På plats!

I mitt lilla hem, där jag bodde hemma, när jag var ung i "värla", fanns det mjölkkrukor. Stora krukor i lättmetall, men tunga att släpa upp och ner för källartrappen, där de stod på kylning, med mjölk i, innan hämtning. De såldes efter att korna försvann, och så gjorde även den bärbara mjölkmaskinen. Något eget mjölkbord hade vi inte, det fanns ett för hela byn, en bit upp i byn, vid vändplanen, där skylten Här Slutar Allmän Väg står. Där kunde man också sitta och filosofera, eller sätta upp en viktig notis.

Vi har några andra mjölkkrukor och så lär det väl komma dit något grönt och blommigt om jag känner mig själv rätt. Numret från våra mjölkkrukor skall vi sätta upp, det tycker jag är fint att minnas. Järnvitriol med lite grå bets har vi behandlat bordet med.
 

Nu är den hemma!

Ingen lätt sak detta! Den står stadigt. Fyra personer krävdes för att klura och baxa ut den och upp på släpet med hjälp av träreglar. Sedan bar det av hem.

Tillverkad av en snickare på 84 år. Han snickrar så gott han kan med hjälp av sönerna med de tyngre momenten.  Fantastiskt! Han kämpar på trots pandemin, och det är ju en väldig fördel i dessa tider att ha något för händer, och att skapa ger ju dagarna mening och glädje.

Han är dessutom sjuklig, så detta är ett mästerverk. Väl hemma var vi bara två, men vi lyckades med list få av den, och placera den på ett bra ställe. Fortsättning följer.....
 

Mjölkbord, mjölkpall, mjölkbrygga, kärt barn har många namn

 

Mamma är lik sin mamma

 Vi hade rejält med grädde i kylen för en tid sedan. På radion Jämtland har de haft en "sommarkock" som har givit många goda tips, bland annat så gjorde han smör. Fram med grädde och visp, vispa tills det blir gryning, trö, knåda, smöret tills vätskan kommer ut, häll på lite iskallt vatten så att vätskan blir klar, vätskan sparas naturligtvis och blir degspad, och salta. KLART! Jag berättade detta för min numera ende levande bror och han hade väldigt goda minnen av detta samtal. När jag var liten fanns en separator i källaren som gjorde grädde, separerade grädden från vätskan, under ett tillgivet plingande. Han mindes också att grädden blev smör, han hade minsann vevat smörkärna också. Jag är absolut född i fel tid, men visst är det roligt att saker finns kvar i generna. Det fanns också ett fat/skål i trä som smöret knådades i.

 I släkten har också funnits otroliga mängder garn, och detta är gammalt lingarn från Jämtland. Fyndat på en Auktionsbyrå som köpet in sterbhus, alltså dödsbon. Se så olika färgerna är, och strukturen.

 Potatis fick inte saknas, då var man matlös! Denna tycker jag ser ut som en väl använd vante av ULL.

 En smörform finns numera i huset, den fanns i den fyndade konten från i somras.

 Den har vackert snidat mönster i botten, och är väl använd.

Visst ger det en viss glädje att ha vackert utformade bruksföremål? Det är gjort med kärlek, det syns.

Snällpanel

Det är många beslut som har tagits under sommaren. En del saker lär man sig medan man håller på, då går det lättare att bestämma sig när det behövs.

Under eterniten fanns en liggande panel i trä, gulmålad, Det visste vi inget om. I ett tidigare byggprojekt har vi satt falspanel, den är liggande, mycket snäll att hålla på med. Lättsam att måla i sidled, mycket lättare än upp-ned! Dottern som målar panel i yrket, sade att den inte liknar den hon är van, denna är inte alls så tjock, 22*145 om jag inte minns fel. Det finns även en smalare variant.
Den är målad med Bryggsmörja, lätt att hålla på med, finns i några olika nyanser hos Kulturarvet, Östersund. Billig, och vi har använt samma pensel till hur mycket som helst. Färgen innehåller linolja, tjära och terpentin.
När man har målat med denna färg får man hålla sig till den. Den liknar lasyr i resultaten men doftar underbart och är som sagt mycket trevlig att hålla på med.
Så utbyggnaden fick liggande panel, och fortsättningen på samma vägg som utbyggnaden fick mera isolering av "Västkustskiva" och ny panel i trä.
Under eterniten fanns en tilläggsisolering av glasull med tjock brun "tjärpapp" utanpå.
Den biten som då var mörkbrun innan den nya panelen kom på, såg så erbarmeligt ledsen ut, så jag har helt enkelt bestämt mig, det blir inga bruna eller svarta hus för Fale.