Handvävda och fållade

 En smal väv i linne kan sys ihop på mitten och bli handdukar i hellinne. Tänkta för köket, lägga grönsaker och disk på, nyplockade örter, lägga över nybakat bröd, torka handsingarna på, det finns många användningsområden.

 Handvävda band har jag hittat på tradera.

 Mina fina ränder! Jag har lite grövre lingarn, de flesta tycker att det är onödigt strävt, men jag gillar när det river. Därför blev det några med riv i, och några "finare". Några har blivit presenter till ena sonen som behövde lite nytt i sitt nya hem.

 Här kan man se strukturen före strykning. Lite gröna ränder i lin av gamla "fådda" spolar. Om man tvättar lin kan man blöta det först så blir det inte så vassa skrynklor, dessutom kan man sänka varvtalet å centrifugen så blir det slätare. Lin torktumlas ALDRIG.

Den lite finare strukturen. Varp restgarner av cottolin, inslag lin. Tuskaft.

Naturmaterial

 I vävstolen John A Thulin är det 100% lin. Rimmar gör det också!

 En del av väven blev disktrasor. Där gjorde jag en del av väven glesare för att de skall torka fort. Inslag av lin. Så klippte jag ner efter 6 trasor, och solvade om varpen och väver i vanlig tuskaft. Varp lin 16/2, inslag av lin.

En liten tossa till en ännu ofödd, beställd av ena dottern som skall ge bort den så småningom. 100% ull från Värmlandsfår. Nu är de klara båda två, tvättade och redo för användning. Beskrivning från "Sticka sockor, vantar och lite till" av Erika Åberg.

Nu skall det bli disktrasor

 Halsduksväven är nervävd, och ny varp är pådragen. Lingarn, till disktrasor.

 Här ser man filten hopsydd, med tvåtrådigt garn av Värmlandsfårs-ull, långt ord!

 Tvättad och centrifugerad, och torr, ser den ut så här.

 Halsdukarna, två stycken, blev så här. de är tvättade för hand, centrifugerad och borstad.

De blir så annorlunda när man har "joxat" med dem. Någon som behöver en halsduk i alpacka och ull, med handspunnet inslag av merino? 25* 136 cm, med frans.

När man bor i Regnbågs-landet

 Jag har aldrig sett så många regnbågar, och så skarpa, som i sommar. Och precis här går den ner, i älven. Måste vara ett bra ställe att bo på!

 Nu när det höstar till sig så väver jag på så att jag kan klippa ner väven och plocka ut skeden, den får inte rosta. Då vi tvättade mattor hängde vi upp dem här uppe för sluttorkning, då det regnar av och till, eller nu och då.

 Nu börjar tomaterna mogna och jag tar in eftersom så att alla hinner bli så stora som möjligt. Det ser mycket bättre ut än förra året då det knappt blev några. Barnbarnet L tycker att det är underbara med djungel i växthuset.

En bomullstuss! Med frön inuti. Men hur gör man något av den? Kan man övervintra plantorna om man har extra ljus?

Regntunga skyar och nyspunnet

 Regntunga, blyfärgade moln, som innehåller gigantiska mängder vatten. Det är ju bra på sätt och vis, för i denna lilla fjällsjö är det så otroligt lite vatten i år. På natten vräkte regnet ner så vi vaknade flera gånger. Dagen efter var det städning i området med sommarstugor, det rök när man andades ut, och varm blev man i den höga luftfuktigheten.

När man lyssnar på OS och final i damernas fotboll, vilka Bragdkvinnor!, så är det inte fel att spinna för att hålla nerverna i styr. Den i blått är fin merinoull från Manos del Uruguay, spunnen på Ashford Elisabeth 2, och det andra är ull,silke och kidmohair från Willow Fairy Wool, spunnen på min Lendrum. Jag samlar spolar med entrådigt och får se vad det vill bli senare.

En liten herre på 2,5 år gillar också att spinna...... Det kan bli något Stort av denna lilla Hjärtevärmare!

Nu går det inte att slå in ett enda inslag till!  Nedklippt, men inte städad, usch så mycket ludd det blir....! Den Svenska Ärtan från egen odling ligger i frysen och blev förvälld mitt i natten, tillsammans med en massa grönkål. Den förvälldes på vedspisen, och den snälla mannen ställer alltid upp, så det gick som en dans. Små fina paket blev det efter avkylning i den svala nattluften. Paketen lades i lådor så att de är samlade så jag hittar igen dem vid behov. Även stjälkarna på grönkålen förvälldes, lite längre tid dock, och de som inte provsmakades fick bli paket. Kokta stjälkar är supergott med en klick smör som man strör örtsalt på. Alla bönorna som skördades igår åt vi dock upp till förrätt, det är så himla lyxigt att plocka in egen mat. När jag rantat runt och skördat allt för dagen drog åskan igång, och det var tur att vi hunnit kratta till vägen igen, för normala regn verkar inte vara modellen för året. Skyfall är snarare regel än undantag. 

