Det blir inga djur i denna ladugård, den passar inte för det, och det är ju synd att inte använda den. Mot älven finns ett liggande fönster, men golvet på en delen är onödigt spännande, och på sidorna finns inget golv, där är det ojämnt med spån och allehanda saker, och så innertaket i själva ladugårds-delen. I fjol kröp vi runt där och rensade upp en hel del i röran. Nu är det nytt golv emot det gamla, mycket stadigt och fint. Men så mycket ljus finns det inte. Denna sida vetter mot vägen, och jag tycker att det är så trevligt när man ser från vägen att det lyser. Här är "nötterna" bortplockade på sidan mot höger, förberedelse för gammalt fint fönster som blivit bortplockat på ett annat hus i området.
På den andra sidan är fönstret insatt. Vilken skillnad det blir! Två ögon som vetter mot vägen, att lysa upp om kvällarna, och vilket ljus på insidan!!
Buhu, idag har jag plockat upp maskor från 8 strumpskaft, och därefter letat garn i den stora kistan. Garnerna är handspunna, och märkta med Klara, Älva och Tova.
Då kändes det verkligen Buhu.... Men nu skall de användas och värma småfötterna. Det är det som är meningen med Värmlänningarnas ull, den skall värma människorna. Mera Ull Åt Folket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar