Dörr utan Handtag och en Fale utan Hjärna

Den här bänken skulle jag inte säga nej till!
Men den har inget med texten att göra.
Nä. Man skulle helt enkelt inte vara ute och i farten, för det blir bara galet.
Idag skulle vi handla lite av livets nödtorft, och hämta mitt paket från Apoteket.
På den lokala macken. Förra gången ett liknande paket kom hamnade det i Åre, två gånger. PostNord.
Så det gäller att visa sin uppskattning.
Ja, vi kom fram och jag klev ur bilen, glad i hågen, utan tanke som vanligt.
Hittade en dörr, och jag HAR VARIT DÄR FÖRUT, men som sagt ingen tanke fanns i hjärnkontoret.
Men inte fanns det något handtag på den dörren. ??? Fortfarande ingen tanke.
Jag har små händer och fick in fingrarna under en metallist på "öppningssidan".
Så jag fick upp dörren! Yes! Utan handtag.
Så kom jag in och där stod ett BORD och bakom disken stod en allvarlig yngre man med mörkt hår och sade uppfordrande att "ingången är DÄR BORTA", och pekade med hela handen till en dörr med handtag både ut- och invändigt, och en SKYLT med INGÅNG på!
Intill honom stod en dam och hade väldigt roligt!
Jaha, sade jag, men du menar väl inte att jag skall GÅ UT och IN IGEN?!
Nej, du MÅSTE INTE.
Jag hämtade min paket som dessbättre var gratis, och meddelade STOLT att jag tar RÄTT DÖRR när jag går ut.
Nu har jag skämts, och skrattat, och hade jag en sån bänk skulle jag sitta där med filt och en kopp stärkande kaffe. När vi ändå var i farten så hämtade vi ett paket med garn också, alpacka, som passar både till varp och stickning. I den lilla snälla John A Thulin sitter nu en varp av ull som skall få inslag av garn från egna får. Trösterikt, för en Fale utan Hjärna.