Mamma är lik sin mamma

 Vi hade rejält med grädde i kylen för en tid sedan. På radion Jämtland har de haft en "sommarkock" som har givit många goda tips, bland annat så gjorde han smör. Fram med grädde och visp, vispa tills det blir gryning, trö, knåda, smöret tills vätskan kommer ut, häll på lite iskallt vatten så att vätskan blir klar, vätskan sparas naturligtvis och blir degspad, och salta. KLART! Jag berättade detta för min numera ende levande bror och han hade väldigt goda minnen av detta samtal. När jag var liten fanns en separator i källaren som gjorde grädde, separerade grädden från vätskan, under ett tillgivet plingande. Han mindes också att grädden blev smör, han hade minsann vevat smörkärna också. Jag är absolut född i fel tid, men visst är det roligt att saker finns kvar i generna. Det fanns också ett fat/skål i trä som smöret knådades i.

 I släkten har också funnits otroliga mängder garn, och detta är gammalt lingarn från Jämtland. Fyndat på en Auktionsbyrå som köpet in sterbhus, alltså dödsbon. Se så olika färgerna är, och strukturen.

 Potatis fick inte saknas, då var man matlös! Denna tycker jag ser ut som en väl använd vante av ULL.

 En smörform finns numera i huset, den fanns i den fyndade konten från i somras.

 Den har vackert snidat mönster i botten, och är väl använd.

Visst ger det en viss glädje att ha vackert utformade bruksföremål? Det är gjort med kärlek, det syns.