Säkra vårtecken är också besök på brädgården. Här har vi haft ved. När vi flyttade hit fanns ingen egentlig vedbod, det var travat lite hur som haver i ladugårdssvalen, med ett ruskigt giller som stöd. Jag ryser fortfarande! Nu är det gillret borta, det är golv över hela ladugårdsbotten, ett utrymme har gjorts för "starkved". Björk är bäst när det är riktigt kallt. Där ryms en del, och så har vi haft en del inmatad i utrymmet intill traktorn. Men det är ett ganska rejält utrymme. Det kanske går att använda det ännu bättre?
Det är ibland lättare, eller alltid, enklare om man får bygga som man vill på en gång, och inte ta hänsyn till hur det är gjort förut, innan man kom på nya planer..........Nu fick cyklarna tas ner,
det stora skåpet som stinker av diverse oljor eller vad det kan vara, men som är bra och rymligt. Det har suttit i ladugården, och innan dess vet vi inte riktigt. Det skall målas när det blir varmare.
Veden som var kvar har vi flyttat, alla lastpallarna som var under, och marken har krattats.
Den stora trälådan var det glas i, den stod uppe på botten i ladugården. Det var ett riktigt storbjärr att städa upp där förra våren/sommaren.
Fler vårtecken! En liten R som rumlade runt hos oss i helgen och med förkärlek satte sig, eller stod på knä, i vattenpölar och "diken" som farmor hade gjort. Underbart vårigt att få borsta skor och byxbakar från grus igen!
