200 meter garn

Blandad ull, handfärgad, blå/turkos egen ull, och lite glitter! En härlig stund vid spinnrocken!

Och visst är det så, det mångfärgade garnet i det tidigare inlägget skall bli en sjal.

Kvinnodagen! Fale många lamm!

Kvinnodagen! Bra tackor är också kvinnor! Och de skall man vara rädda om! Alla läsande kvinnor, ta vara på er och var nöjd med det som är Du!

Det kryllar nere i fårhuset vid middagstid, alla skall ha mat och några av lammen är trötta efter utevistelsen. Massor av ben, överallt! Och väldigt många färger. Här kommer ett litet potpurri! Först har vi en ljusgrå tös med vitt huvud, hon är så söt att man smäller av....... Bredvid henne står lilla Majsan som får välling. Hon är stor och duktig, äter hö och busar med de andra. Vill gärna följa med personalen när de river halm och andra bra saker.

Här är det avdelat för lammens räkning, deras fristad för mat och vila. Bus ingår också! Den största baggen tog en match igår kväll med en av de mindre, på skoj, det kunde man se!

En svart-vit mönstrad flicka! Det är LillVärsta som är mormor till den tösen, som även har ett syskon bakom sin mamma Lilla Fina.

Det här är en skön dam, lugn och snäll, med fantastisk ull. Hon fick två barn,

En vit gosse,

och en grafitgrå gosse, vitt huvud med mörkt runt ögon och nos. Hur charmig som helst!

Våra första trillingar! Det var vår LillVärsta som klämde till med tre flickor!

Den ena har halva nosen rosa, och den andra halvan svart, hela hon går i svart-vitt. Det är en ny färgansättning för vår del. Det brukar vara stjärnor och svanstippar, och något ben kanske. De andra har mera svart och lite vitt.

Den fina lilla ljusgrå tösen, innan hon kom ut till de andra. 39 stycken lamm är det, men just idag har det varit lugnt!

Färgad lammull

Moa som är brun, fick en vit dotter i fjol, stor, vägde sex kilo! Hon är vit som snö och hennes ull tovade sig inte fast vädret var så fuktigt och klippningen sen. En del av hennes ull fägade jag med Jeaba kallvattenfärg. I lyckliga, livsnjutande färger. Gladgarn! Entrådigt, 340 meter. Jag har nystat det,

och lagt upp sju maskor! Någon mer än jag som lyssnar på Lalehs nya skiva Sjung? Den passar fint när man spinner gladgarn! Det kommer snart lammbilder, för dagen är de 39 stycken i olika färger och mönster!

Kofta i växande!

Det tar sig! Men det blir en tröja, jag stickar rätstickning mitt fram så att det ser ut som om knappribban fortsätter. Stickor 5,5. För tillfället finns det 24 lamm, 12 av varje. Jämnt så det förslår. Vanligtvis brukar det bli fler av ena sorten.

Dold knäppning?

En hel del har det blivit stickat på koftan. Det är roligt att botanisera bland nystanen! Jag bestämde mig till slut för att sticka ihop knappribban och göra en tröja.

Här, i solen på altanen skulle det ske! I trädgårdsstolarna, med både dynor och fällar! Det gick ju kanon, förutom att jag lade ribborna FEL! Knapphålen kom UNDERST, dold knäppning alltså! Bara att repa upp flera, långa varv, men man kan ju inte annat än skratta och det fanns ingen annan än mig själv att skylla på. Kaffe och ostmacka med salladsblad kom det så det var härligt i vilket fall!

Mera lamm och Märta-Stina-vantar

Flera lamm har det kommit igår och idag ,och fler är på gång. Här är ett tacklamm som nu är ett dygn gammalt, hon hoppar redan fyrfotahopp i boxen. Grå med vitt huvud, och tårar i ögonen ser det ut som. En grå prick på nosen har hon, lurvig och lugn. Mamma heter Bjällra och är en väldigt fin tös. Pappa, det är den vita baggen Winther med de vackra ögonen.

Man får ju slå knut på sig själv när man skall fotografera såna här små krabater, mammorna är i vägen, och så skall de ta sig en slurk och ljuset skall vi inte prata om.

Hennes bror är brun som mamma, och han utforskar redan matplatsen för fast föda!

Lilla, lilla, Lillen! En stor mörkgrå mamma fick världens minsta svarta bagglamm, men pigg är han så in i bänken. Väger nog inte fullt två kilo ens. Behöver ingen hjälp egentligen, men får värmelampa för jag är så blödig!

Här är det höst och den vita Vilja står bredvid Märta-Stina. Märta-Stina har fått sitt namn efter Märta-Stina Abrahamsdotter, och hennes vantar kan man sticka med hjälp av en fin beskrivning, om man går in här.

Jag tänkte att av hennes ull, fårets alltså, kan man säkert göra fina vantar! Hon är ofta med på bild och väldigt social, har små horn och mycket ull.

Moa, hon bestämmde sig också för att lamma idag. Här står hon nu och funderar ut vart det skall ske. Nu står hon i boxen och är väldigt nöjd kan jag säga! Hon var verkligen gigantisk! Hon är moster till vår Märta-Stina.

Lite nytt finns hos UllMaja

Nyspunnet, Ren Ny Ull

Det här är den ljusa ullen från förra inlägget, inte rent vit, melerat i vit/grå/beige. Från början sorterade jag bort denna för att göra tovningsull eller stoppull, men när den var tvättad blev den så go att den inte gick att låta bli. Den är tvättad i enbart vatten, och bara ett bad. Då återstår lite fett i ullen, och därför är det spännande att se hur garnet blir efter tvätt. Jag måste bara kolla hur sticksigt det är..... Jag rafsade till härvan om halsen, sedan kom sonen och jag glömde bort att den hängde där, varm och go. En bra stund gick jag omkring på det viset. Så sticksig är den INTE.

Här ligger den otvättad bredvid Systrarna Bus spunna ull. De hade långa, långa fibrer, blanka, och inte alls någon direkt underull. Garnet är blankt, men också mindre luftigt. Långa fibrer som tvinnas många gånger med få korta fibrer blir förmodligen så. Så lammullsgarn och lammullsgarn behöver inte alls vara lika! Färgen på den ljusare påminner lite om vår fina halm ser jag nu!

Tvättade och torra. 80 gram ljust garn, 150 meter, 70 gram svart garn, 110 meter. Men så svårt det är att fota! Och svart garn i synnerhet. Här evighetssnöar det som vanligt, gråare än grått och då kan man spinna en fjällmorgon. Det kan man se hos UllMaja