Om man skulle koka lite potatis, eller hur allt hänger ihop

 Av en gammal släkting som har starka band med min mamma fick vi en rejäl kastrull, från ett storkök gissningsvis. I rostfritt stål, den kan vi använda till något med all säkerhet. Dessutom var det flera påsar med vävgarn, en del hade hon ärvt av gamla släktingar. "Mostrarna" som hon säger. Hon är liksom sist i kedjan, ärvt i flera led kan man säga. Det är ullgarn. bomullsgarn i härvor och nystan, fint lingarn på spolar som man år se över. En av påsarna med oblekta spolar har jag nu spolat om, det har tagit tre kvällar. Vackra färger, och fint gammalt garn. Det är tur att mannen har nerver av stål och en ängels tålamod när jag har brett ut spolar och påsar, små kartonger och träskålar, över en stor del av huset.

 En påse kom från samma ställe som min vävstol som står "på botten" Det var en stor mängd lingarn 24, ett grovt effektgarn i lin, lite mattvarp, annat lingarn, lite bomullsgarn och cottolin. Damen som hade vävstolen hette Else och var från Norge. Vi gick flera vävkurser tillsammans i början på 1980-talet och det är ju märkligt hur det kan bli, tycker jag. Vävstolen fanns i ett hus mitt emot den äldre släktingen, och huset såldes för några år sedan, och då hade Else skänkt garnet till min släkting. Köparen av huset hjälpte till här, och som av en händelse kom vävstolen på tal. Han, och sambon, sålde vävstolen till Mannen, som gav den till mig. Nu är den städad och har fått lite nya detaljer som fattades, den har torkat ihop så att den gick att få ihop ordentligt. Den har nu blivit påklädd med 18 meter mattvarp, solvad och skedad, framknuten är den också. Nu skall jag

få till trampor och skaft så är det bara att börja väva. Innan kylan kommer skall det vara klart, för det är inte isolerat här uppe. Det är underbart att gå barfota på trägolvet här uppe! Någon som vet om bomullsgarn förändrar sig över tid, det kanske är mindre lyckat att ha i varpen?