måndag 21 september 2020

När mörkret faller är det fint med ljus i fönstren


 Dagarna är märkbart kortare, och allt som har placerats i jorden skall upp inför vintern.

Vi satte en hel del potatis, för tanken är att vi skall ha egen sättpotatis till våren. 14 fåror a´20 meter, förutom några som inte var fulla, så 13 fåror tillsammans, kan man säga.

Vi har ju haft utmärkta "gampäran" i vår jordkällare så vi har inte tagit några potatisar från landet, förrän nu.

Mannens C kom förbi och då tyckte jag att en premiär-hackning var på sin plats. En lagom stor hink och ett pärgräv, de utnötta men bästa stövlarna, ett inte allt för elegant skutt över fårnätet, och vips, drogs den första busken upp. Jisses, så mycket potatis! Hinken blev halv. På nästa buske blev den full.

Nu är vi nästan klara med potatisupptagningen, för hand. Med pärgräv som har anor, ett som pappa har haft, märkt med N, och ett som fanns här, märkt med ett E. Blasten körs bort eftersom med skottkärra, och det är som i gamla tider. Igår hade vi vilodag, och det behövdes.

På varje fåra har vi räknat in minst 50 kilo potatis, förutom en hel del spruckna som sorterats bort.

Det är roligt att hacka potatis när det finns, men det var ju inte meningen att det skulle bli sådana mängder. Det blir många måltider närproducerad mat.

Minst sprickor hade Asterix och Obelix, nej, Asterix och Connect skall det vara. Vi har även  Amadine, men de är väldigt känsliga, Pocahontas gav mycket men har också en del sprickor och skorv. Vi har också en del Sarpo Mira och Queen Anne. Vi statsar på potatis som klarar olika väder, är bra till mycket, klarar lagring bra, och inte så mottagliga för bladmögel.




1 kommentar:

AnJa sa...

Grattis till den fina skörden! Vi fick åxå fina potatisar i år. Fyra fulla lådor och det är vi nöjda med. Däremot blir det en kamp mot exing nästa två år för att försöka utrota en del av det.