Disktrasor och ögonfröjd

 Jag har varpat lin-varpen  till disktrasor i grönt och oblekt. En tråd av varje, rakt igenom, 300 trådar. Så köpte jag en vävsked på Tradera, en smal, då vävstolen är endast 70 cm. Jag förskedade och tyckte att den blev alldeles för smal, inte som jag tänkt.....
Då räknade jag rör, och i stället för att ha en GLESARE sked så är den TÄTARE!
Dubbelp.........p! Det står en markering på varje sida och jag såg bara den jag ville se, inte den som passade till skeden. Attans, så är det ofta med vävning, saker som skall lösas. Jag fick helt enkelt förskeda den lite bredare och dra vävskeden till höger så blev det OK i alla fall.

 Jag har mest grönsaker o mat i odlingarna, inte så mycket blomsterkrukor.  Den yngsta dottern är så påhittig och planterar så fint. Just här är det amplar som är fångade på bild. Färger och blommor är själens vänner, och ögonens fröjd. Någon som vet vad detta är för blomster?

 Vilsamt nordisk ljus......

Jag har slagit in lin i varpen, och dubbelt lin blir bra tror jag. Skeden blev 50/10 precis som vanligt, tuskaft då vävstolen bara har två skaft, med några glesränder för att få bättre "gnugg-effekt", förhoppningsvis. Jag vet att bilden är lite tokig men det är ju så svår med fotovinklar och fönster i små utrymmen...

Morsdag

 På Morsdag invigde vi ladugårsbotten. Ett långt bord av skivor i furu och ek, som satts ihop och oljats. Underredet är en gammal ställning för att kvilta täcken, där kröp Henrietta och sydde upp och ned, upp och ner, med täcket fastspänt. Trådarna sitter kvar, men inte fattade vi vad det var, förrän husets förra ägare berättade. Henrietta var hennes farmor, och duktig på att ordna med saker och ting. På bordet ligger en duk som jag egentligen tänkte göra handdukar av, men det fick bli en lång löpare i stället. Solen går upp till höger och ger fantastiska färger i fönstret, så det passade bra tycker jag.

 De gamla backhopparskidorna fick ligga uppe på takstolarna

 Lite spruckna har belagen blivit, men i fint skick annars.

 Gamla tvingar av trä, fanns i byggnaden och har fått stanna kvar.

 Åt andra hållet står vävstolen och väntar på en varp, efter avtorkning. Det blir rysligt dammigt när man bygger. En ny-gammal stolpe har kommit upp och nu finns det golv över hela "botten".

 När man kommer upp för den nya trappan ser det ut så här. Trappan byggdes förra våren, och före den fick man klättra på en livsfarlig stege. Här stod också våra lådor med sättpotatis.

 Hornet är mäktigt och kommer från Öst-Jämtland, från mitt föräldrahem.

En sol av byggrester har kommit upp, två halvor som satts ihop, och smala strålar, allt målat i gula toner. Soffan stod här förut men var ganska ruskig av "djursmuts" av olika slag. Efter tvätt och puts, och en målning av lock blev den mycket trevligare. Den har fått ett liggunderlag och en ny-vävd trasmatta som skydd för träsmak. Soffan är utrustad med två bottnar, men man bör inte vara allt för lång om man skall sova i den.... Här blev det marängtårta med grädde och bär, citrondricka och kaffe, och en liten mjuk kaka med bär. Inga bilder tyvärr.....

Fångat ögonblick

 I går tittade jag ut genom fönstret och såg denna häftiga regnbåge. fram med kameran, och ut det bar. Jag irrade runt här ute för att få bästa vinkel med min snälla gamla kamera. Blött i gruset var det för det hade ju  regnat....Och vad hade jag på fötterna? Mina fina skinntofflor!

Det blir inte mycket spill av varpen. Här är det slut på väven!

Av varpen som är kvar blir det fransar! Det skall bli en del av en paradhandduk.

Rys-väder, perfekt för innemys och ute snöar det som vanligt

Det snöar, och så lyser det upp lite, och så blåser det, och snöar igen. Nu kommer det "lapphandskar", och allting är helvitt. Ingen vårvärme i sikte, och det är långkalsonger, vantar och mössa som gäller.

I ren protest hängde jag tvätten ute på förmiddagen. Senare fick jag hämta in den och skaka fastfrusna hagel från allting. Nu luktar det ute inne, och tvätten hänger upphängd för andra gången idag. Inne är det mysigt att tända i spisen. Koka kaffe och mat på vedspisen, det är livskvalitet!

Vävningen går framåt. Denna matta har fått en ny ägare, och jag har bara en liten bit varp kvar på den randiga mattvarpen. Igår blev det baka av, man kan ju fösöka fylla på förrådet så att det finns om det blir "govär" någon dag. Dagens Kubb bakades, och en kaksort med linfrön, och så lite matbröd, en del med smojs i, som fick bli utflyktsbullar. Så kan vi i vart fall trösta oss med lite gott till kaffet medan vi väntar ut snön.
Det är kanske klokare och viktigare att titta ute, än att titta i almanackan, när man skall byta däck.................
Nu är klockan 10 i 6, och snöfallet har avtagit. I prognosen för dagen stod det lätt duggregn.
På marken har vi 10 cm nysnö.
Vi matar fåglarna lite överallt, det är inte lätt att hitta mat än så länge.

