Denna dagen, ett liv

 I några plastbyttor för blommor, som jag har fått från den lokala butiken, finns det alla möjliga tygrester. Dessa var sorterade i ett system, men det har falerat fullständigt. Jag har gjort massor av små tyglappar i olika kvadrater, snart blir det remsor av de som är kvar. Jag tänkte sy ihop fyra och fyra, de sitter ihop i ett system efter FÄRG, hopsatta med klädnypor i trä som jag tycker är så trevliga. Jag syr ihop två och två i första skedet, och låter dem sitta ihop. Då vet jag vilka som hör ihop.

 Lunchen samma dag bestod av rökt, egenfångar abborre, kryddad med endast salt som den legat i ett bra tag. Åts upp ute med bara smör och bröd till, och hemmagjord citrondricka. Ojoj, bättre kan man nog inte få till lunch!

 Den bästa gräsmattan är den åt det magra hållet, med massor av blommor. Jag körde gräsklipparen och lämnade lite pynt för ögat.

 Det fattas grytlappar i landet Sverige, och särskilt hos oss. Nu har jag sytt ihop en av lite rester. Verkligen udda modell, avlång och lustigt hopsatta rutor, baksidan kan bli framsida med styvmorsvioler och ljusblå bomullsrutor.

På bilresan såg vi en rävunge som knatade över vägen, för att lägga sig på vägrenen. Den stannade kvar så länge att vi hann fånga den på bild. Den fick förmaningar om att inte leka på vägen, men så så förtjusande små rävungar är att se på! Förra gången vi såg den hade den en hel hög med syskon med sig.
Spinnrocken lever ett liv i lyx.......
Den är ju så lätt att ta med sig, min Lendrum. Därför har den vistats i en fantastisk miljö, och spinner fantastisk ull av Värmlandsfår. Själv får jag också vara med, och det är ju inte fy skam precis.
Mellan varven rensas ogräs, grävs, målas, stryks, lagas mat, diskas, tvättas, körs sopor, pratas med får, och allt annat där emellan. Jag har ju inte lyckats få till några fårkort på länge, fy skäms på mig!

Naturprodukter och linfärgad ull

 Här är matfirrarna, abborre var det ja! Den ena var riktigt stor, den fick mannen äta bara för att han var så häpen över att jag fick något! Lite extra skall han ha för att han står ut med ull och ludd, häftiga infall och sömniga ögonlock! Sån fundamental LYX att fiska upp sin middag! Ojoj, vad vi njöt av maten! Katten tyckte att matte var riktigt bra en stund, hon är inte alls så sugen på torrfoder längre...
I min släkt var det vanligt med hushållsfiske, men jag har bara följt med pappa en gång, och då hände det inget förutom att min nya stövel fick en rispa av isborren. Sedan har det varit dåligt med fiske för min del. Men nu, när Tant-ålderns vår är inne, nu blir det fiske och liljekonvaljer, till alla andra bra saker som finns redan. Man kan säga att jag har far med mig när jag står där med mitt spö, nu och då, när andan faller på. Ungefär som mamma är med i min stickning och allt pysslande i köket, och hos djuren.
Det är mycket jobb med djur, men djuren i sig är mera till glädje än arbete. De är också alltid lika tacksamma om än påträngande, när man skall ge dem mat. De klagar inte, eller surar.

Det blir något på bloggen framöver av dessa produkter i naturmaterial, en disktrasa av lin, en brödpensel i trä, och en rotsaksborste i trä, med mjuka fina linjer. När jag lade upp sakerna på bordet såg jag att det nyspunna garnet från Flanell har samma färg som trasan i lin. Så vackert det är med naturmaterial, det lever på ett eget sätt!
Sakerna, förutom garnet, är inköpta på Kulturarvet i Östersund, där finns en doft av tjära och en känsla av svunnen tid. Där får man många goda råd och trevliga samtal, och gratis inhalerande!
Återkommer till detta när jag har haft stånnan att fokusera så att det blir som jag har tänkt.

När det regnar och är grått

Ibland har jag haft turen att se firrar simma vid sjökanten.
När det ändå är så blött och grått kan man ju prova fiskelyckan!
Jag är ju ingen fiskare, men det finns ett antal i släkten....
Hittade ett spö med flöte, blytyngd och krok, fann några maskar och Plums i med härligheten!
Fem meter spö är ganska långt när man är ovan, och så blåste det lite. Det kändes och syntes att det var besökare vid kroken, och de två första maskarna blev fiskmat, men inget napp.
Då tog jag den sista, som var en lång och envis rackare. Det var inte så lätt att få den på kroken, särskilt inte utan glasögon, men det gick.
Då nappade det! Den sitter på kroken.
Senare fick jag två firrar till, men de fick gå tillbaka på tillväxt.
Denna blev fiskmat, kokt med salt och dill. Smaskens sa katten och beställde genast mera!
Tack till mannen som fotograferade.
Nybörjartur som en tok!
Idag blev det två rejäla matfiskar, och två till katten som tycker att Mjaus Fiskfest är blaha-blaha numera!
Äkta fisk skall det vara! Hon äter upp rubbet, lämnar inte ens en fena!