Bokslut 2016 och Gott Nytt År

 Åren går så väldigt fort! Det senaste är inget undantag! Mycket har varit roligt, mycket har varit jobbigt, som Livet brukar vara. Under året har jag känt att gener betyder mycket, en äldre släkting har berättat mycket om sin barndom när hon fick husrum hos min mormor och morfar. Min mormor lärde många att spinna, hon tog spinnrocken på sparken och for "upp på byn", där de samlades för att karda och spinna tillsammans. Min mormors syster bodde "upp på byn" och de träffades och hade väldigt mycket roligt med garn och redskap. De färgade garn som de knutit om först, för att få det "randigt". De vävde och jag kan riktigt se dem framför mig. Jag önskar att jag hade pratat mera med min mamma om såna saker, men tycker att det är fantastiskt roligt att höra nu. Jag har under året fått saker för textila äventyr som äldre släktingar har haft. Bland annat från mamma "Faster Elise" som inte var faster, utan gift med hennes farbror. men så sade man här i Jämtland. Och mamma tyckte så mycket om faster Elise, och sin kusin L, som skänkt mig sakerna. över huvud taget har jag tänkt mycket på släkten, både de som finns här på jorden och de som lämnat jordelivet. Min manna tyckte mycket om rött, och det gör jag med. Men, av någon anledning så förknippar jag min mamma med blått, och det kanske är det där med den blå himlen, det vinter-blå,  det blåskimrande vattnet, det hoppfullt blå, det lustfyllda blå.

 Jag fångar färger, och tänker att man måste unna sig att vara glad. Hitta det som ger energi. Unna sig tystad, för att kunna tänka, för att kunna se. Att göra saker av rätt anledning, göra saker på energismart sätt, helst saker som är bra för många. När världen ser ut som den gör är det verkligen svårt att veta i ett större perspektiv, men kan man göra något lite för någon, så är det kanske något som ger ringar på vattnet, på ett bra sätt. Läkare Utan gränser får en slant varje månad, och som ett brev på posten kommer det massor av brev med önskemål om  gåvor. Men jag håller mig till dem, och skänker saker till Pingstkyrkan och Röda Korset, däremot så handlar jag inte så mycket.

 Vi försöker värna om miljön och det var länge sedan vi såg så mycket insekter och blommor som i år! Efter en period mycket åkande och transporterande med flytt/bygg/fårlöst med allt vad det innebär så har vi inte åkt så mycket bil under året. Denna månad hade vi ingen tankning på bränslenotan! Vi har odlat, med bra resultat, men lite struktur skall det vara. Huset och ladugården har fått den omsorg vi tänkt, förutom de två väggarna med plattor som är kvar. Det får bli lite eftersom, inget akut, det är skönt.

Mammas favoriter, Anemoner, och rosen jag fick av Tant Kofta. Den gick inte att gräva upp innan flytt, jag saknar den.

Tankar om 2017

• Tänka igenom vad som skall odlas, det som ger bäst resultat och håller över tid, med lagom mycket arbete.
• Naturmaterial, återbruk, miljö, MER och BÄTTRE!
• Gärna läsa mera, och skriva mera.
• Nära och Kära
• Tänka igenom, så att det blir mest och bäst resultat per insats
• NJUTA 

                          Gott Nytt År!

Vävfrämjandet Undrar

Det är många gamla redskap för textil som kommer från Sverige. På en blogg hittade jag denna "skyttel", och innehavaren hade fått den av sin dotter, som städade ut något hus eller så. jag tycker att den verkar vara ett mellanting mellan skyttel och garnsticka, men finns det någon som vet vad det är och när den har använts? Jag tänkte mig en gles varp där det är lättare att använda en sådan än en garnsticka. Det är roligt att veta mer!

God Jul!

 En riktigt skön,

 stämningsfull, glad och vilsam

Jul 
önskar jag er alla

Tant i Advent

 Tanten irrar runt och börjar lite här, och fortsätter lite där. Sen glömmer jag vad det var jag hade tänkt, egentligen. När vi hade dubbelt så stort hus, och många uthus, så rymdes det oändliga antal Tomtar i vrårna, nu har jag minskat ner antalet, och tar fram det som känns roligt och bra. Man måste ju inte ha allt framme varje år. Då blir Tomtekartongerna tomma, och jag fyller dem med sånt som blir för mycket, och hittar det igen när Tomtarna skall tillbaka efter jul. Ostkupan och kakfatet har min mamma haft, och det står på en gammal skänk nu. På bilden har det hamnat intill en adventsgran som barnen var så förtjusta i när de var små, och de kommer ihåg hur de satte sockerbitar i den som Extra Allt.

 Saffransbröd, kavlad och fyll med kardemumma och mandelmassa, blandat med smör. Hoprullad till två tjocka, goa bullar, som skärs i lagom stora bitar. Så gott!

 Stickar gör jag också, sockar mest, och så kardade jag ull med lite glitter och gjorde små härvor på den nya boken.

 I vävtidningen 2VÄV"som jag slänger ett öga i nu och då, fanns en fantastisk bild!! Här blir det mera vävstol än skidor, för nu regnar det och blir glashalt igen

 Ute ser det ut så här, ljusare än snöfritt, men inte mycket mer. Stjärnan är från Orrefors. Gardinerna vävde jag för över 30 år sedan.

