Mera ull åt folket!

 Det börjar bli kallare, och något att värma händerna med behövs. Barnbarnet L har fått hål på sin ena vante, och det var ju perfekt för en sticksugen mormor. Handspunnet garn, av olika sorters ull från provbitar som jag har fått. Det är mysigt att sitta inne med en stickning, lite roliga böcker att kika i och något varmt att dricka. Den trasiga vanten skall naturligtvis lagas.

 Tummarna blev grönmelerade på båda. De är tvättade och redan hos sin ägare, som nyss har fyllt 7 år. Det är trevligt med barn som vill ha värmande ull!!

 Ett skafferi behöver en dörr.....Med ett udda mått, 70 * 180 cm, på ett ungefär. Vi hittade en dörr i ett förråd, en fin spegeldörr.  Den passade, men inga gångjärn fanns. I gamla hus vill det gärna luta åt olika håll, så även här. Lite pusslande med virke så blir det lagom tätt, och så färg på det. Speglarna på dörren är inte lika på båda sidor såg vi när vi hade satt fast den. Om man tittar noga så ser man att plåten med nyckelhålet har samma mönster som handtaget.

Handtaget är ljuvligt, återbrukat från den gamla ytterdörren, Bara smort, blev som nytt. Näst intill svart, då blev det svarta "smidda" gångjärn till dörren.

Höstfägring, gnäll och mandelpotatis

 Hösten har fantastiska färger! Som en fackla stod den där och brann, Aronian. Det är roligt att måla naturen med olika växter, ibland ser man något som verkligen passar ihop. Aronian blir ceriseröd, står fint med gröna granar, silvrigt grå silverbuske, vita björkstammar och vatten som bakgrund. Nu har alla löven hamnat på backen, tur att jag hann fånga färgerna.

 Svartkålen, den står vackert mörkgrön som om ingenting har hänt. Jag hade hälften av dem i lådor och gjorde misstaget att ta bort odlingsväven. De blev överfulla med kålflugans larver och hur jag än har plockat så vann de till slut, och jag tog bort alltihopa. Andra hälften har stått på friland, de blev inte lika angripna. De har haft rädisor och majrovor som grannar och kanske hjälpte de upp, fler att angripa. Igår skördade jag en halv bärkasse, stekte hälften med rimmat fläsk, zucchini, tomat, morot, lök, vitlök, några kalla kokta potatisar, egenodlad torkad basilika, örtsalt och peppar. Till det en jättesallad, och pesto att ringla över. En riktig höstmåltid.

Nedanför vårt hus går den gamla vägen mot staden. Här är mycket sparsamt med trafik, enstaka bilar nu och då. Ganska populär för promenader, och jag blev lite sugen på att sätta hit en bänk! Här röjer vi lite när vi har tid och ork, så att det syns mera av vattnet, och för att släppa in ljus och luft.
För övrigt kan jag berätta att mössen föredrar mandelpotatis. 6 stycken har vi fångat i vår jordkällare. Idag skall jag hämta enris för att göra det mindre trivsamt. Vi har Asterix och Mandel, morötter, rödbetor och kålrötter. Det är mandeln som går mest, 99%. God smak har de i vart fall. Mandelpotatis har vi inte haft på tio år, de trivdes inte där vi bodde förut. Fast det var ju inte mössen vi tänkte på i första hand när vi satte dem....

