Harry Potter-vante

 Grönt och grått, en Harry Potter-vante som skall få en kompis så småningom.

Härlig stickning men den kräver fullt focus, present till en ung dam.
Beställd stickning, hoppas att alla är nöjda!
Dags att lägga upp maskor för nästa!

I Indalsälven är det högvatten och sen vårflod. Dessutom regnar det. Vatten behövs, men nu hoppas jag att det lugnar sig så inte båthuset far iväg, och alla bon som sjöfåglarna har byggt och lagt ägg i!
Situationen är värre i Åre, där är det översvämning och besvärligt för både folk, fä och byggnader.
Jag håller tummen för alla som kämpar!

Corona-läget
803 konstaterat smittade i vårt län.
Håll Ut!

Av sex nystan garn

 Jag köpte sex nystan Alpe hos Garntorget, Östersund. Fyra grå, ett rött och ett orange. Tanken var att jag skulle lägga till fler mönsterfärger och sticka Skyskrapa, mönster från Järbo. Nu tänkte jag om och stickade ränder i stället, stickor 4 mm hela vägen, en snutt rosa garn fick bli en rand nedanför de röda smala ränderna. Garnet räckte och kvar blev tre små nystan, som får bli

vantar  till samma gosse, som är sex år! Toppen på vantarna får bli blå av annat restgarn från min burk med smånystan. Enkel och praktisk vante från boken Varmt och Stickat, av Eva Trotzig och  Erika Åberg.
Jag har flera sådana själv och det är en perfekt modell när man har handspunnet garn inte minst. Med stickor 3 mm blir de lagom varma och smidiga. Går fort att sticka också.

Äkta vara

 En morgon när vi vaknar är hela världen vit, för jisses som det har snöat!
Men det var ju inte det jag skulle berätta.
 En morgon när vi vaknar ligger det ett gigantiskt älghorn på vår bro.
?????????????
Jag kom på hur det eventuells skulle kunna hänga ihop, måste slå en pling till ena dotra
Hon skrattade gott, det visade sig att hennes bror varit förbi i arla morgonstund och avlämnat detta för vidare transport.

 Det här är Äkta Vara, från de jämtländska skogarna, tungt som attan, 100 cm brett och 70 cm högt.

 Mera Äkta Vara är det i nystan av ullgarn, det skall bli..

Lovikkavantar! Mera Ull Åt Folket!
Och skidskyttet har varit SÅ spännande att se på, fantastiska tävlingar! Men vilket jobb för arrangörerna och vilket jobb för de aktiva med allt VÄDER som vi har i Jämtland.

Från kalla nord, Vantar och muddar från norr

 Mina "stadsvantar" är stickade efter ett gammalt mönster som finns i ett häfte  som faktiskt heter Vantar och muddar från norr
Jag gillar det enkla och funktionella. Om man tar grövre garn och stickor, färre maskor så blir det större vantar, lätt att anpassa och effektfullt mönster. Varma blir de då de blir dubbla i två färger.
Skate-Maria föddes 1875 i Västerfjäll och hade samiska som modersmål. Hon använde enkla geometriska former på ett eget sätt i sin stickning.
Ett par till såna här sitter på stickor med handspunnet garn, kanske dags att göra dem färdiga.
Mannen har också fått ett par med tretrådigt ullgarn, i vitt, grått och blått.

J

 Här finns fakta om skapare av mönstren och fina bilder med historia. Lovikkavanten med fint broderi finns beskrivet med hela skapandeprocessen.

 Dessa vantar har jag stickat och de är mycket fina.Mönster från Gudmunstjärn.

 Pärlor har man använt för flärd och dessa är från Jämtland.

Med supertunna stickor och fint garn stickades dessa fingervantar. Mönster från Jämtland. Det fick gärna ta lite tid när man skapade varmt och vackert för kalla dagar.Här finns även ett vantmönster av Märta-Stina Abrahamsdotter.
Virkade vantar, vantar för arbetande händer att ha i handske, och handske i vadmal och skinn finns också beskrivet.
 En mycket trevlig bok/häfte, med 12 beskrivningar, producerad av Länshemslöjdskonsulenterna.
Boken har jag haft i säkert tio år, jag tror att den är köpt på Jamtli. Kan finnas på antikvariat, Bokbörsen, Jamtli, Slöjdmagasinet har ibland äldre böcker också, kanske Tradera

Ull vare här!

