Ruggad ull och virriga funderingar

På Tradera fann jag denna annons. Ruggad ull i aprikos och rost.
Till vänster ser det ut att vara en varpfläta.
Igår kom en fullmatad gula kartong med detta innehåll.
Kan bli fantastiskt, eller också får jag åt nerven.

Ett företag som producerar mat med med kyckling får ta tillbaka 52 ton med friterade nuggets.
52 ton med ett stort antal ton kött med sjukliga förändringar.
Som aldrig skulle ha använts.
Men 52 ton!
Kycklingfilé!
Hur många kycklingar är det?!
Vad är det vi äter, och om kyckling är så bra föda, skall den produceras till vilket pris som helst? Hur har de där kycklingarna mått?
Företages säger att köttet på ingalunda vis är dåligt eller farligt att äta, det är utseendet och konsistensen som har varit felande. Men är det inte så man kan se att kött inte är bra?

I Jämtland skall det produceras fisk i odling på land, men vad skall fisken äta?
Mat som produceras av fisk från hav långt bort, och tre kilo fisk som bli mat för den odlade fisken blir ett kilo fisk för människor att äta. Klimatsmart?
Gör inte den fisken bättre nytta där den är? Den måste också fångas, transporteras, och "förädlas".
Sedan skall maten transporteras.
Det finns en hel del att fundera på.
Dessutom måste vi minska på onödiga transporter. Varför åks det så fruktansvärt mycket med allting?
Vi minskar vårt åkande hela tiden, det var bland annat därför vi sålde vår stuga.
Vi försöker handla lokalt. Vi flyger inte.
Men vi kan göra mer.
Men jag vet många som skulle kunna göra väldigt mycket mera som inte ens funderar.
Det är väl där det sitter.
I hjärnan.
Jag tar gärna emot förslag på smarta saker att göra, eller vad som kan vara klokt att inte göra.
Motivera sig själv att tänka lite bättre.

Jag skall se om det finns frön på Törnrosas kjortel, de skall vara färska och egna frön är fint.
Fröna skall vara färska enligt uppgift. gamla frön gror dåligt.
Allt man kan göra räknas i dagens Miljötänk.
Tomatplantorna skall efter klippning i bitar ner i Bokashi-hinkar eftersom, egen jordfabrik är bra.
Jag läste också någonstans att odla är bra, alla kan odla något.
Potatis däremot var inte så bra, för den är inte dyr att köpa och lätt att få tag på?!
Man rekommenderade sparris som är dyr, och kronärtskocka till exempel.
Men sparris tar flera år på sig att bli något, man får köpa dyra plantor eller så frön, som tar ändå längre tid.
Kronärtskockor är inte så lyckat här i Jämtland, man får börja tidigt och ha extra ljus, det är inte säkert att de hinner bli klara ändå. Om man har misslyckats eller inte får ihop så mycket att man riktigt kan njuta av sin skörd så är det ganska troligt att man ger upp.
Nä, jag tror på att börja med potatis! Blir goda potatisar som mättar, enkelt, robust, snabbt!
Bondbönor! Passar jättebra i Sverige, lätta, ger näring till båda jord och odlare, och nästa år skall jag försöka ta egna frön från favoritsorter. Går att frysa!
Morötter! Goda, vackra och inte svåra, men måste gallras och rensas lite. Men då tänker man bra.
Vitlök, det är roligt att sätta på hösten och leta det gröna på våren.
Majrovorna, de är goda och snälla, ger länge, kan stå länge, går att förvälla och frysa in.
Tomaterna, de tar tid, men så goda de blir, och så många sorter det finns, och så är jag svag för zucchini.
Jordärtskockor, bara att gräva ner och vänta! Går att förvara i kyl eller jordkällare. Tåliga och goda. Fleråriga! Och kål, det finns mycket olika sorters kål. Sockerärtor!
Jag har sparris, men de är till "fint" inget att fylla frysen med precis.
De skall få lite kompost.
Tack för ordet!