Dagens surströmming: Den går till de reklamskapare som fotograferar kök/bad, som vi sedan tror att vi vill ha. Missförstå mig rätt. Kök är viktigt, kök är husets hjärta. idag tittade jag i en tidning för husägare. På en bild fanns ett kök, fullt av skåp, kaklade väggar, köksö, tre stora industrilampor över en bänk. Låter väl inte så dumt?
Nej, det kan ju vara bra så långt. Men något i bilden var helt fel. Det tog en stund innan jag såg det.
Damen i köket hade  underskåpen i helt normal höjd. Så långt allt väl. Hon hade massor av överskåp på en kaklad vägg, det kan väl också fungera. men skåpen satt ovanför ögonhöjd, och jag gissar att hon inte är under 1,65. Överskåpen har fem hyllor, de måste vara hur höga som helst, gissar på en meter. Skåpen går inte upp i taket, det kanske är ett sånt där hus med 6 meter i tak vad vet jag. Alla de där sakerna i skåpen, hur får man  tag på dem om man är drygt 1,50? Vem städar ovanpå skåpen? Och visst  är det bra med många skåp, men hur mycket saker behöver man? Och att ha tusen skåp men tre saker i varje kan inte vara vettigt.
Vad är jag då ute efter? Jo, reklam för vettiga saker, det skall vara flexibelt, långsiktig, anpassat efter de behov man har. Om man är lite "annars", och tyvärr inte blir yngre, så inser man att de där stolarna, som är så populära, lite högre, för att passa köksön och bänkarna som man skall sitta vid. De är inte för barn och folk som är, just, lite annars. Köket skall vara varmt, personligt, skönt för själen och kroppen, en plats för Livet, med allt vad det innebär. Många som tittar på hus tror att man måste riva ut det gamla köket, som fungerar, för att man tror att så skall det vara. Det är dyyyyrt med kök, det är dyyyyrt med bad, och det är ett väldigt slösande i detta tänk. Långa duschar slukar varmvatten, hemmaspa likaså, dessutom förhöjs risken för vattenskador. Man kan se bilder på flera tvättställ och flera duschar i samma utrymme, som om det är vanligt med 8 barn i samma ålder........
Nu låter jag gnällig, men det är för att jag är det!
Det är nyttigt att ha egen brunn, vara utan dusch och tvättmaskin. Att behöva tänka efter ibland.
Man kan ju använda ett utrymme stort som ett helt vardagsrum, hrm, vårt är 16 kvadrat och är nog för litet...... Men himmel och plättar, hur mycket tid vill man vara där? Kan man använda utrymmet bättre? Det är naturligtvis så att man kan vilja ha det så, men det är i alla fall klokt att utgå från sig själv, och sina behov, och hur länge behoven finns.  I USA sätter man ibland in två tvättmaskiner och två spisar i samma hus. Jag har fullt sjå att hålla koll på tre plattor när jag lagar mat. Dessutom brukar inte elen hålla måttet om det är för stora påslag. Och hänga tvätt från en maskin känns rätt lagom, det tar också plats.
Nu är gnällkärringen klar, med en önskan om mera plats för vettigare tänk, på alla fronter.
Har ni något av det ovan, slit det med hälsan, använd det, med gott samvete, och strunta i en gnällig tant!!

Får och skafferibygge

 Det är ju klart att vi tittar till fåren som inte bor så långt bort. En del tycker ju förstås att man kan åka till vilken fårflock som helst och få sitt fårbegär stillat, men riktigt så enkelt är det inte! Nej, det får bli hos mannens C, eller några andra får som härstammar från oss, annars får vi leva på minnen. Så här på hösten är det inte roligt att ha får ute i mörkran, och regn och blåst inte att förglömma. Nu är jag inte säker på att fåren tänker så, men de brukar se rätt nöjda ut när de får komma in. Något som jag med stor övertygelse kan säga är att får inte tycker om höststormar och mörker. När de var ute sent på säsongen, i väntan på klipparen, låg de en en stor hög vid en gatlykta. Gärna på en liten höjd, då har de bättre uppsikt. När det blåser hör inte fåren var eventuella faror och oväntade ljud kan komma från, och de gillar de inte. I vart fall är det mycket trevligt att klia och prata med fåren! Det är som att mata själen, som en skogspromenad.

Någon annat, förutom fåren, som jag har saknat, är vårt skafferi!
Vi hade en plan på ett tidigt stadium, men måste vänta tills elen var klar i det tänkta utrymmet. Här, under trappen, var det förut plats för hatthylla och krokar för kläder. Här är också husets elcentral. Den är omgjord med jordfelsbrytare, och det var tämligen trångt "under taket och in i hörnet". Hyllorna hade vi sedan förut, de sitter på lister av trä som är gjorda av spillvirke. Det är rätt så ofta jag säger, "tänk tyg", för det går liksom igen när man skapar, själva tänket. Små värdelösa bitar av tyg eller virke, verkar helt oanvändbart till något vettigt, men kan bli mycket viktiga beståndsdelar i "lapptäcken" av tyg eller trä. Rätt ofta hittar vi bitar som passar perfekt! På bilden med fyllda hyllor ser man en liten dörr. Det är utrymmet längst under trappan. Där inne har elen dragits, många saker har flyttats ut och in. Där finns också några hyllor och krokar, och en ganska stor golvyta. Ett utrymme som också tjänar som förvaring av saker man inte behöver jämt, tvättmedelsförpackningar, hinkar och en del annat skrymmande/sällan behövda saker. På insidan dörren hänger en förvaring med fickor, fylld av rosor. Den har några år på nacken, och fanns här när vi köpt huset. Intill elcentralen finns en ventil också. Det har funnits skafferi i huset, osäker om det har varit här eller i köket, där man också ser rester av en ventil. De gamla skåpen är tyvärr borta från huset, men några är kvar uppe i ladugården och används där. Bland annat mitt favoritskåp.... Vi får se vad vi hittar på framöver.

