Ammerån, på Hemester i Jämtland

Badplats vid Ammerån. Långgrunt, sandstrand, och vackert som en solig sommardag! Näckrosor och ljummet vatten, med småfiskar som simmade runt benen.

Ena Dotra och jag gjorde oss en utflykt efter Ammerån, med ett hemligt mål, som jag inte lyckades räkna ut. Det var en present, av bästa sort. En ensam skylt vid vägen visade att det fanns en badplats. Vi stannade ute vid vägen, och traskade iväg med vår fikakorg. I bilen var det ganska svalt och skönt, myggfritt också. När vi öppnade dörrarna på bilen höll vi på att ramla baklänges. Luften var fylld till bristningsgränsen av hungriga myggor, och vi var ju som en levande buffé! Vi satte skor och packning på stranden och gav oss ut i vattnet, en bit ut var det lite bättre. På en gigantisk sten klättrade vi upp, och även om den lutade betänkligt skulle man nog ha kunnat fika där. Men inte hade vi med oss det, vi gick tillbaka till stranden och all packning var helt översållad med mygg, man kunde inte stanna för då blev man landningsbana för massorna. Nej, vi tog oss till bilen, och försökte att inte få in så mycket flygande bestar, och åkte vidare till..

en annan del av ån, där det forsade lite, och fläktade en liten bris. Där satt vi och filosoferade på en nysydd picnic-filt med fickor av gamla dukar. Mycket trevligt, och minnesvärt! Tack för den dagen, dotra mi!

Så här såg det ut i luften! Det hemliga målet var en lokal keramiker, och det var också en minnesvärd upplevelse!