Nero de Toscana eller Svartkål

Den kom till mig förra året, och den har stannat kvar!
I sommar växte den fint, och den växer länge! Den tål frostiga nätter, och ända in i oktober plockade jag svarkål. Den är fin att äta färsk, men om man skär bort det allra grövsta på stjälkarna, skär bort resten av stjälken och använder den som sparris, kokt med smör och kryddor, och så delar man bladen i större bita och torkar dem, då har man grön mat för lång tid framåt.
I stora baljor plockades den, och det tog en bra stund att skära och torka, flera gånger. Men så fint det är att hitta stora burkar som man kör ner näven i och tar en lagom mängd, som smulas ner i eget grönsakssalt som vi använder som buljong. Svartkål kan användas som ingrediens i pesto, jag blandade även i basilika för det är så gott, och så gjorde jag korvar i folie som man kan skära bitar av och lägga i potatisgratängen till exempel. Det är vardagslyx.
Svartkål är lätt att odla, täck den med odlingsväv så slipper man kålälskande insekter och får njuta mera! Man kan steka den i smör, helt själv eller med andra grönsaker. Det är bara fantasin som sätter gränser för denna eminenta grönsak som är hur nyttig som helst, och vacker! Frö från Runåbergs fröer.