fin!

Nyfärgat ullgarn, ganska lika i färgerna som bilden ovan, varmt och skön nu när det börjar kyla till sig! 

 Handspunnet sjalgarn på stickorna, det är så mysigt att sticka med!

 Vedlåda nr 2, av spillvirke och en återbrukad figur som mannen gjorde för länge sedan och som har kommit hem, gjord som present. Betsad i lärk. Inget värmer som en knastrande brasa!

 Kaffe, garn och en nystepinne värmer också gott. Jag virkar rött som kanske vill bli något så småningom. Svensk ull!

"Höstsjalen" är klar, bara trådar att fästa!

Höstfärger och handspunnet garn

Det är så mycket vackra färger på hösten, här skall de sparas i en höststickning
Rowan Fine Tweed. Eftersom sticklusten rann till obönhörligt så tog jag två strumpstickor och lade upp sju maskor till en sjal. En sån som man ökar fyra maskor vart annat varv, som jag har gjort förr.
103 maskor hade jag på stickan innan jag bytte till en rundsticka.
Tre färger har jag, kan hända att jag sätter till lite vitt för rimfrost och lite nysnö.
Mycket trevligt garn, inköpt på Tradera för ändamålet. Ren ull.

Plockat fram lite handspunnet garn ur gömmorna, nästan vitt och grå toner.

Garnfärgning, återbruk och fråga

 Plastpåsarna som jag färgar garnet i använder jag flera gånger. De är av lite tjockare plast och håller bra. De får stå i gamla byttor av plast. Jeaba kallvattenfärg

 Här är det garn av ren ull som färgas. Den blå i mitten är av ull från Jämtlands-fåret.
Korsning mellan Merinofår och Sveafår, Sveafår är en korsning i sig. Korsningen är gjord i Jämtland för att få det bästa från flera raser.
Klövsjöfår är ett Jämtlandsfår, helt naturligt.

 Mera Ull och Garn Åt Folket

Hittade denna sak av trä i en låda på ett symaskinsbord. Vad kan det vara?

Profilbild.

Återvunna ljusstumpar och Mera Ull Åt Folket

 Jag sparar alla ljusstumpar och vi köper bara stearinljus, och nu har det smälts en hel del när vi ändå eldade i vedspisen. Formarna är köpta för ändamålet men de går ju all använda flera gånger. Häftmassa användes för att täta där veken går ut. Den är tillverkad i China och luktar ----------&!? Finns det ingen vettig häftmassa?? Den är gammal, men nu läser jag på paketen för att hitta alternativa tillverkningsland. I går tittade jag på glödlampor från Philips, de är också tillverkade i China. Jag vet att det stavas med K i Sverige men jag blir faktiskt lömsk. Ljusen blev fina, doppade dem i hett vatten så släppte de ur formarna. Alla svarta rester av vekarna klipptes före smältning, resten petades upp med en gammal gaffel. jag sorterade färger på stumparna också, även lite vaxljus-rester fick följa med.

Ull i förädlad form, födelsedagspresent som är på väg med PostNord. Stresstickade det sista framför Teven i förrgår kväll, fäste trådar, tvättade och hängde dem ovanför vedspisen innan läggdags,så de var torra i går förmiddag. En tråd ullgarn från våra får och en tråd sockgarn i foten, restgarn i skaftet. Stickor 3,5 mm.

Från kalla nord, Vantar och muddar från norr

 Mina "stadsvantar" är stickade efter ett gammalt mönster som finns i ett häfte  som faktiskt heter Vantar och muddar från norr
Jag gillar det enkla och funktionella. Om man tar grövre garn och stickor, färre maskor så blir det större vantar, lätt att anpassa och effektfullt mönster. Varma blir de då de blir dubbla i två färger.
Skate-Maria föddes 1875 i Västerfjäll och hade samiska som modersmål. Hon använde enkla geometriska former på ett eget sätt i sin stickning.
Ett par till såna här sitter på stickor med handspunnet garn, kanske dags att göra dem färdiga.
Mannen har också fått ett par med tretrådigt ullgarn, i vitt, grått och blått.

J

 Här finns fakta om skapare av mönstren och fina bilder med historia. Lovikkavanten med fint broderi finns beskrivet med hela skapandeprocessen.

 Dessa vantar har jag stickat och de är mycket fina.Mönster från Gudmunstjärn.

 Pärlor har man använt för flärd och dessa är från Jämtland.

Med supertunna stickor och fint garn stickades dessa fingervantar. Mönster från Jämtland. Det fick gärna ta lite tid när man skapade varmt och vackert för kalla dagar.Här finns även ett vantmönster av Märta-Stina Abrahamsdotter.
Virkade vantar, vantar för arbetande händer att ha i handske, och handske i vadmal och skinn finns också beskrivet.
 En mycket trevlig bok/häfte, med 12 beskrivningar, producerad av Länshemslöjdskonsulenterna.
Boken har jag haft i säkert tio år, jag tror att den är köpt på Jamtli. Kan finnas på antikvariat, Bokbörsen, Jamtli, Slöjdmagasinet har ibland äldre böcker också, kanske Tradera

Ruggad ull och virriga funderingar

På Tradera fann jag denna annons. Ruggad ull i aprikos och rost.
Till vänster ser det ut att vara en varpfläta.
Igår kom en fullmatad gula kartong med detta innehåll.
Kan bli fantastiskt, eller också får jag åt nerven.

