Början på något nytt

 Det bästa med hösten, förutom färgerna, är att man kan spara frön och sätta lökar och knölar så man har något att glädja hjärnan med under den mörka årstiden. Jag har sparat de allra första rosenbönorna för att få frö, de andra har vi ätit upp. Kan man tänka sig något vackrare?

 Vid det gamla husets ladugård/vedbod ligger nu en bädd av gamla löv och jord från "kasa", som innehåller en hel del ogräsfrön men det är liv det med. Här är det nu narcisser och krolliljor, plus några snödroppar på kanten häråt. Vattnat och klart.

 Jordärtskockorna är upptagna. Så fruktansvärt torrt det är i jorden! Det dammade av dem! Men några fina att äta blir det, och de andra skall återgå till jorden.En sort är vit och slätare, en är lite rödare och mera knölig. Snart lunch?!

En sorts bondböna har också blivit frö, Grano Violetto, lite stora sockerärtor, andra ärtor och en del tomater. Skidorna blir torra och känns som gammalt läder, men en del har jag tagit ut och torkar utan skidor då de har en tendens att mögla i den fuktiga höstluften. I natt var det  fyra grader kallt och nu måste jag ta in vintertomaterna från växthuset.Småfåglarna är överallt och letar mat, har aldrig sett något liknade. De går till och med in till hönsen.