Återbrukad Förvaring, eller Grönt är Skönt

 När man bygger går det en förjordad massa skruvar, av en massa olika typer och varianter. En del ligger i fantastiska små lådor! Dessa läggs i en egen hög för mig! Denna låda passar perfekt att ha en nyspunnen spole i, man vill ju inte att det skall nötas och komma åt något olämpligt om man till exempel har den i väskan.

Lite färg kan vara roligt, en grå och regnig dag som denna. Ullen är BFL och lite silke, färgad av The Willow Fairy. En del av denna ull har jag kardat med värmlandsull i grått. Den ligger och väntar på spinnerskans händer! BFL, det är trevligt att spinna, och roligt att färga. Mjukt och skönt. Lättspunnet, håller även för sockar. Sockgarn brukar jag tvinna lite extra, och ha lite längre fibrer i ullen. Entrådigt garn är finfint till sjalar eller pulsvärmare! Det behöver inte vara flortunt....

Tomtar på Torpet

 Inuti "halvväggen" som var i hallen fanns det ett gammalt julpapper. Jag visste väl att det fanns Tomtar på Torpet! Det sötaste papperet jag har sett på länge!

Oemotståndlig Tomte, med vinterträd i vitt och blått, precis som det kan vara en kall decembernatt.

 Nu har det blivit ett Ull-center av halvväggen. Hyllor och "skivan" ovanpå är rester av hallens trägolv.
Två "lönnfack" finns, då det var långt ned till golvet i de två bortre avdelningarna. Tillsågade trälister som håller fast den rutiga linoleummattan.

De två kardmaskinerna får lätt plats, och naturligtvis är måtten anpassade för just detta. En liten början har det blivit, mycket ulleri på liten yta skall det bli när jag är klar! Tack Mannen, det var en superb idé!

Höstdagar

Fantastiska lingon, fantastisk natur, och finfina Tranbär! Det är bara att suga in härligheten och lagra upp energi för kommande dagar!

Vid den lilla tjärnen fanns det Tranbär, naturligtvis väldigt nära vattnet, som att vandra på gungfly......

Lite lek med ull har det blivit. På min Blending Board, som precis har kommit till rätta, blev det några "korvar" att spinna av. Det är roligt att experimentera med ull och färg!

Mjuk, mjuk ull, från Willow Fairy Wool. Höstigt röda och turkosblå nyanser. Det skall vi leka mera med när det blir mera inneliv.

Den turkos-aktiga väggen/räcket på övervåningen har fått sig en omgång med kofoten....... Det är helt otroligt så mycket skrot det blir när man river....... Många lass till skroten har det blivit denna sommar! Huset byggdes som sagt på 1930-talet, en ganska fattig tid för byggare häromkring. Mycket av virket är återbrukat, man kan se rester av murbruk och annat. En del virke har lite bark kvar, vilket inte heller är bra. Det skapar risk för ohyra och "pulverrester". Inte så bra att ha i hus.

Det som blev kvar efter kofots-massakern kläs in med OSB-skivor som blev över från bygget. Undrar just vad detta slutar....

Spara sommaren

 Något som är väldigt trevligt är att spara sommaren, i burkar och flaskor till exempel. Att göra egen likör är trevligt, dessutom slipper man alla EEEEEE-n som finns i köpt likör, och mindre sliskligt blir det. Man använder ett okryddat brännvin. Så tager man frukt och bär av olika slag, plus socker. Låter det stå, silar av, häller på flaska och låter det mogna, avnjutes i små mängder med varma tankar och öppna sinnen. Denna blandning innehåller egna bär, lokalt plockade runt knuten: blåbär, aronia, nypon, stenbär och ekologiska citronskal i tunna remsor utan det vita. Plus en liten detalj som är hemlig. Denna variant luktar så gott att man kan ha den bakom öronen! Burken kommer från min mamma.

 Den här hallen som har fått fönster kan man göra MERA av! Det gäller som sagt att använda det utrymme som finns!Jag tänkte spetskant i vitt på räcket som inte gör någon människa glad i denna skepnad, men mannen hade bättre idéer! Bara till mig! Hur kul som helst, bilder kommer.

Och nere vid älven, där jag precis har plockat de sista nyponen, simmar de vackra och stolta svanarna. Men kära nån, så mycket oväsen de kan föra när de drar igång!