Men så konstigt allt blev.....

 Jag fotar i FÄRG så att jag har något att titta på under vintern. Barnbarnet L har varit här några dagar och i förrgår spankulerade under mycket filosoferande och tog en busig väg hem. Där var gräset långt, och många grenar och nedförslut. Eller nedförsbacke. Ganska kallt, runt noll och fuktigt. Jag hade glömt att ta av mig glasögonen i hastigheten. Plötsligt tyckte jag att hela världen var snurrig, det var sig inte alls likt! Snälla L stannade upp, han hade en burk som vi hittat och jag hade en stor blå plast med löv och annat som vi plockat upp, vi gillar inte nedskräpning. jag lade ner plasten och han lade ner burken och så tänkte jag att va Fagerlund, är det något FEL på ögonen? Så tog jag av glasögonen, med bågar av metall, blå är de också. Då blev det mycket bättre. Jaha, tänkte jag, då är det glasögonen, och körde fingret genom hålet där det vänstra glaset hade suttit.

 Men Herre min je, hur skall vi hitta glaset i grå dager och skumrask, och långgräs, och UTAN GLASÖGON! Jag frågade barnbarnet om han ville vara hjälpreda, och så gick vi försiktigt tillbaka och försökte hitta samma spår som vi gått. Man kan ju lätt trampa på saker som inte syns så bra, och glas mitt i naturen syns inte något vidare......Och tro det eller ej, men plötsligt låg det där, och lyckan kanske inte var fullständig, men bra nära! Så kunde vi fortsätta hemåt med våra "fynd" plus mina glasögon som jag bar i ena näven.Ovan är en härva nyspunnet garn av Merino, entrådigt.

Snål som jag är klämmer jag tandkrämstuberna, och andra tuber också, till oigenkännlighet, och mannen säger att jag har polygriper till fingrar. Nu senast kom jag på att jag skruvar av korken, och då blev jag lite lagom lömsk, för nog räcker det med en "topp" på tandkrämen? Och en lite lagom kork? Här är det en extra topp, extra tjock också, och då går det inte alls att få ut tandkrämen så bra, plus att det blir en okristlig massa skräp i onödan, som kräver energi i tillverkning, som är fullständigt onödig. Plus att det blir onödigt mycket tandkräm i soporna. Nu letar jag bra tandkräm som är miljömärkt, för det talade de om på lokalradion, tack för det. Jag tycker att det är trevligt att komma på fler saker att göra på enkelt sätt som bidrar till en bättre miljö. Nu när jag blev lite lömsk blev jag också varm och värmer upp det lilla rum jag sitter i, och det spar energi på ett trevligt sätt. Det finns en mening med allt, fast det kan vara svårt att se när man är mitt i det hela.

Fönsterglädje

 Fönster kan betyda mycket! Placeringen är viktig! Man tänker mera på det när man har lyckats placera några rätt! En fantastisk morgon kunde vi njuta av färg både på himlen och i fönstren!

 Två halsduksvarpar av restgarner,

och framdukat för en varp för handdukar i lin, med silver-rosa som passar så fint på vår lilla toalett. Nu är varpan undanstoppad och ordningen något så när återställd.

Vinterväv

 Ull, så gosigt att väva med när det drar ihop sig mot vinter. Filtgarn från Klippan och Borgs.

Tjock o go varp, tänkt att sys ihop efter vävning, skedbredd 53 cm vilket är max för den snälla John A Thulin. Tuskaft, inslag i ullgarn.

Förvaring av textila redskap

 Jisses, nu har jag snart alla hus på Torpet som förvaring för mina textila redskap, vävstolar, varp, lådor med ull och tyg, men det låter vi vara så länge. Jag tänkte på AnJas inlägg, om förvaring av stickor och annat som är förhållandevis smått och behöver sin plats för att kunna hittas. På 80-talet köpte jag två fodral i manchester, ett kort för virknålar som ser ut så här och används flitigt. det är ett genialiskt redskap, användbart i nästa alla situationer... Det långa var för Jumperstickor och det har jag inte många av numera. Fodralet är dock kvar men inte just här för dagen. Strumpstickor och korta jumperstickor av bambu har jag i ett fodral som jag har sytt, som rullas ihop och knyts med ett gammalt band. De röda stickorna i metall som syns i bild har ett fodral av genomskinlig plast och kartong med dragkedja, där finns också fler stickor i olika färger och storlekar. De är köpta i fodral och det är ganska praktiskt. De där rundstickorna är värst, olika fabrikat, spetsar och lösa vajrar och hela rundstickor, de får vara i ett fack i ett skåp.

