Jag var tvungen att föreviga dem, träskorna. Länge har jag menat på att de är slut som skor, låghalta då de är ojämnt slitna, och trasiga fram.
Nu håller mannen med, de är FULLSTÄNDIGT utslitna. Nu blir det tyngder till odlingsväv av dem.
Havtornsmarmelad och sylt är SÅ gott! Fil med havtornssylt är nytt för mig, men ojoj, det blir det fler gånger. Inget vatten behövs i marmeladen, då blir den för lös.
Nykokt an frysta bär!
Nu vänder det
1 dag sedan
3 kommentarer:
Oj, att slita ut botten på ett par träskor, det var verkligen inte dåligt!
Vilken underbar bärnstensfärg det är på marmeladen. Nästan för vacker för att ätas upp.
Trä är vackert! Som skor är de dock slut...påminner om min ungdom när somliga slet ner nästan nya träskor genom att låta sig skjutsas på moppe med fötter med träskor på mot asfalten.
I år ska jag verkligen koka sylt och marmelad, havtorn är gott!
Havtorn har jag aldrig smakat men det låter underbart gott när du beskriver det! Ja tänk att till och med Gubbar till slut inser när det är kört :-).
Skicka en kommentar