Ett företag som producerar mat med med kyckling får ta tillbaka 52 ton med friterade nuggets.
52 ton med ett stort antal ton kött med sjukliga förändringar.
Som aldrig skulle ha använts.
Men 52 ton!
Kycklingfilé!
Hur många kycklingar är det?!
Vad är det vi äter, och om kyckling är så bra föda, skall den produceras till vilket pris som helst? Hur har de där kycklingarna mått?
Företages säger att köttet på ingalunda vis är dåligt eller farligt att äta, det är utseendet och konsistensen som har varit felande. Men är det inte så man kan se att kött inte är bra?

I Jämtland skall det produceras fisk i odling på land, men vad skall fisken äta?
Mat som produceras av fisk från hav långt bort, och tre kilo fisk som bli mat för den odlade fisken blir ett kilo fisk för människor att äta. Klimatsmart?
Gör inte den fisken bättre nytta där den är? Den måste också fångas, transporteras, och "förädlas".
Sedan skall maten transporteras.
Det finns en hel del att fundera på.
Dessutom måste vi minska på onödiga transporter. Varför åks det så fruktansvärt mycket med allting?
Vi minskar vårt åkande hela tiden, det var bland annat därför vi sålde vår stuga.
Vi försöker handla lokalt. Vi flyger inte.
Men vi kan göra mer.
Men jag vet många som skulle kunna göra väldigt mycket mera som inte ens funderar.
Det är väl där det sitter.
I hjärnan.
Jag tar gärna emot förslag på smarta saker att göra, eller vad som kan vara klokt att inte göra.
Motivera sig själv att tänka lite bättre.

Jag skall se om det finns frön på Törnrosas kjortel, de skall vara färska och egna frön är fint.
Fröna skall vara färska enligt uppgift. gamla frön gror dåligt.
Allt man kan göra räknas i dagens Miljötänk.
Tomatplantorna skall efter klippning i bitar ner i Bokashi-hinkar eftersom, egen jordfabrik är bra.
Jag läste också någonstans att odla är bra, alla kan odla något.
Potatis däremot var inte så bra, för den är inte dyr att köpa och lätt att få tag på?!
Man rekommenderade sparris som är dyr, och kronärtskocka till exempel.
Men sparris tar flera år på sig att bli något, man får köpa dyra plantor eller så frön, som tar ändå längre tid.
Kronärtskockor är inte så lyckat här i Jämtland, man får börja tidigt och ha extra ljus, det är inte säkert att de hinner bli klara ändå. Om man har misslyckats eller inte får ihop så mycket att man riktigt kan njuta av sin skörd så är det ganska troligt att man ger upp.
Nä, jag tror på att börja med potatis! Blir goda potatisar som mättar, enkelt, robust, snabbt!
Bondbönor! Passar jättebra i Sverige, lätta, ger näring till båda jord och odlare, och nästa år skall jag försöka ta egna frön från favoritsorter. Går att frysa!
Morötter! Goda, vackra och inte svåra, men måste gallras och rensas lite. Men då tänker man bra.
Vitlök, det är roligt att sätta på hösten och leta det gröna på våren.
Majrovorna, de är goda och snälla, ger länge, kan stå länge, går att förvälla och frysa in.
Tomaterna, de tar tid, men så goda de blir, och så många sorter det finns, och så är jag svag för zucchini.
Jordärtskockor, bara att gräva ner och vänta! Går att förvara i kyl eller jordkällare. Tåliga och goda. Fleråriga! Och kål, det finns mycket olika sorters kål. Sockerärtor!
Jag har sparris, men de är till "fint" inget att fylla frysen med precis.
De skall få lite kompost.
Tack för ordet!

Naturmaterial

 I vävstolen John A Thulin är det 100% lin. Rimmar gör det också!

 En del av väven blev disktrasor. Där gjorde jag en del av väven glesare för att de skall torka fort. Inslag av lin. Så klippte jag ner efter 6 trasor, och solvade om varpen och väver i vanlig tuskaft. Varp lin 16/2, inslag av lin.

En liten tossa till en ännu ofödd, beställd av ena dottern som skall ge bort den så småningom. 100% ull från Värmlandsfår. Nu är de klara båda två, tvättade och redo för användning. Beskrivning från "Sticka sockor, vantar och lite till" av Erika Åberg.

Ulligt Projekt

 Jag nystar och nystar........ Beställning på tröja utan mönster, fast ändå mönstrad. Har grävt djupt i kistor och korgar, spunnit och kardat, och fått ihop en hel del möjligheter. Den stora korgen hade handtag för länge sedan, den har fått ett foder med fickor så att det går att hålla lite ordning på pinalerna. Kan hända att den får lite "utveckling" på detta senare.

 160 maskor på stickor 5,5 mm. Ull av olika kvalitet och lite silke med mera, allt är spunnet för hand.

Står fint på mammas gamla garnskepp. Minus 13 grader i morse och ett litet uns snö på marken.

November, skall gå i ULLENS tecken!

På älven har isen börjat lägga sig.