Vårkänslor i tvättstugan

 I tvättstugan, där allting kan hända, blommar citronträdet!  Med jättestora blommor, som doftar underbart!

 Mattväven är nedklippt, och då var det bara fransknytningen kvar.....

Så fick den ena av mattorna komma ner i köket och sprida lite ljus!

Här eldar vi för öppen lucka, man kan ju undra vad det är som ligger där på värmning?

Återskapa: trasmatta från Torpet

 Opp på botten, alltså övervåningen eller höskullen, i vår ladugård hängde tre bortglömda mattor. En var väldigt ankommen och fick återgå till Moder Jord, men två långa, smala trasmattor skurades med såpa och fick pryda golvet i båthuset över sommaren. Nu på vintern har vi dem på bron som halkskydd. De är 53 cm breda och vävda i rosengång. Den blå färgen är så fin, sedan är det brokigt mellan bårderna av rosa, vitt och svart.

 Här i Glimåkran är det solvat i tuskaft, men färgerna och randningen kan man återskapa. Färgerna verkar ha hållit sig fint i mattorna för om man petar i inslagen så skiljer sig inte färgen nämnvärt i det som varit skyddat av varp och hopslagning.

Jag kallar mattan för Torpet, och det är en randning som kan användas i många andra färger, och det lär det väl bli. På garnbommen är det nu inte så många varv kvar, men på tygbommen är det så fullt att det knappt går att trampa.
Trasorna är återbrukade textilier, mestadels bomull.
Broddar på är läget för dagen!

Gammeldomen, som jag brukar säga

Gammeldomen, det är gamla saker som lever än. Gammalt, gammalt lingarn, på ett tidningspapper som varit inuti en jättespole stod det 1950. Jag har gjort mindre spolar och lagt i de fina burkarna som går att trava. De fanns i huset när vi köpte det, eller rättare sagt i ladugården. Utom den gröna burken, den kom med husets förra ägarinna förra sommaren. Passar perfekt ihop på något vis, gammalt lin som går att odla i Sverige, och gamla Svensktillverkade burkar. Linet använder jag just nu till väven i John A Thulin-vävstolen. Det har olika nyanser och är så vackert! Första halvan av varpen är vävd, med grövre inslag i bomull. Nu blir det lin i resten.Lin på Torpet är perfekt. Nu kan man tycka att det var lyxigt förr, med så fina textilier med lång hållbarhet. Lyxigt att kunna åstadkomma något själv som kanske används och lever länge.

 Snön som fallit har gjort girlanger. Utanför växthuset har vi skyddat rhododendron från rådjurens glupska små mular med lastpallar.

 Det här gamla huset ligger helt nära vårt och jag skulle önska att det gick att rädda. Jag tycker så mycket om formen och fönstren! Tyvärr är det på baksidan hål i ena hörnet, kanske något träd som har skadat det, eller så är det någon annan yttre påverkan. Kuporna över fönstren håller på att ge upp, och det ser så ledset ut! Men ser ni, solen är på väg tillbaka! Ljuset finns i trädtopparna bakom huset, ljuvligt!

Det är vackert med pudersnö som bäddar in vår värld, i Huvvaland.

Vinterfärger och marängtårta

 Det är roligt att väva med färg när det kryper ner mot minus 30 ute. Man blir lite gladare i sinnet, och tiden går fort.Här kan man se hur olika färgerna tar sig ut med olika färger i inslaget.Första biten på varpen är tänkt som handduk, jag slår in lite grövre garn i bomull.

 Orange är en färg som lyser, i mitt tycke lite för mycket, men i bland kan det vara härligt med för mycket av det goda. Citrus hör vintern till, och ekologiska apelsiner doftar underbart när man river skalet i socker och torkar för senare bruk. Doftkick!

 Det är lite som att väva en vacker vintermorgon...... Och apelsin det är ju så livsbejakande i smak och färg! Mannen fyllde år förra veckan. Jag tänkte göra en marängtårta, med sockerkaksbotten och bredd maräng på. Enkelt och gott. Om jag skulle ta lite apelsinskal i sockerkaksbotten kanske? Jag bakar förstås med Svenskt Smör, och lyxiga hemägg gjorde inte saken sämre.

Oh, så gott det doftar! Så tar vi lite rosen-socker i marängen, det ger lite prickar i marängen och en aning av sommar. Så härligt och lovande. Men sedan blev det hjärnsläpp för hela slanten, när den skulle in i ugnen.
Jag skickade in den, och efter en stund, lite för fort, tyckte jag att det började lukta "färdigt". Den var mycket högre på ena sidan?! Jag hade satt in den på sniskan, och hela härligheten fick slagsida. Platt och innehållslös på den ena, skyhög på den andra!
Är man BLIND eller?!
Men väldigt god blev den, Mera Apelsiner Åt Folket!