 När det är kallt och snöig finns det inget så varmt och gosigt som ull. I gammeldags Lovikka-garn har jag stickat vantar, och detta är första paret av tre. Lovikka-garn är inte vad det har varit, och det har att göra med att det görs av helt annan ull, och inte av fyra till fem trådar som tvinnas ihop. Jag skulle försöka får tag på Lovikka med svensk ull om jag skulle köpa nyare garn, och det är kanske inte så lätt. Ull är så spännande när man börjar utforska den, och särskilt om man får leva mitt uppi den, som jag har gjort i många år. Samma sorts får får olika ull beroende på väder och vind, förutom att det är olika hos olika individer, och raser. Svensk ull är dessutom anpassad för klimatet, får är så praktisk utformade.
Våra kära Värmlandsfår kan få gigantiska fällar vid goda förhållanden som ger bra bete och utfodring, annorlunda blir det regniga och sena somrar, med tunnare, och för all del mjukare, ull. I lovikkagarn är det bra med lite krusiga fibrer av olika längd som ger "kropp" till garnet som blir varmare och fylligare, så att de går att slita på. Helt släta, långa, okrusiga fibrer gör ett garn som blir väldigt jämt och mjukt, men utan kropp och fyllighet. Det blir också mycket svagare, och tar man bara två trådar som knappt är någon snodd alls i blir det knappt garn, nästan förgarn. Den ull som inte är hårt behandlad har sina naturliga kvaliteter kvar, och blir burrigare när det är fuktigt, enkelt uttryckt.

För länge sedan fanns garnet Peer Gynt, det var mammas favoritgarn, från Norge. Jag hittade en vante i mitt lager i detsamma som jag stickat för en sådär 25 år sedan, men det blev bara en. Lite garn fanns kvar, men det blå var inte riktigt samma färg. Ah, då kan man ju lättare skilja på höger och vänster!
Det blev en vante till, och det blir bra till yngsta barnbarnet.

Långa muddar som man kan få fast under overallen.

Här är det nu snörik och aningen för kallt, på fel sida om 20 graders-strecket. Isen kryper upp på fönstren här på torpet. På trasmattorna kan man gå utan att bli kall om tassarna, och tofflorna är på, liksom en go stickad tröja. Mera ved åt folket! 

Lovikka

 Jag stickar Lovikkavantar till barnbarnen, av rester från lagret. Förra året stickade jag till yngsta dottern, och hon tyckte att de inte var lika varma som de jag gjort innan. När man känner på det nyinköpta Lovikka-garnet från lokal garnbutik, alltså från Stan, som vi säger här, så är det mjukt, men har inte så mycket kropp eller substans om man säger så. Så, nu har jag delat på garnerna för att analysera! Det är så man lär sig, man analyserar, för att få veta vad som fungerar, eller inte. Det nya är orange, luftigt och det blir två delar, knappt tvinnat alls. Långa fibrer, utan krus.

Här är Morjärvs Lovikka-garn, från lagret, fem lätt tvinnade trådar, det går lätt att rugga upp, och blir mjukt och gosigt! Så synd att Morjärvs Ullspinneri inte finns kvar!
Det tunnare, utan kropp, får bli muddar.
18 kalla grader, och lätt snöfall hela dagen. I morse var det 22 minus. Ner till 20 går det riktigt hyfsat, under där tycker jag inte är varken för människor eller djur.....

Vårsådd

 I tvättstugan händer det saker! Purjolöken, Basilikan och Oreganon är på G. Stänk-flaskan är bra att vattna med. Det fanns en liten blå duschflaska men den är helt slut i fjädern, och denna fungerar fint.

När solen värmer isen blir det fantastiska mönster!

 Vantar av ullgarn i röda nyanser. Rött är vackert! Stickor nr 3 mm, till en lagom stor damhand.

 Tunnare sockar i handfärgat sockgarn, med en kant av rester i Opal. Stickor 2.5 mm.

Vantar av handspunnet garn

 När jag spann detta garn hade jag en plan!! Tyvärr har jag glömt den, nu när jag stickade av det. Så hade jag bestämt för  mig att det fanns två lika mindre nystan, ett använde jag till den första vanten, den med mera grön-blått i. När jag stickade nästa vante så hittade jag inte det andra mindre nystanet, om det nu har funnits... Så här i våren blir man lite yrsligare än vanligt. Det större nystanet hade jag spunnit så att färgerna blev annorlunda. Med lite god vilja kanske man kan se att de är ett PAR i alla fall. Spunnet av BLF, tvåtrådigt, stickor 3mm.

Enkel modell, liten krage, en liten resår som håller åt lagom. Mycket sköna, och inte så tjocka, nu när det är varmare. Plats för torgvantar inuti, då är de riktigt varma. Ser ni hur solen skiner in på köksbänken? Blommorna är också på G!