 Det är fint med adventsbelysning, så här bor vi! Ladugården syns inte, den ligger åt andra hållet, och en bit upp. Takfönstret täcks av ispansar, men man ser att det lyser i alla fall.

Stjärna från Persåsen. Det regnar för fullt. Vi var ute tidigt och skulle köpa ett par byxor till lilla mig. Tanten har blivit för mycket, och jag tycker verkligen inte om att prova kläder. Mannen han följer troget med, och nu skulle det bli något snyggt till jul, och andra tillfällen! ????? Det var inte lätt! Jag vill ha byxor med hög midja, lagom mycket luft i benen, och som sitter lagom om baken, lite stretch är skönt. jag fann rätt storlek, och det var roligt, för den var inte alls så hög som jag befarade. men så var det fickor på framsidan, som putade ut, tyckte i alla fall jag, i den otäcka spegeln i provrummet, med den onda belysningen som gjorde mig dödligt blek och jämmerlig. Annars var de riktigt fina och sköna. När jag provsatt dem så putade det ännu mera. Nä. Nästa butik! Nya givar. Hög midja, ja, men så smala i benen att mina fina ullkalsonger i blått korvade sig och de gick inte att få på. Har inte alla ulliga kalsonger när de provar kläder? Man måste ju låta spirorna andas! Korvskinn skall vara på korven! Vi skall förresten äta julkorv till middag! Byxorna med vida ben var ju vida så fåglarna kan flyga in, och slag vid fållen får man ju klippa bort då jag inte är så värst högbent precis.  Samma med dragkedjor i benslutet, varför skall man ha det? Fungerar inte om man skall klippa och fålla, och dessutom låter det ganska onödigt. Nä, jag är byxlös fortfarande, och några glammiga toppar blev det inte heller för jag hittade ingenting som för mig på läppen. Jag är en mycket grannlaga Tant.

Ull, det finns det i butikerna, det tyckte jag var roligt. mera ull åt folket!

 Min egen Tomte som jag skriver om i Allmogefårens Tidning har fått en illustration.

Kram på er!

Disktrasor och kalvsylta

 Disktrasorna i lin, med glesvävda ränder.

 När de tvättas drar de ihop sig lite och blir så goa så!

Kalvsylta, det fanns alltid hemma i mitt föräldrahem till jul, hemlagad givetvis! Den är bäst! I år hade vi tur! Lyxigt med hemleverans av kalvkött! Storkok av kalvsylta i dagarna tre. Helt utan konstigheter: kalvkött med ben, salt, vatten, kryddpeppar, vitpeppar, lagerblad och lök. Kokas tills köttet släpper från benen, ta lös och mal köttet, helst inte för fint, koka  buljongen med benen en stund till, häll buljong genom sil i det malda köttet tills det blir lagom konsistens, smaka av med salt och peppar medan det kokar upp. Häll upp en liten skvätt på ett fat, låt kallna och se om det stelnar. Gör det inte det, tillsätt gelatin enligt anvisningar. Om man använder älgkalv kan man ha en fläsklägg i koket för att få bättre "bindning". Häll i formar, låt stelna, och jag vände dem upp och ned och delade dem för att sedan frysa in lagom stora bitar. Mycket disk blev det, bra att mannen extraknäckar som diskmaskin nu och då!

Naturmaterial

 I vävstolen John A Thulin är det 100% lin. Rimmar gör det också!

 En del av väven blev disktrasor. Där gjorde jag en del av väven glesare för att de skall torka fort. Inslag av lin. Så klippte jag ner efter 6 trasor, och solvade om varpen och väver i vanlig tuskaft. Varp lin 16/2, inslag av lin.

En liten tossa till en ännu ofödd, beställd av ena dottern som skall ge bort den så småningom. 100% ull från Värmlandsfår. Nu är de klara båda två, tvättade och redo för användning. Beskrivning från "Sticka sockor, vantar och lite till" av Erika Åberg.

Min vinst!!

 Bästa Laila "Garntrassel"! Så fina reflexer!

 Och vilket stiligt brev, med vackert vikt paket för reflexerna.

Tusen, tusen Tack!!

Nej, nej, nej, Tommy Körberg

 Nu vet jag inte om jag skall skratta eller gråta. Ord är viktigt, och ibland lyssnar jag på texten när någon sjunger. När vi tog en liten adventsfika sjöng Tommy Körberg " Snön som faller, faller ner som regn". Nej, nej, nej! Snö som faller som regn, det finns inte. Det är regn! Underkylt må hända, men REGN. Här i Jämtland har vi fått lite snö flera gånger, men sedan kommer tö, och ibland regnar det, så det är nästan barmark i våra delar av länet. I de västra delarna är det tydligen ganska rikligt av den vita varan. Nu har han väl inte skrivit texten, men det är principen.

 På vår ladugård är en gavel upp mot vägen, bra placering av adventsbelysning. Det är liksom det man ser från landsvägen, ladugård och garage.Vi ritade på papper inne i köket, mätte och räknade. En illusion av en gran, det skulle det bli. Noga mätt för att få bra proportioner, och så att slingan med ledlampor skulle räcka.

Det är skruvar som mätts in noga, och jag tycker att resultatet blev helt Magiskt, det ser så fint ut när man kommer uppifrån och ser ner på vårt Torp. Om man tittar noga så syns det hur vi har tänkt! Förprövning med murarsnöre.