Det är som gjort för irritation med alla delar, längder och fabrikat, suck. Några av dem är köpta i fodral och de får vara där när jag minns var jag har hittat dem..... Mudden ovan är stickad i vitt handspunnet garn av alpacka och blått alpacka från Du Store Alpacka, virkad kant av handspunnet garn avVärmlandsfår, den andra mudden har mera vitt men det är bara jag som skall ha dem så det gör inget.

Såna här tygpåsar är utmärkta för allt möjligt, i denna hamnade en del av mina verktyg! Här ryms oanade mängder av små tänger och annat som är helt ovärderligt att hitta när man behöver det.

Dörr utan Handtag och en Fale utan Hjärna

Den här bänken skulle jag inte säga nej till!
Men den har inget med texten att göra.
Nä. Man skulle helt enkelt inte vara ute och i farten, för det blir bara galet.
Idag skulle vi handla lite av livets nödtorft, och hämta mitt paket från Apoteket.
På den lokala macken. Förra gången ett liknande paket kom hamnade det i Åre, två gånger. PostNord.
Så det gäller att visa sin uppskattning.
Ja, vi kom fram och jag klev ur bilen, glad i hågen, utan tanke som vanligt.
Hittade en dörr, och jag HAR VARIT DÄR FÖRUT, men som sagt ingen tanke fanns i hjärnkontoret.
Men inte fanns det något handtag på den dörren. ??? Fortfarande ingen tanke.
Jag har små händer och fick in fingrarna under en metallist på "öppningssidan".
Så jag fick upp dörren! Yes! Utan handtag.
Så kom jag in och där stod ett BORD och bakom disken stod en allvarlig yngre man med mörkt hår och sade uppfordrande att "ingången är DÄR BORTA", och pekade med hela handen till en dörr med handtag både ut- och invändigt, och en SKYLT med INGÅNG på!
Intill honom stod en dam och hade väldigt roligt!
Jaha, sade jag, men du menar väl inte att jag skall GÅ UT och IN IGEN?!
Nej, du MÅSTE INTE.
Jag hämtade min paket som dessbättre var gratis, och meddelade STOLT att jag tar RÄTT DÖRR när jag går ut.
Nu har jag skämts, och skrattat, och hade jag en sån bänk skulle jag sitta där med filt och en kopp stärkande kaffe. När vi ändå var i farten så hämtade vi ett paket med garn också, alpacka, som passar både till varp och stickning. I den lilla snälla John A Thulin sitter nu en varp av ull som skall få inslag av garn från egna får. Trösterikt, för en Fale utan Hjärna.

En Himla Massa Mattor

 Snälla färger, som huset en bit bort i gult och grrönt, det röda får representera elden som behövs nu i oktobermurret.

 Höstfärger!

 Solrosor!

 Julmatta

 Blandade karameller

 Lupiner med rand av "kvist", två snodda trasor som blir ett mönster i väven.

 Somrig

Milda Makter
Det blev nio mattor, bara att knyta fransar och se glad ut.

Fanns lite till......

 Det blev en lite bukett av ringblommor, och det vinröda är Bondbönorna som gärna vill vara med ett tag till. Tomaterna mognar eftersom och färgerna piggar verkligen upp när det är oktobergrått.

 Skotten av bondbönorna är goda att äta kokta, men nu fick de följa med i ört/grönsakssaltet, det sista för säsongen. Asiatiska blad som fortfarande är fina, lite gräslök, lite vitlök av klyftor som satts under sensommaren, några purjolökar som jag glömt att jag hade satt, lite persilja, timjan och oregano, några blad av libbsticka och det sista av salvian. Dessutom lite färsk ingefära och två chili som faktiskt är köpta. Några matskedar havssalt får avsluta härligheten, som blandas och hackas i matberedaren. Ligger på tork på smörpapper i en form av rostfritt. Man får röra lite nu och då så torkar det rätt fort.

Fönstren är putsade, och jag har virkat tätningsremsor av handspunnet ullgarn, av egen ull, som har satts som tätning längst i fönstren, i stället för de av plast/gummi. Vi fick varuprov på tätning av både lin och ull, det verkar vara min stil, men jag kom ju på att jag har både virknål och garn av olika sorter, så vi gjorde ett försök. Får se hur det fingerar. Anledning är att det blir så mycket fukt längst ner på fönstren när det blir kallt, och det är inte bra för varken fönster eller människor. gamla fönster är ju gjorda med tanke på självdrag och jag har läst att det kan bli för tätt med modern tätning. Roligt att testa något naturnära!